Engelska parken tar form och fart inför sommarinvigningen

Du behöver inte åka till England för att gå i en engelsk park. Invigning av ”Engelska parken” i Grängshammar planeras redan till kommande sommar. Men just nu är det mitt i renoverings/restaureringsarbetet.

Sakta men säkert väcks den unika parken till liv igen.

— Det här är det roligast jag gjort på jobbet under alla år, säger en sprudlande glad Karin Hästö, kultursekreterare i Säters kommun, när hela gänget går ut för att se arbetet.

På plats för att berätta om arbetet var representanter för Föreningen Grängshammars Engelska Park, Länsstyrelsen och Säters kommun kultur, samt företaget Grytnäs gräv, som gör restaureringen.

Lars Wieslander inledde med att berätta om bakgrunden till föreningens intresse för att återväcka Engelska parken, till sitt forna glans.

— Orten har en lång historia det går tillbaka till 1500-talet. På 1600-talet köpte Peter Kruse stället och anlade hammare och då kom det att heta Grängshammar. Därefter passerade ett antal olika ägare vid bruket.

1698 kom familjen Silferstråle som stannade drygt 100 år och lämnade Grängshammar 1816m när det var dåliga tider.

Det fanns flera personer men det var tre ”Carl:ar” Silfverstråle, den mellersta av dessa tre byggde bland annat nya flyglar på herrgården. Han anlade också en mini herrgård ute på Elseholm i Ulvsjön samt började anlägga Engelska parken, som stod färdig under början av 1800-talet.

— Efter en tid föll den i någon slags törnrosasömn. Bruket lades ned ungefär kring 1870-talet och parken glömdes mer eller mindre bort, förklarar Lars Wieslander.

Den återupptäcktes av Inger Berglund som skrev en bok om historiska parker i Dalarna.

— Så fanns det ett kulturhistoriskt intresse från Länsstyrelsen, kommunen och markägaren Brita och även från Folke, Gunnar och jag som då satte i gång att planera det här med hur man skulle restaurera den här parken.

Det blev verkligare och verkligare att det skulle bli av, efter flera regelbundna möten. Det första som gjordes var att kontraktera Helena Kåks tillsammans med Länsstyrelsen som gjorde att hon kom att göra en historisk utredning.

Den här Engelska parken är lite unik, för den var en av de allra första som dök upp i Sverige. Hagaparken i Stockholm var först, och något annat ställe men så kom Engelska parken i Grängshammar. För 1785 drog man igång och det finns dokumenterat i brukets finanser där man hyrde in Tuna-karlar som gjorde allt det jobbet som ni har gjort (han tittar på grabbarna från Grytnäs gräv) men med spadar, förklarar Lars och alla i rummet får sig ett gott skratt.

Det andra är att det också finns en väldigt god dokumentation om hur det såg ut i teckningar som Lars hittat på konstakademin i Stockholm.

Det var också en speciell gestaltning av den här engelska parken som heter ”pittoresk” så det gör att den här parken är rent kulturmässigt extra intressant.

VSP blev kontrakterade och gjorde en byggplan som tog tar hänsyn till historiken på platsen och det är den som man nu följer vid restaureringen.

Så har diverse tillstånd inhämtats.

I oktober satte Grytnäs Gräv, skopan i backen och räknar med att vara klara med strukturen av öarna i mitten av december.

Sedan blir de ett litet uppehåll innan det kommer broar som förbinder öarna.

— Vi tror att det blir ett fantastiskt tillskott till kulturlandskapet här. Då Grängshammar igår i Silverringen sedan länge, säger Olle Lind.

Så det här hoppas Länsstyrelsen och kommunen ska bidra till att stärka det varumärket.

— Vi gör ju det här för att göra det tillgängligt, inte bara för oss själva utan även för besökare, inflikar Lars Wieslander.

Delar av området är också tillgängligt för personer med funktionsvariationer som exempelvis använder rullstol.

Det är ett flertal öar som förbinds med välvda broar.

— Här har det varit det mest fantastiska engagemanget, det får vi inte glömma, berömmer Karin Hästö föreningens närvarande medlemmar.

— Det började med de här gula dagliljorna, som började bli kvävda av spirea, och då började vi röja där, berättar Folke Frank.

— Man kan säga att det är ett väldigt gott exempel på samarbete mellan olika nivåer, inte minst att markägaren ställer upp, men också engagemang från hembygdsföreningen och andra boende här samt kommunen, förtydligar Olle Lind.

Han berättar också att länsstyrelsen gått in ganska rejält med bidrag på en miljon kronor, men att även finansiering kommit från EU-nivå genom EU:s landsbygdsprogram som bidragit med 580 000 kronor och ytterligare 370 000 kronor från Säters kommun.

— Det finns också en kunglig koppling här genom familjen Silverstråle som var någon slags hovfunktionärer i Gustav den III:s hov. För att återknyta till det kungliga så finns det en kul koppling genom att vår nuvarande kung bidragit med 100 000 kronor från en kunglig fond han bestämmer över, upplyser Olle Lind.

Allt som allt har Grängshammars Engelska park fått finansiering med 1 950 000 kronor.

— Vi har också fått pengar från privata finansiärer till bland annat finansiering av broarna, berättar Brita Linderholm.

— Det här synsättet att man ville ha upplevelser i naturen, nästan meditativa upplevelse, det går också igen väldigt mycket i det behov i besöksanläggningar vi har idag. Turisterna söker upplevelser och kulturhistoriska upplevelser, förklarar Karin G Hästö.

Under Grängshammars guldålder på 1700-talet var svensk järnhantering ledande i Europa och skulle kunna jämföras med dagens Kista. Oerhört framgångsrikt och en del av nationens ekonomiska ryggrad.

Bakgrund: Grängshammars bruk ligger inom kulturslingan Silverringen och är en av Dalarnas mest välbevarade bruksmiljöer. Sedan 2019 har projekt Grängshammars Engelska park pågått i ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Säters kommun och föreningen Grängshammars Engelska park. Projektet har vuxit fram ur de boendes starka engagemang för sin plats, och kopplats samman med professionell kompetens och tillförts resurser från kommunal, regional och statlig nivå. När de boende tagit ansvar för sin kulturmiljö och blivit delaktiga i kulturmiljöarbetet stärks den lokala identiteten och den sociala förankringen. Helt i linje med Agenda

Historisk bakgrund: Den Engelska parken var mytomspunnen och fanns enbart i folkligt minne bevarat i Grängshammar t.ex. som berättelser om danser på holmarna i ån. Det fanns små spår efter anläggningen i det fullständigt igenväxta årummet, men ingen belagd kunskap. Byborna har vårdat området i många år.

2019 fick Helena Kåks, historiker uppdraget att ta fram en Historisk rapport utifrån ett digert material av äldre kartor, målningar och arkivmaterial. Samt ett unikt material av teckningar och laveringar av konstnärerna Gustaf Silfverstråhle och Axel Fredrik Cederholm från sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Där visas hur parken såg ut med vattendrag och välvda broar. Genom att jämföra historiska kartor från olika tider och slutligen lägga samma nutida drönarbilder med historiska kartor framträdde en trolig bild av utvecklingen och förändringen av den Engelska parken. Brukets räkenskaper visade att den Engelska parken i Grängshammmar påbörjades redan 1785 och att den därmed var den första i hela Dalarna.

2020 får WSP uppdraget att upprätta en restaureringsplan och bygghandlingar med utgångspunkt från rapporten.

2022 inleder Grytnäs gräv uppdraget att påbörja restaureringen av den Engelska parken. Målet med restaurering är att skapa ett besöksmål där besökarna kan få en upplevelse av 1700-talets landskapspark med strömmande vatten, vindlande stigar och broar och möjlighet att sitta i stillsamma miljöer.

Medverkande: Föreningen Grängshammars Engelska Park; Brita Linderholm ordförande, Lars Wieslander sekreterare, Folke Frank, Gunnar Dicander  även ordförande i Silvbergs hembygdsförening.

Länsstyrelsen Olle Lind, antikvarie på Länsstyrelsen, enheten för miljö och samhällsplanering, med som med-initiativtagare och som huvudfinansiär. Säters kommun kultur; Karin Hästö kultursekreterare Säters kommun. Grytnäs gräv (företaget som utför restureringen); Magnus Cedervall platschef på Grytnäs gräv och leder arbetet på plats samt Martin Ranerfors arbetschef på Grytnäs Gräv.