Siljan News logo
Annons
Foto: Göran Danielson

Rekorddyr el – Men se upp innan du gör en värmande brasa

Har du ångest över den rekorddyra elen och nu därför börjat snegla på dina sedan länge oanvända eldstäder i huset? Då gäller det också samtidigt att se upp. Den värmande brasan kan också ställa till minst sagt obehagliga överraskningar och din murstock kan dessutom vara belagd med eldningsförbud.

Att värma sitt hus med el har verkligen satt sina spår i plånboken den här vintern och säkert fått en och annan att titta på andra alternativ till uppvärmning.

Rekordhöga elpriser lockar allt fler att göra en brasa i sina eldstäder. Foto: Göran Danielson

Många har kanske också tillgång till några vedeldade värmekällor i sitt hus men som kanske inte varit i bruk på länge, eller kanske inte alls under den tid man själv bott i huset som köptes för några år sedan. Vad är det då man ska se upp med innan man beslutar sig för att tända en värmande brasa?

– Det man i första hand måste se till är att murstocken och de eldstäder man har i huset har sotats och godkänts vid en brandskyddskontroll, säger Mattias Ström, distriktschef för brandkåren i Vansbro.

Är din eldstad brandskyddskontrollerad och godkänd? Besked finns hos stormästaren i din kommun. Foto: Göran Danielson

Hur vet man då om de eldstäder man har är godkända att tas i bruk?

– Det kan man kontrollera hos sotarmästaren i din kommun som nås via kommunens växel. Där finns uppgifter om vilka eldstäder som finns i huset och när de senast har sotats och brandskyddskontrollerats, säger Mattias Ström.

Vilken typ av eldstad det handlar om är också avgörande för hur ofta en brandskyddskontroll måste göras. Lokaleldstäder som kökspannor, vedspisar, öppna spisar, vedkaminer och kakelugnar har en vanligtvis en kontrollintervall på tre år. Den tiden kan dock utvidgas till sex år om brandskyddskontrollanten anser att eldningen är av ”mindre omfattning”.

Annons
Mattias Ström, distriktschef för brandkåren i Vansbro. Foto: Göran Danielson

En vägledning från MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) om vad som räknas som eldning i ”mindre omfattning” är eldning cirka en gång per vecka eller med en årlig vedförbrukning på cirka en kubikmeter ved. Det kan exempelvis gälla eldstäder i fritidshus som används mer sällan, det är dock brandskyddskontrollanten som beslutar vilken intervall som ska gälla.

I många hus som övergått till jord- eller bergvärme eller anslutits till ett fjärrvärmenät kan murstocken ha stått oanvänd under lång tid. Det är dock ingen garanti för att den är i samma skick idag som då den togs ur bruk.

– Nej, just att den inte används och hålls varm kan leda till att det uppstår sprickor på grund av stora temperaturväxlingar mellan årstiderna, säger Mattias Ström.

Att elda på rätt sätt gör att risken för soteld minskar väsentligt. Bild: Arkivfoto

Fastigheten kan då också ha avanmälts från sotning, något den som exempelvis köper ett hus med eldstäder måste kontrollera innan de tas i bruk.

Du kan också undvika risken för brand genom att elda på rätt sätt. Soteld i skorstenen är en vanlig brand i småhus men som i normalfallet stannar i skorstenen. Orsaken till en soteld är ofta att man eldat på ett felaktigt sätt med fuktig ved eller för lite luft.

Den här checklistan rekommenderar Brandskyddsföreningen att bör följas för att minimera brandriskerna:

1) Använd torr ved i lämplig storlek. Elda högst 2–3 kg ved i timmen eller enligt instruktionsboken.

2) Rätt mängd förbränningsluft gör att elden brinner med klara och livliga lågor. Pyrelda inte.

3) Kontrollera röken. Den ska vara klar och genomskinlig, inte svart.

4) Kontrollera rökgastemperaturen. Den ska max vara 350°C.

5) Lägg sot och aska i en plåthink med lock och ställ den på ett brandsäkert underlag.

Annons
Foto: Brandskyddsföreningen

Mattias Ström påpekar också att alla nyinstallationer av exempelvis en kamin eller förändringar som görs kring en befintlig värmekälla alltid kräver en installationsbesiktning.

– Man ska också komma ihåg att många kaminer är avsedda för begränsad eldning och eldas de för hårt finns det alltid risker, säger Mattias Ström.