Hemvändaren Caroline skapar humorfestival: ”Tycker om att ta människor på allvar”

Efter 18 år i Stockholm blev det till slut allt svårare att lämna Dalarna på söndagarna. Nu bor Caroline Look i Gagnef, arbetar med ungdomar, är deltidsbrandman och arrangerar Gagnsgarvet på Ängsholns folkpark.

Det är fortfarande spår kvar efter ett arrangemang som hölls förra helgen i Ängsholns folkpark i Gagnef.

Runt dansbanan plockas det undan, bärs bort och städas. Caroline Look går över den gamla folkparksplatsen vid Dalälven och pekar ut var scenen ska vara när Gagnsgarvet tar plats här den 22 augusti.

Det är här hon vill samla Gagnef till en ny humorfestival.

Men ju längre samtalet pågår, desto tydligare blir det att festivalen bara är en del av berättelsen. För Caroline handlar det inte bara om standup, artister och en kväll i folkparken. Det handlar om att flytta hem, hitta ett sammanhang och göra saker där man bor.

— Jag vill göra något för bygden, säger hon.

Caroline Look växte upp i Djura, men har rötter i Gagnef. Hennes morfar kom härifrån. Själv lämnade hon Dalarna och bodde 18 år i Stockholm.

I början fanns ingen stark längtan tillbaka. Stockholm var fullt av jobb, vänner och möjligheter. Men livet förändrades. Hon fick familj, tre barn, och helgerna i Dalarna blev allt viktigare. Familjen åkte upp så ofta de kunde.

— Det var vårt happy place, säger hon.

Till slut blev resorna tillbaka till Stockholm allt tyngre.

— På söndagarna när man skulle åka hem blev det bara deppigare och man drog ut på det allt längre. Det var ingen som ville hem härifrån.

Flytten till Gagnef kom ändå inte efter någon lång och noggrant ritad plan. Snarare tvärtom. Det var hennes sambo som först ville flytta upp, medan Caroline själv hade en ganska tydlig kravlista.

Hon ville hem till Dalarna, men inte till ett liv där allt blev krångligt.

— Jag skulle kunna gå till affären, barnen skulle kunna cykla till skolan och jag skulle kunna gå till tågstationen. För jag hade jobbet kvar i Stockholm. Och jag ville inte ha ett rött hus, säger Caroline med ett skratt.

Sedan dök huset upp.

— Min sambo visade det för mig. Det var vitt, putsat och hade brutet tak.

Det var det första huset de tittade på. För fyra år sedan gick flytten till Gagnef.

Ett liv där saker blir gjorda

Sedan dess har Caroline Look inte direkt slagit sig till ro. Hon vikarierar på fritidsgården i Gagnef och på ett HVB-hem och blev nyligen deltidsbrandman. Brandmansrollen kom nästan av en slump. Hon passerade stationen, de visste var hon bodde och frågade om hon var intresserad.

För deltidsbrandmän är avståndet till stationen avgörande.

— Jag är den brandman som bor närmast, säger hon.

Hon gjorde tester och utbildningar under vintern och beskriver räddningstjänsten som ett sammanhang där hon hittat både gemenskap och mening. Efter många år som företagare, frilansare och projektmänniska har hon också fått något som liknar en fast arbetsplats för första gången på länge.

— Jag har varit företagare i 14 år och jobbade tidigare som frilans inom kultur. Jag har aldrig riktigt haft en sådan bakgrund med ett stadigt jobb.

När hon pratar om arbete återkommer hon ofta till människor. Det är där motivationen finns. Hon säger att hon inte skulle kunna sitta ensam vid en dator hela dagarna, eller bara jobba med försäljning. För att något ska kännas meningsfullt behöver hon få möta människor och se att det hon gör spelar roll.

— För att jag ska bli motiverad måste det vara något där jag får jobba med människor. Där man får direkt respons.

Det syns också i det hon väljer att lägga tid på. Hon är kassör i IBF Gagnef, för barnens skull. Hon pratar om att ungdomar ska känna att någon satsar på dem. Och hon bär på en dröm om att skapa en ideell ungdomsgård i Kyrkbyn.

— Jag tycker om att ta människor på allvar. Relationer är viktigt.

Den inställningen fanns också med i företaget hon byggde i Stockholm.

Återbruket blev mer än en affärsidé

Bye Buy Concept startades 2012 och är en second hand-butik för barnkläder och barnartiklar. Caroline Look drev företaget tillsammans med sin sambo. Idén växte fram efter hennes år i filmbranschen, där hon såg mycket slit och släng.

— Det slängs alldeles för mycket i dag, säger hon.

För Caroline är återbruk inte bara en klimatfråga eller en trend. Det handlar också om hur människor lever, vad saker får vara värda och hur mycket vi egentligen behöver.

— Jag tror att vi människor skulle må bättre om vi nöjde oss med mindre, i stället för att hela tiden jaga mer och mer.

Butiken öppnade samma dag som Caroline födde sitt första barn. Egentligen skulle premiären ha skett tidigare, men den nybyggda lokalen blev försenad.

— Jag är dålig på att be om hjälp, men den dagen behövde jag be familjen om hjälp.

Bye Buy växte. Enligt Caroline var de tidigt ute med kommersiell second hand och cirkulärt företagande. I början möttes de ofta av välvilja, men inte alltid av samma självklara efterfrågan som i dag.

— Jag tror att vi var lite före vår tid. Vi var väldigt tidigt ute och jag har upplevt den positiva attitydförändringen. Nu sker en snabb utveckling i vår bransch.

Pandemin blev tuff för den butiken. Ändå har Caroline hållit fast vid det hon tycker är viktigast: mötet med kunderna, stamkunderna som återkommer och känslan av att saker får ett nytt liv hos någon annan.

— Det är så jag vill ha det. Jag tror på det fysiska mötet.

Numera har hon trappat ner sin operativa roll i Stockholm och sköter administrativa delar på distans. Det blev ohållbart att leda personal på plats från Dalarna. Men erfarenheterna från företagandet har följt med henne in i allt hon gör.

Hon har burit ansvar, löst problem, hanterat personal, kunder, ekonomi och alla de där praktiska sakerna som följer med att driva företag. Därför känns ett endagsevenemang på Ängsholn inte lika skrämmande som det kanske hade gjort annars.

— Jag har burit väldigt mycket ansvar. Gagnsgarvet känns som ett mindre projekt när det rör sig om en dags aktivitet. Jag gör mig bättre i projektform.

Och här finns också skillnaden mellan Stockholm och Gagnef.

— I Stockholm finns så mycket kraft och kapacitet som sipprar ut i bruset. Här i Gagnef får man verkligen respons när man satsar.

En festival för dem som bor här

Gagnsgarvet arrangeras av Caroline Look tillsammans med komikerna Isak Jansson och Thomas Eriksson. De känner varandra sedan gymnasietiden i Falun och har gjort projekt ihop tidigare. Alla tre har bott i Stockholm. Alla tre har också kvar en stark relation till Dalarna.

— Isak och Thomas är också dalaromantiker. Det går inte att få ut masarna ur dem, säger Caroline.

Idén föddes i höstas. De pratade först om olika sorters aktiviteter, bland annat sommarteater. Sedan kom tanken på standup.

— Vi sa: ska vi inte köra standupfestival? Och kallar vi det festival så sätter vi press på oss själva.

Från början fanns förslag om att vara i Falun. Caroline ville annorlunda.

— Jag ville arrangera eventet i Gagnef.

När Isak Jansson och Thomas Eriksson fick se Ängsholns folkpark var saken klar.

— De blev begeistrade. Det är så härligt här och känns så enkelt.

Festivalen hålls den 22 augusti. Det är ingen slump. Caroline valde datumet med tanke på lokalbefolkningen. Skolorna har börjat igen och många är tillbaka efter semestrar och lov.

— Jag skulle bli ledsen om någon kom hem från semestern och kände att man missade eventet. Det är inte tanken att konkurrera om turismen. Det här gör jag för oss som bor här omkring.

Gagnsgarvet får tre akter under kvällen. Bland de bokade namnen finns Henrik Hjelt, Kirsty Armstrong, Petrina Solange, Henrik Nyblom, Ann Westin och Ola Aurell. Isak Jansson, Thomas Eriksson och Farao Groth är konferencierer.

För arrangörerna har blandningen varit viktig.

— Vi ville ha en bredd på både ålder och kön. Man kanske inte känner igen alla, men man ska känna igen någon. Vi har valt artisterna med omsorg.

Runt dansbanan byggs ett festivalområde med mat, bar och musik. Det ska finnas lokalt präglad mat och dryck. Gagnef Brewing är med genom sin sommarpub och Görsgålans Grönsaksverkstad lagar maten.

— Det är inte en Åbro-öl man köper, säger Caroline och skrattar.

I pauserna blir det DJ och saxofonist. Publiken ska kunna röra sig, äta, prata och mötas. För Caroline är det viktigt att festivalen inte bara blir en rad framträdanden.

— Det ska inte bara vara artisterna. Det ska vara kul att komma ut och träffa folk och se parken i den här kontexten.

Tanken är att Gagnsgarvet ska kunna återkomma. Caroline säger att det viktigaste inte är att göra en stor vinst, utan att kvällen känns uppskattad.

— Jag vill att folk ska komma hit och göra det bästa av kvällen, det viktigaste är att det känns uppskattat. Om det blir jobbigt och mycket slit så glömmer jag det på två dagar. Men kan jag gå runt på eventet och få en bra känsla, då är absolut tanken att det blir återkommande.

När intervjun är slut går vi mot bilarna. Bakom oss fortsätter arbetet på Ängsholn. Saker bärs undan. Något ska sparas, annat ska bort.

Caroline stannar till.

Mitt ute på grusparkeringen står ett par stövlar som hon inte kan släppa med blicken.

— Nu måste jag gå ut och rädda de där stövlarna så de inte blir slängda. Sån är jag.