”Det är väldigt bra is just nu”

Det gäller att passa på när förhållandena är bra, så tänkte Tommy Tysk från Aktiva Rättvik och tog initiativet till en arrangerad tur tillsammans med Siljans Långskrinnare ut på stor-Siljan under torsdagsförmiddagen. Klockan 09.00 var ett glatt gäng samlat vid Långbryggan med siktet inställt på Laknäs.

— Vi var ute ett gäng i går förmiddag också, det är väldigt bra is just nu – bäst hittills i år, just nu är den cirka 4,5 decimeter tjock. Men vi har en varning intill banan vid Stiftsgården för där har vattnet gått ända fram till själva insticket från banan, säger Tysk som kollar isen varje morgon under hela vintern för att uppdatera statusen på banan för alla som vill ut.

Snön har smält och isen ligger nu blank med undantag för en del mindre sprickor. Under torsdagsmorgonen var det några minusgrader, vindstilla och en molnfri himmel vilket var idealiskt att ta sig ut på en tur. Susanne Haga–Furn som är van skridskoåkare valde den här dagen att låna en spark vilket gick lika snabbt att ta sig fram på.

— Det går galant, här ute var det så väldigt fin is, jag hänger ju med hur lätt som helst. Jag har åkt långfärdsskridskor sedan skridskorna var väldigt simpla men nu har jag lite ont i handen så tog sparken och det kan ju vara bra ifall någon gör illa sig, då har jag en liten ambulans här, ler Susanne.

På isen utanför Utby hade två herrar parkerat sina sparkar och njöt i solen och hoppades på fiskelycka. Det blev ett stopp och en kort pratstund innan färden gick vidare ut på sjön där isen mullrade under fötterna.

— Det kan man ju få lite hjärtklappning av men man vet ju att isen sjunger, jag har blivit tåligare men jag har respekt för isen. Man åker helst inne vid stranden men att åka ute så här på Siljan är ju fantastiskt, säger Susanne.

När gruppen kommit halvvägs till Laknäs sätter en reva i isen lite stopp för att bara åka över. En gammal råk som går tvärs över sjön har dock fryst men vi åker runt den för att ta oss vidare. Att vara i grupp känns tryggt om något skulle hända och det är som sagt ingen bra idé att bege sig ut på isen på egen hand eftersom förhållandena kan skifta snabbt när vårsolen värmer på.

— Man måste vara uppmärksam och ta det försiktigt för det kan vara förändringar från dag till dag. Lite längre fram i vår kan det bli landlöst, vattnet stiger och det blir öppna ytor längs stränderna och tar man sig ut så kanske man inte tar sig i land på kvällen, säger Olle Nordkvist som var en av de som startade Skridskoklubben i Rättvik på -80 talet som växte i rask takt.

Förr var han ”isjägare” på hösten och letade upp bra isar på småsjöar att åka på. Han berättar entusiastiskt om turen på Amungen, arrangerade turer mellan Dalfors och Dalstuga och ett antal tågresor till Mora med skridskor i ryggsäcken för att åka över isen hem till Rättvik igen. Nu blir det inte så mycket skridskoåkande för Olle men den här turen ville han inte missa.

— Det här är kalas, det kan inte bli bättre. Vindstilla och bra is och perfekta förutsättningar.

Efter fikapausen var det så äter dags att ta sig tillbaka till långbryggan. För Sten Holting som började åka långfärdsskridskor under pandemin blev torsdagens tur den första för i år.

— Vi började att åka 2021 då när isen var så fin, nu gäller det att passa på när alla säger att det är bra is och det här var riktigt härligt.

Bernt Zetterström och Calle Almgren valde att lämna sällskapet när vi var mitt på sjön för att åka rakt över isen mot Stumsnäs vilket blev lite större utmaning visade det sig när vi möttes upp vid långbryggan.

— Det var lite skrovligare is där och det går en råk rakt ut utanför Persborg och Vikarbyn, det går att ta sig över men man lär vara två när man åker.

Tur och retur Laknäs tog drygt två timmar och när gruppen åter var tillbaka i Rättvik hade många av gratissparkarna lånats av någon som ville ut på isen i finvärdet. Hur många dagar som återstår av fint spark- och skridskoföre återstår att se men enligt prognosen väntar minusgrader vilket bådar gott. Att folk swishar en slant för att låna en spark betyder mycket för både Aktiva Rättvik och Siljans långskrinnare som underhåller banorna och utvecklar. Nytt för i år var uppförandet av en slogbod mellan Stiftsgården och Persborg och nästa år finns planer på en ny.

— Vi har tittat på om vi kan bygga en slogbod på andra sidan sjön, det är också ett lagom avstånd för barnfamiljer att ta sig till. Den vi byggde i år har varit otroligt välbesökt de dagar det har varit fint väder, säger Tysk som under vintermånaderna lägger ner mycket tid på att kolla isen och att se till att sparkarna står på plats varje morgon och kväll.

— Jag är ute varje morgon och vid solnedgången räknar jag in alla sparkar och tar en tur ute på isen för att bilda mig en uppfattning så att det inte hänt något speciellt. Jag tycker ju att det är kul och man blir glad av att se allt folk ute, både gamla och unga. Nu får vi se hur länge isen är bra, det är Enån som bestämmer det kan man säga.