”Orienterare är ett tävlingssuget folk”
För andra året i rad ställdes O-ringen in. Då uppmanade arrangörerna av 5-dagarsorienteringen att göra en liknande variant i distrikten. Det nappade klubbarna från Mora, Leksand och Rättvik på som tillsammans arrangerade Siljansringen.
— Orienterare är ett tävlingssuget folk. Vi har haft deltagare från bland annat Skåne, Halland, Göteborg och Sundsvall, räknar IFK Mora OK:s eldsjäl Kea Andersson upp.
Det här var en minivariant av O-ringen, som sagt.
— Mats Jönsson, som är anställd som ungdomstränare av IFK Mora, fick höra att man i distrikten uppmanades att arrangera egna 5-dagars och det nappade han på direkt.
Mora fick med klubbarna i Leksand och Rättvik (IK Jarl). Mora och Leksand arrangerade två tävlingsdagar var medan Rättvik hade en. Allt avslutades under torsdagen och till Läde, utanför Mora, kom det runt 170 deltagare.
Dagen innan arrangerade Leksand och då var det cirka 90 anmälda.
— Men det var också den tuffaste etappen. Det var riktigt tuffa banor, mest för eliten, så många valde därför att avstå den dagen, förklarar Kea.
Med fanns allt från ung till gammal, från motionär till elitlöpare och till och med VM-löpare.
En färsk femfaldig världsmästare skulle ha varit på plats och sprungit i Mora under torsdagen; Stora Tunas världsstjärna Tove Alexandersson.
— Men tyvärr kom inte Tove, jag vet inte riktigt varför. Tove är helt sagolik och det var riktigt synd att hon inte sprang i dag, jag tror absolut hon hade kunnat utmana herreliten, menar Kea.
För här var det inte frågan om herr- och damklasser. Här var klasserna indelade i fem olika banor, från mycket lätt upp till mycket svår, där den sistnämnda var för eliten.
— Det här blev enormt uppskattat vad jag hört från alla jag pratat med.
En som imponerade stort på Kea Andersson var evigt unge Håkan Eriksson, Malung OK:s gamle landslagsstjärna.
— Han sa till mig innan att han kände sig ringrostig.
Av det syntes det dock inget av i skogen, menar Andersson.
Stora Tunas landslagslöpare Staffan Eriksson vann längsta banan. Håkan sprang den näst längsta, men räknar man kilometertid, så var det bara Staffan som sprang snabbare än Håkan och han är snart 60 år.
Han är flerfaldig VM-medaljör i orientering och som veteran har han fortsatt plocka VM-medaljer. Håkan Eriksson är även duktig utan kompass. Det visar inte minst hans guld i veteran-EM på bana 5 000 meter 2019.
I juni sprang han två banlopp i Huddinge med målet inför tävlingarna att sätta två svenska rekord i M-60. Det klarade Eriksson. Först sprang han 9.55 på 3 000 meter och mindre än ett dygn senare raderade han ut legendariska Rune Bergmans 35 år gamla rekord när Malungslöparen sprang 1 500 meter på 4.33.
— Hade Håkan ställt upp på den längsta banan i dag, så hade han helt klart matchat eliten, är Kea på det klara med.
Bengt Leandersson, från Älvdalen, svarade för en bra insats av dalalöparna genom sin tredjeplats under torsdagen på långa banan. Han var bara en sekund från andraplatsen. Segern gick till en Södertäljelöpare, klubben som hade många elitlöpare med.
— Leandersson gjorde det bra, men Håkan Eriksson var ännu snabbare, i alla fall en bättre kilometertid, men på den näst längsta banan, poängterar Kea som imponerades stort av fenomenet Eriksson från Malung.
I tisdags hade IFK Mora förlagt den tredje tävlingsdagen till Bonäs, i den brandhärjade skogen. Det brann ju i skogarna där för cirka en månad sedan.
— Det var några som undrade om det var någon fara att springa där, men det var det absolut inte.
Totalt gjordes 700 starter på de fem etapperna som ingick i Siljansringen, med IFK Mora OK, Leksands OK och IK Jarl som arrangörer.
— Det roliga är att det var så mycket folk utifrån. Det kom deltagare från 15 olika distrikt. Siljansområdet är väldigt attraktivt för orienterare, sammanfattar Kea Andersson tävlingen som ovan nämnda klubbar aldrig vill arrangera igen.
Varför det, kanske någon undrar? Jo, för att alla orienterare vill att O-ringen ska genomföras som vanligt nästa år och Siljansringen var ett fint substitut till den så populära tävlingen.