Ny lag om textilåtervinning skapar ordning – och tveksamhet
Sedan den 1:a januari måste alla gamla och uttjänta textilier, som någon inte vill ha kvar, återvinnas via återvinningskärl. Därmed är det förbjudet att slänga även små tygstycken i hushållssoporna – något som inneburit en beteendeförändring för flera Morabor.
— Just nu känns det otydligt, säger Morabon Magnus Backlund Borgenstam.
Till följd av att en stor mängd textilier går till förbränning har en lagändring trätt i kraft, enligt avfallsförordningen (2020:614). Den säger att textilavfall ska samlas via en separat insamling.
Många besöker Mora återvinningscentral varje dag. Stora fordon tömmer containrarna med allehanda bråte; från trä till plast och keramik.
På varsin sida den genomfart som går genom återvinningscentralen står två kärl för textilåtervinning. De som exempelvis ska slänga trasiga strumpor, som inte väljer att laga dem själva, måste lägga dessa i en påse för återvinning.
Alltså måste små som stora plagg sorteras.
— Jag brukar tänka på att sortera rätt, men man har kastat någon enstaka strumpa i soporna. Kläder har jag däremot alltid lagt i insamlingen vid återvinningen. Men nu får man se till att lägga även strumpor i påsen. Jag kommer tänka mer på det framöver, säger Maria Signal, som precis lagt en kasse i det kärl som tillhör Human Bridge.
Andra ser de nya reglerna som lite förvirrande. Textilier kan nämligen gälla saker som mattor eller skor. Dessa ska inte gå till Human Bridge eller liknande.
— Men det är väldigt otydligt på flera ställen, hur man ska slänga textilier. Och när det gäller gamla underkläder – kalsonger, trosor eller strumpor – känns det konstigt att skänka dem till bistånd. Samma sak gäller täcken som legat i ett instängt rum; sådana som luktar lite konstigt, säger Magnus Backlund Borgenstam.
Han fortsätter:
— När man pratat med personalen så har de sagt ”släng det där så länge. Om två till tre veckor vet vi mer”. Fast just nu känns det otydligt.
Nodava har arbetat med textilåtervinning länge och har förespråkat saken sedan flera år tillbaka.
— Det här är inget nytt för oss. Vi har haft det i våra föreskrifter länge. Men vi har också märkt att folk slarvar när det gäller återbruk, säger Jonas Brus, miljöingenjör på Nodava.
De gör emellanåt plockanalyser, där de ser att textilier hamnar fel ibland. Statistiken gällande mängd textilavfall i restavfall per vecka – för en villa i Mora – ger bevis på detta. De visar att 0,05 kilo textilier per hushåll hamnade i hushållssoporna 2018. År 2020 var siffran 0,09 och år 2023 var siffran 0,1 kilo.
Ytterligare en analys gjordes våren 2024. Då gjordes även en genomsnittlig viktanalys, som visade att 3,2 procent av hushållssoporna bestod av textilier.
— Hur det sett ut sedan lagändringen vet vi inte. Men sannolikt har det ändrats.
Jonas Brus rekommenderar att ta till nål och tråd om kläderna går sönder.
— Att lappa och laga är ju det bästa. Trasiga jeans kan man lämna till någon som syr dem.
Känns det ändå bäst att återvinna, gäller det att göra rätt.
— Textilier som gamla kläder och gardiner ska gå till Human Bridge. Är textilierna hela ska de gå till bistånd. Till viss del går kläderna till återbruksbutiker – en del skänks utomlands.
