Siljan News logo
Annons
Mikael och Eva Wistrand uppskattar speciellt att få förbereda och hålla i andakter. Mikael är pensionerad präst och Eva har alltid varit aktiv i kyrkan och bidrar gärna med musiken.

På Stiftsgården ”återbrukas” seniorer

Som vi beskrev i en tidigare artikel spelar ungdomsvolontärer en viktig roll i Stiftsgårdens liv, men en annan viktig grupp är seniorvolontärerna som på Stiftsgårdsspråk kallas för ”återbrukare”. En eller ett par återbrukare finns på gården i stort sett varje vecka och de är en viktig del i gårdens liv i form av inte minst andaktsliv och trivsel för såväl gäster som anställda.

Vi har ställt tre snabba frågor till tre av gårdens återbrukare. Eva och Mikael Wistrand från Sandviken och Inger Wiklund Forss från Rättvik.

Varför valde ni att bli återbrukare på Stiftsgården?

— Jag har varit på gården tidigare på kurser i min roll som präst och Eva har ungdomsminnen från gården men vi kände inte till att man kunde vara återbrukare, berättar Mikael.

— Sen fick vi ett tips om att vi kunde bli återbrukare och när vi förstod vad det var så kände vi att det var ju helt rätt för oss som pensionärer som alltid varit aktiva i kyrkan, fortsätter Eva.

Inger berättar att hon trodde att man behövde vara präst eller diakon för att bli återbrukare men när hon förstod att även hon som varit aktiv i församlingen kunde göra en insats så anmälde hon sig direkt.

— Jag har ju redan ett stort engagemang för Stiftsgården som boende i Rättvik och ledamot i styrelsen på pastoratets mandat men det känns bra att kunna få en praktisk uppgift och bidra på det här sättet också, säger Inger.

Inger Wiklund Forss sitter i Stiftsgårdens styrelse för Rättviks pastorats räkning men bidrar även med sin tid som återbrukare”.

Vad får ni göra som återbrukare?

— Vi tycker om att hålla i andakter så det gör vi så mycket vi kan. Den här gången var vi bara uppsatta på tre men då bad vi att få ta fler, säger Eva med ett skratt.

— Sen är vi kvällsvärdar och hjälper gäster som kommer sent eller som behöver hjälp kvällstid och så går vi runt och släcker och låser där det behövs, fortsätter Mikael.

Förutom dessa uppgifter är att interagera med gäster och inte minst ungdomsvolontärer något som Inger uppskattar.

— Jag tycker att jag har fått en sådan fin kontakt med ungdomarna, säger Inger.

Vad är bäst med att vara återbrukare?

— Det är ett sätt att få utföra en viktig uppgift när man har tiden och att få komma in i en annan miljö några veckor om året, säger Inger.

— Det är en underbar miljö och en öppen famn för alla där man kan upptäcka nya sidor av sig själv, avslutar Mikael.

Som återbrukare bor och äter man på gården under sin återbrukarvecka och tar del i gårdens liv med praktiska göromål, andakter med mera. Uppgifterna innehåller alltid andakter och kvällsvärdskap men i övrigt kan det variera beroende på intresse och fallenhet där någon är duktig på att sy medan någon annan alltid städar och organiserar biblioteket när de är här.

Stiftsgården är en alkoholfri plats och i nästa artikel ska vi få höra från biskop Mikael som även är ordförande i stiftelsen varför han tycker det är så viktigt.


Stiftsgården drivs i en stiftelse som kontrolleras av Svenska kyrkan Västerås stift. Verksamheten är icke vinstdrivande vilket innebär att alla intäkter återinvesteras i verksamheten som har ett tydligt fokus på ungdomar. Gården är förutom lägergård även hotell, restaurang och konferensanläggning. Anläggningen är helt alkoholfri.

När du äter en lunch, bokar en konferens eller väljer att bo över på Stiftsgården får du förutom en fin upplevelse också vara med och bidra till det viktiga sociala arbete som gården gör. Välkomna till oss med Siljan som närmsta granne!