S behåller sista Leksandsmandatet – med 16 SD-rösters marginal

Leksands kommuns onsdagsräkning av de sista inkomna förtidsrösterna och brevrösterna innebar inga förändringar av mandaten jämfört med valnatten. Siljan News har gjort beräkningar som visar att Socialdemokraterna knep det 41:a och sista mandatet just före Sverigedemokraterna.

S drog ifrån SD med hjälp av de sista rösterna, så för att det sista mandatet skulle ha bytt ägare skulle SD ha behövt 16 extra väljare, alternativt att S skulle ha tappat 29 väljare.

Alla valsedlar ska kontrollräknas ännu fler gånger av Länsstyrelsen Dalarna under de närmaste dagarna, i den processen ska även vissa svårtydda valsedlar tolkas och giltigförklaras.

Då ska även personkryssen räknas, för att se om någon kandidat avancerar på sin partilista. Valresultatet och de nya fullmäktigeledamöterna fastställs av länsstyrelsen senast i slutet av nästa vecka.

Få röster kan göra stor skillnad

Liberalerna som fick 2,25 procent av leksingarnas röster klarade tvåprocentsspärren med 28 rösters marginal.

Att staplarna totalt sett inte är särskilt jämnhöga kan ge intrycket av att ”min röst spelar inte så stor roll”. Men när staplarna ska delas på 41 (grovt förenklat) för att bestämma en mandatfördelning kan marginalerna alltså bli mycket mindre.

Efter kommunvalet 2022 hade Moderaterna bara behövt cirka 20 röster till för att stjäla ett mandat från Vänsterpartiet, vilket hade inneburit förutsättningar för att skapa ett majoritetsstyre istället för ett minoritetsstyre.

Två huvudkandidater till kommunalrådsposten

Valvinnaren Bygdepartiet meddelade direkt efter valet att styrelsen skulle diskutera vilka partier som kommunalrådskandidaten Johan Fändriks (ByP) ska söka samarbete med först.

Moderaterna som fick något färre röster men lika många mandat (8 stycken) är också redo att ta taktpinnen.

—Jag gör det väl inte till någon hemlighet att jag kommer försöka prata med så gott som alla partier för att se var de står, berättar Sebastian Larsson (M) och fortsätter:

— Av allt att döma har valet gått fantastiskt bra för oss. Det är svårt att vara annat än nöjd i det här läget, säger Larsson (M) om de två nyvunna mandaten.

Nu har ni i och för sig inte gått till val som en enad allians. Men det är ändå så att era kollegor i styret inte har gjort lika bra val (S och C tappar varsitt mandat, L behåller sitt mandat), vilket innebär att förutsättningarna för ett majoritetsstyre inte är en glasklar väg framåt?

— Nej, som det ser ut nu behåller styret som helhet sina 20 mandat (av 41). Det är svårt att göra en analys av vad saker och ting beror på, men det är ändå någonstans ett styrketecken, tänker jag. Det har varit en tuff period med mycket tuffa beslut, och vi kommer som ”regeringsalternativ” ändå ut ur det med samma antal mandat. Sen är det nationella trender som spelar in också, tror Larsson (M).

Vad händer nu?

Till skillnad från i riksdagen finns det inga talmansstyrda sonderingsuppdrag. I en kommun är det istället helt upp till politikerna att leta efter samarbeten som kan bli långsiktigt hållbara.

I fullmäktige (den högsta nivån) börjar de nyinvalda politikerna att styra enligt den nya maktfördelningen redan vid nästa sammanträde den 20 oktober. Kommunstyrelsen och utskotten behöver däremot inte vara formerade förrän vid årsskiftet.

Det finns övergångsbestämmelser för om förhandlingarna måste dra ut ännu mer på tiden, och om läget mot förmodan skulle vara helt låst efter ett drygt halvår kan två tredjedelar av ledamöterna enas om att det ska hållas ett extra kommunalt val. Det har dock aldrig hänt i Sverige.

Så gick skolvalet i Leksands kommun

En annan rösträkning blev klar mycket tidigare, den från riksdagsskolvalet i Leksand. Den 2 september fick eleverna på Leksands gymnasium gå till valurnorna (även friskolan Excel/Olympica i Leksand var med och röstade).

Moderaterna blev överlägset största parti bland Leksandsungdomarna med 43 procent av rösterna, följt av Sverigedemokraterna (13), Socialdemokraterna (12) och Kristdemokraterna (11).

På länsnivå samlade Moderaterna 32 procent av rösterna från de deltagande högstadie- och gymnasieeleverna. I grannkommunerna i norr och söder var M-stödet ännu lite starkare; 46 i Gagnef och 44 i Rättvik.

Älvdalen, Smedjebacken och Vansbro var de enda dalakommunerna som hade ett annat största parti, där dominerade Sverigedemokraterna.