Lista: LIF-flopparna
Tidigare kunde ni läsa om de spelare som tog plats på min lista över de spelare som varit bäst i LIF de senaste tio säsongerna. Nu är det dags för en mindre smickrande lista, nämligen den med de sämsta spelarna under samma tidsperiod.
Målvakter:
Jere Myllyniemi
Värvades från Rögle BK mitt under säsongen 2008/2009 trots att Eddie Läck gjorde en bra säsong i LIF-dressen. Spelade endast nio matcher i grundserien för Leksand men fick trots det chansen att vara förstemålvakt i vårens kvalserie, något som skulle visa sig bli ett misstag. På fyra matcher snittade finländaren fyra insläppta mål per match och hade en räddningsprocent på 87%. Det jag minns mest är matchen mot AIK på Hovet när Myllyniemi släpper in ett skott från rödlinjen när Leksand precis fått ett power play och en chans att komma in i matchen igen. Eller ja, skott och skott, en lös lobb är den rätta beskrivningen. Istället gjorde alltså AIK 4-1 och matchen var över.
Tom Lawson
Ännu en panikvärvning helt utan substans. Leksand hade Joacim Eriksson som storspelande förstemålvakt och en fullgod backup i finländaren Timo Leinonen. Ändå bestämde sig dåvarande sportchef Patric Kjellberg för att värva in Lawson som fått sparken från KHL-klubben Novosibirsk. Fick endast sju framträdanden i Leksandströjan. Sju framträdanden för mycket.
Atte Engren
Tyvärr Engren, men din tid i Leksand var inte speciellt lyckad. För att ha varit förstemålvakt i KHL flera säsonger och dessutom tillhört den finska VM-truppen var insatsen inte bra nog. Ojämn och väldigt låg lägstanivå är det jag kommer minnas av finländaren.
Backar:
David Bornhammar
Kommer någon ens ihåg Bornhammar? Visst, 19 poäng som back är en helt okej notering men om sanningen ska fram var det inte särskilt svårt att göra poäng i den upplagan av Leksands IF som är en av de bästa HockeyAllsvenska laguppställningarna någonsin. Den Washington-draftade backen var orörlig och många gånger ett rundningsmärke i egen zon. Avslutade karriären i Ungern den efterföljande säsongen.
Alexander Deilert
Bollbegåvningen Deilert värvades till LIF tilltänkt som en offensiv tillgång. Hur det gick? Tre matcher i HockeyAllsvenskan som han gick poänglös genom. Har dock efter säsongen i Leksand varit bättre och tillhör numera Karlskrona i SHL, men vistelsen i Leksand var verkligen ingen höjdare.
Dan Spang
Mindre än tre månader. Så länge var Spang en LIF-spelare. Värvades inför säsongen 2013/2014 från HV71 och var tänkt som en ledande spelare i det lag som var nykomlingar i SHL. Men Spang fick se sig om efter en ny klubb utan att ha representerat Leksands IF i en enda tävlingsmatch. Tommy Salo är nog inte speciellt nöjd över den rekryteringen.
Brian Connelly
Det är nog inte Salo med Connelly heller. Plockades till Leksand som tilltänkt ersättare för Patrik Hersley som bombat in 24 mål föregående säsong. Connelly gjorde två stycken. För mig är det en gåta hur en så långsam spelare kan ha tagit plats i AHL:s All Star Team två år i följd. Sommarträningen inför säsongen i Dalarna kanske inte var den bästa?
Nichlas Torp
Betongsuggan Torp skulle agera försvarsgeneral i ett orutinerat Leksand förra säsongen. Någon general var han aldrig, och en hel säsong blev det inte heller. 28 matcher, noll poäng, 41 utvisningsminuter och -9 i plus/minusstatistiken var det Torp fick summera tiden i Dalarna med.
Forwards:
Michal Grosek
Min gode vän Johan Robinsson vidhåller fortfarande att slovaken borde tagit plats på den tidigare listan, men tyvärr Johan, Grosek är en av de största flopparna någonsin i föreningen. Oinspirerad, trött och slö är ord som beskriver forwarden bra. Blev handplockad och finansierad externt med hjälp av ett hotell i Tällberg. Pengar de lika gärna kunnat gå ner till badplatsen med och dumpa i Siljan. Tiden i Leksand var slutet på en annars framgångsrik karriär med över 500 NHL-matcher.
Marcus Jonasén
När jag gick igenom alla laguppställningar och såg Jonaséns namn kunde jag inte på något sätt komma ihåg honom. Vem var han? Hur var han? Efter en närmare koll gick det upp för mig vem det var. Den där stora, tunga forwarden med nummer 93 på ryggen som draftades relativt tidigt av New York Rangers i sin ungdom. Mer än så var det inte.
Kristian Luukkonen
2011/2012 handplockades Luukkonen till LIF mitt under säsong från Kungälv i HockeyEttan. 12 matcher senare var tiden i HockeyAllsvenskan över för göteborgaren som, milt sagt, inte satte några direkta avtryck hos LIF-fansen. Flyttade till Frankrike och Montpellier säsongen därpå, en säsong som även var den sista för Luukkonen.
Chris Connolly och Jack Connolly
Bröderna Chris och Jack skulle vara ett sylvasst anfallsvapen för LIF under säsongen 2014/2015. Tiden i Leksand skulle dock inte vara allt för lång. Närmare bestämt fem matcher lång för Chris och åtta matcher för Jack. Poängproduktionen tillsammans? Noll.
Mike Embach
Pålitlig målgörare som plockades in från ECHL inför säsongen 2015/2016 med förväntningar om att vara lagets målkung. Nio matcher och ett mål senare var det tack och hej! Har för mig att starten i LIF inte var särskilt lyckad heller. Vid en tekning i hemmapremiären mot Timrå fick Embach ersätta den ordinarie tekaren då denne blivit bortbytt. Embach varken vann eller förlorade den efterföljande tekningen. Han blev utvisad efter att ha sparkat pucken, något som inte är tillåtet vid tekning. Förklaringen efter matchen var att han inte visste reglerna (Avd. Släpp sargen och kom in i matchen.)
Patrick White
2007 valdes White som nummer 27 totalt i NHL-draften av Vancouver Canucks. I regel tar nästan samtliga spelare som väljs i den förta rundan en ordinarie plats i sin organisation. White är ett av undantagen. Dåvarande sportchef Tore Jobs förklarade värvningen på föreningens hemsida med bland annat orden: ” Han spelade final i den slovakiska ligan förra året, och det säger en hel del om hans kompetens. Den slovakiska ligan håller en väldigt hög nivå” och ”En väldigt duktig hockeyspelare med bra skridskoåkning och bra teknik”.
Var det någon som såg något av hans skridskoåkning eller teknik?
Sondre Olden
Norrmannen hade kört fast i Brynäs och värvades till Leksand inför fjolårssäsongen med hopp om att få det att lossna. Det gjorde det aldrig. Sju poäng på 46 matcher i SHL:s grundserie och poänglös i kvalet mot Mora var norrmannens facit i Leksand innan Karlberg och co. sa ”Hade” till Olden.