Siljan News logo
Annons
Ambulanshelikoptern i Mora firade 10 år under tisdagen. Foto: Christoffer Landgren.

Ambulanshelikoptern firade tio år – därför är den viktig för Dalarna

Ambulanshelikoptern i Mora firade tio år i tjänst under tisdagseftermiddagen. På plats på Mora-Siljan Airport fanns representanter från sjukvården samt politiker på regional och kommunal nivå. Med hjälp av ambulanshelikoptern och dess personal har runt 4000 liv räddats sedan 2016.

— Att jobba prehospitalt kan vara svårt i sig, men när man jobbar inom ambulanssjukvård blandar man uppdrag ganska friskt, säger verksamhetschef Elisabeth Andersson.

Ett uppbåd av tjänstemän – både nuvarande och tidigare – samlades med läkare, HCM (Helicopter Crew Members) och politiker på olika nivå denna tisdag. I centrum, bokstavligen i hangaren där mötet ägde rum, stod ambulanshelikoptern.

Sedan 2016 har den flugit såväl över Dalarna som över landskaps- och landsgränser. Teamen som ryckt ut i nödläge har omhändertagit ungefär 4000 patienter under tio års tid. Detta var värt att fira med tårta och tal kring verksamhetens betydelse.

— Bäst med ambulanshelikoptern är att vi har möjlighet att snabbt bistå svårt skadade patienter, liksom svårt sjuka patienter. Runt 40 procent av vår verksamhet består av det enskilt största sjukdomsmekanismen: Trauma. Resterande 60 procent fördelas mellan hjärtinfarkter, andningsbesvär, stroke, kramper eller intoxikationer, säger Elisabeth Andersson, verksamhetschef på ambulanshelikoptern i Region Dalarna.

Annons
Elisabeth Andersson är verksamhetschef på ambulanshelikoptern i Region Dalarna. Foto: Christoffer Landgren.

Oavsett vad det gällt så har helikoptern möjliggjort att patienter kan nås snabbt – även i svårtillgänglig terräng.

— Vi kan landa i princip överallt.

Trots många goda ord så är verksamheten väldigt utsatt, förklarar Elisabeth Andersson. Omställningen är stor och personalen behöver vara beredd på det allra värsta.

— Vi har ingenting som skyddar oss i hög utsträckning. Att jobba prehospitalt (förbyggande innan patienten når sjukhuset) kan vara svårt i sig, men när man jobbar inom ambulanssjukvård blandar man uppdrag ganska friskt. Man kan ha hand om svåra saker och arbeta med regelrätta transporter från en vårdcentral till en annan. Att utsätta teamet för dessa saker kan göra väldigt mycket.

Verksamhetschefen säger att personalen också får den hjälp de behöver, fast bara begränsat.

— Teamet får träffa psykologer en gång om året, för sonderande samtal. Detta gör att vi kan undvika posttraumatisk stress.

Här kikar Moras kommunstyrelseordförande, tillika Dalaflyget AB:s ordförande, Anna Hed (C) in i helikoptern. Foto: Christoffer Landgren.

I backspegeln var ambulanshelikoptern en investering som gjordes med påverkan av sjukvården i Värmland. Gösta Andersson, tidigare regionsamordnare inom sjukvården i Region Dalarna, var en av de som arbetade hårt för att Mora och norra Dalarna skulle få en helikopter.

— Jag var den som skrev fram långsiktiga planer för hälso- och sjukvårdens utveckling i olika avseenden. Ambulanshelikopterverksamheten kom jag i kontakt med via Värmland. Därefter tipsade jag om att detta skulle kunna ingå i flerårsplanen. Efter många vändor kom vi fram till att denna verksamhet skulle starta, säger Gösta Andersson.

Han säger att utmaningarna var många, då kunskapen inte fanns.

— Man kunde inte avgöra vilket medicinskt värde en ambulanshelikopterverksamhet skulle ha – eftersom man hade så många olika typer av patienter. Därför blev forskningsunderlaget svårare att utvärdera.

På den tiden kostade helikoptern ungefär lika mycket som att driva en vårdcentral.

—Den runt 36 miljoner kronor. Det är nästan samma nivå idag.

Annons
Gösta Andersson, tidigare (numera pensionerad) regionsamordnare inom sjukvården i Region Dalarna. Foto: Christoffer Landgren.

Också Gösta vill trycka på vad han sett som den viktigaste funktionen av en ambulanshelikopter.

— Den har betytt oerhört mycket för tryggheten, inte minst vad gäller befolkningen i norra Dalarna. Men den har också betytt mycket för hela vägambulanssystemet. Den läkare som finns i helikoptern blir backup, möjlig att använda i olika former av vård.

Oavsett om det gäller en patient som satt i halsen eller som får flera hjärtstopp i följd, har helikoptern varit ovärderlig för Dalarna.

— Jag är glad över att verksamheten utvecklas och att vi även fått nytta av verksamheten i vårt samarbete med Norge. Det har gjort att man nu kan komma till närmaste sjukhus på båda sidorna om landsgränsen. Detta är ett stort plus, utöver de kvalitetsvinster vi gjort i samarbetet mellan Värmland och Dalarna, säger Gösta Andersson.