Unga skogsägare blir allt färre i Dalarna: ”Trenden behöver ändras”
Antalet unga skogsägare i Dalarna har minskat kraftigt under de senaste 25 åren. Sedan år 2000 har antalet skogsägare under 40 år sjunkit från 4 579 till 1 921 personer – en minskning med 58 procent.
Samtidigt blir skogsägarna allt äldre. I dag ägs hälften av skogsmarken i Dalarna av personer över 65 år. Vid millennieskiftet var motsvarande andel omkring 30 procent. Dessutom är närmare 6 300 av länets skogsägare över 75 år.
Mellanskog beskriver utvecklingen som ett växande problem, både för skogsbruket och för landsbygden.
— Familjeskogsbruket är en enorm resurs för Dalarna och när allt färre unga tar över är det ett problem inte bara för skogsägarkåren utan för länet som helhet, säger Peter Helander, ordförande i Mellanskog, i ett pressmeddelande.
Enligt Mellanskog har utvecklingen påverkats av flera faktorer.
— Dalarnas långa historia av självägande skogsbrukare är unik. Den har format länets skogar och byggt välstånd. Så det finns all anledning att värna familjeskogsbruket. Trots det har situationen för Dalarnas enskilda skogsägare försämrats under en lång tid, med ökat regelkrångel, urholkad äganderätt och en hätsk samhällsdebatt. Det är därför inte konstigt att unga personer drar sig bort från skogsägande, säger Peter Helander.
Även det totala antalet skogsägare har minskat. I dag finns drygt 25 000 skogsägare i Dalarna, jämfört med drygt 30 600 år 2000 – en minskning med 18 procent.
Störst är minskningen i Mora, där antalet skogsägare har sjunkit med 30 procent. Även Vansbro, Gagnef, Orsa och Leksand har tappat mer än en femtedel av sina skogsägare sedan år 2000. Samtidigt går utvecklingen åt motsatt håll i Ludvika och Smedjebacken, där antalet skogsägare ökat något.
Mellanskog menar att ett generationsskifte är avgörande för landsbygdens utveckling.
— Många unga skogsägare kommer in med nya idéer och investeringsvilja. De bidrar till lokalt företagande och skapar förutsättningar för att människor ska kunna leva och verka på landsbygden även i framtiden. När unga avstår från skogsägande riskerar vi inte bara försenade generationsskiften, utan också färre investeringar, mindre entreprenörskap och en svagare utveckling runt om i Dalarnas landsbygd, säger Peter Helander.
Han hoppas därför att utvecklingen ska vända.
— Trenden behöver ändras. Fler unga måste känna att det är roligt, meningsfullt och lönsamt att vara skogsägare. Först då har vi goda möjligheter att hålla landsbygden levande, föra Dalarnas långa tradition av familjeskogsbruk vidare och stärka samhällets förmåga att hantera frågor som klimatförändringar och beredskap, säger Peter Helander.
Så har antalet skogsägare förändrats i Dalarna
| Kommun | Antal skogsägare | Antal år 2000 | Förändring |
| Mora | 3 436 | 4 907 | −30 % |
| Vansbro | 1 271 | 1 750 | −27 % |
| Gagnef | 1 176 | 1 576 | −25 % |
| Orsa | 1 699 | 2 231 | −24 % |
| Leksand | 3 142 | 4 014 | −22 % |
| Borlänge | 1 292 | 1 645 | −21 % |
| Älvdalen | 2 371 | 2 787 | −15 % |
| Malung-Sälen | 2 817 | 3 306 | −15 % |
| Rättvik | 2 291 | 2 685 | −15 % |
| Säter | 1 072 | 1 159 | −8 % |
| Falun | 2 873 | 3 070 | −6 % |
| Avesta | 892 | 923 | −3 % |
| Hedemora | 922 | 927 | −1 % |
| Ludvika | 900 | 889 | 1 % |
| Smedjebacken | 607 | 590 | 3 % |
Källa: Skogsstyrelsen
Eftersom det är möjligt att äga mark i flera kommuner kan inte antalet ägare summeras över flera kommuner upp till större geografiska områden.