Siljan News logo
Annons
Daniel Hallor i gul varselväst framför ett fjärrvärmeverk med rykande skorsten på en solig dag.
Daniel Hallor som är drift- och underhållschef på Adven Siljan har i vinter behövt säkra upp med en alternativ lösning till fjärrvärmeverket bakom hans rygg. Foto: Alfred Olhans.

Värmeverket klarade vintern – nödpannorna behövdes aldrig skarpt

Lagningen på fjärrvärmeverket vid Limhagen i Leksand höll över vintern. På grund av osäkerheten ställdes blå containrar med extra pelletspannor upp vid Åkerö brofäste under vintern, men fjärrvärmebolaget försäkrar att det inte har eldats för kråkorna.

— De har avlastat värmeverket så att vi slapp elda med olja när det var som kallast, berättar Daniel Hallor på Adven Siljan.

Lagningen i höstas gjordes för att täta en läcka på en av pannorna och den provisoriska lösningen har alltså gjort sitt jobb. Nu när efterfrågan på fjärrvärme går ned under den varma årstiden kommer båda pannorna inuti verket inte att behövas samtidigt, vilket frigör tid för att åtgärda problemet långsiktigt.

De fem pelletspannorna på Åkerö har åtminstone brunnit på låg fart hela tiden för att inte frysa ihop, men det fanns tillfällen då de behövde gasa på ännu mer för att hålla uppe värmen i ledningsnätet.

— Många minns säkert att det blev en ordentlig vinter i år, vi hade det riktigt kallt i januari och februari, säger drift- och underhållschefen Daniel Hallor.

Åtgärden blev som väntat ingen besparing på helheten, utan här var det driftsäkerheten som prioriterades i första hand.

— Pelletsen har varit lite billigare än oljan som vi annars hade behövt elda med, men å andra sidan har driftskostnaderna och utgifterna kring pannorna varit ännu dyrare. Fast nu kan vi i alla fall marknadsföra oss med att vi var helt fossilfria i eldningen även under vintern!

Annons
Man i vit skyddshjälm tittar in genom ett inspektionsfönster som har ett starkt brandgult sken.
Det är strax över 1000 grader varmt bland lågorna innanför luckan som Daniel Hallor tittar in i. Foto: Alfred Olhans.

Samma morgon som de tio containrarna lyftes bort från parkeringen mellan älven och förskolan Rosen fick Siljan News följa med in i fjärrvärmeverket.

— Här värmer vi upp vattnet genom att elda med biobränslen. Trots att återvinningscentralen ligger här intill är det definitivt inte så att vi eldar med sopor, utan vi brukar säga att vi tar vara på hela trädet här, förklarar Daniel Hallor.

Även till vardags gäller det att tänka till med bränslemixen i pannan som är döpt till ”Flisa”. Varmare dagar går det att blanda in en större andel fuktiga träprodukter som bark och grot (grenar och toppar från träden), medan torrare bränsle som sågspån ger bättre effekt på iskalla dagar med hög användning.

— Grundregeln är att ju ”blötare” bränsle desto billigare, så varje dag gäller det att blanda en så ekonomisk mix som möjligt för att ändå klara behovet.

Daniel Hallor går med ett mäthjul runt en hög med sågspån.
Vid varje månadsskifte inventeras bränslelagret för att stämma av mot förbrukningen. De köper in restprodukter från skogarna och sågverken i närheten. Foto: Alfred Olhans.
Annons
Man pekar på stor gripklo som lyfter upp ett lass med bark och andra små trärester.
I rännan utanför byggnaden placeras och blandas de bränsletyper som ska eldas upp härnäst. Sedan lyfts bränslet över muren med en automatiserad travers och gripklo. Foto: Alfred Olhans.

Som Siljan News skrev i vintras valdes platsen vid Åkerö brofäste dels för att marken var lättillgänglig via kommunen, och dels för att det är en lämplig anslutningspunkt mot fjärrvärmenätets södra delar.

— Nu har vi fått testa möjligheten en gång och det fungerade som planerat. Det är nog ingen kund som har märkt någon skillnad, konstaterar Daniel Hallor nöjt.

Daniel Hallor berättar att de har sett en del nyfikna frågor om vad det är som har stått och släppt ut rök på parkeringen, men enligt honom har det inte varit några direkta klagomål att tala om.

— Containrarna är ju ljudisolerade och utsläppen från pelletseldningen klarar alla miljökrav, påminner Hallor om.

I samband med att containrarna avlägsnades gick det förbi en barngrupp på väg mot förskolan Rosen som ligger tvärs över vägen. Personalen bekräftar att de inte alls har störts av ljud eller utsläpp och säger att barnen har följt maskinernas arbete kring pannorna med intresserade små ögon genom förskolans fönster.

— Inte ens när röken har legat på mot vårt håll har vi märkt något, intygar förskolepersonalen.