Tre områden kräver insatser – här ser säkerhetschefen utmaningarna

Brottsligheten i Ludvika ligger på en förhållandevis normal nivå jämfört med andra kommuner. Samtidigt pekas våld i nära relationer, välfärdsbrottslighet och Marnäs ut som tre prioriterade områden i kommunens nya plan för det brottsförebyggande arbetet.

Sedan 2023 har kommunerna ett lagstadgat ansvar för att samordna det lokala brottsförebyggande arbetet. Vartannat år ska en lägesbild över brottsligheten och otryggheten tas fram tillsammans med en åtgärdsplan.

Ludvikas nya lägesbild bygger bland annat på statistik och information från polisen, socialtjänsten och kommunens ungdomsundersökningar. Även Securitas, föreningslivet, Svenska kyrkan och andra lokala aktörer bidrar med uppgifter om vad som händer i kommunen.

– Vi ser en positiv utveckling på många områden. Vi har inga delar som sticker ut väldigt mycket, utan en jämn och förhållandevis normal brottslighet. Jämfört med resten av landet är Ludvika en medelkommun, säger kommunens säkerhetschef David Helsing.

Den anmälda brottsligheten har totalt sett minskat jämfört med början av mätperioden 2017–2025. Stölder, bostadsinbrott och bilbrott har blivit färre. Även våldet mot vuxna i offentlig miljö låg 2025 på den lägsta nivån under perioden.

Under 2025 anmäldes 405 våldsbrott i kommunen. Därutöver registrerades 397 tillgreppsbrott, 392 bedrägeribrott och 348 trafikbrott.

Utvecklingen är mer oroande när det gäller våld i nära relationer. Under 2025 låg antalet anmälda brott på den högsta nivån under hela mätperioden, både för brott mot kvinnor och män. Kvinnor är dock betydligt mer utsatta.

Samtidigt placerades 15 vuxna i skyddat boende, jämfört med färre än tio per år under 2023 och 2024. Harmonia stödjour genomförde 90 stödinsatser under året. Siffran avser kontakter och insatser, inte 90 olika personer.

Kommunens öppenvård har också sett tecken på våld i ungas parrelationer.

Enligt David Helsing går det däremot inte att slå fast att det faktiska våldet har ökat. De högre siffrorna kan också hänga samman med att myndigheterna upptäcker och dokumenterar fler fall.

– Vi har en bättre bild av det i dag. Tidigare har vi haft ett stort mörkertal, och det har vi nog fortfarande. Men vi ser tydligare att det här är något som påverkar många och som vi behöver arbeta mycket med.

Kommunen vill utbilda personal i att upptäcka både fysiskt och psykiskt våld. Arbetet ska också omfatta Huskurage och information om våld och vilket stöd som finns att få.

En annan del är att förbättra samarbetet mellan exempelvis socialtjänsten och polisen. Nya regler har gjort det möjligt för myndigheter att i vissa fall dela sekretessbelagda uppgifter för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott.

– Tidigare kunde polisen ha information om en person och socialtjänsten en annan, utan att de kunde prata med varandra. Nu kan vi få en bättre helhetsbild och sätta in rätt stöd på ett annat sätt, säger David Helsing.

Det andra fokusområdet är välfärdsbrottslighet. Det kan handla om felaktiga bidrag och föreningsstöd, osanna fakturor, arbetslivskriminalitet eller företag som inte följer reglerna vid offentliga uppdrag.

Kommunen saknar i dag tillräcklig lokal statistik för att avgöra hur omfattande problemet är i Ludvika. Därför ska riskerna kartläggas samtidigt som personal utbildas och gemensamma rutiner för misstänkta oegentligheter tas fram.

– Vi har inte arbetat systematiskt med det här tidigare. Det handlar mycket om att höja kunskapen och bli bättre på att kontrollera utbetalningar, entreprenörer och leverantörer, säger David Helsing.

Han tror att företag och privatpersoner framöver kommer att märka av fler kontroller.

– Det kan upplevas som jobbigt, men det ger också seriösa företag bättre konkurrensvillkor. Den som sköter sig ska inte konkurreras ut av någon som missköter sig.

Det tredje prioriterade området är ett långsiktigt områdesarbete i Marnäs. Enligt Segregationsbarometern är Marnäs det enda området i Ludvika kommun som klassas som ett område med stora socioekonomiska utmaningar.

Polisens trygghetsmätning visar också större upplevd otrygghet och mer problem kopplade till missbruk där än i övriga kommunen. Kommunen påpekar samtidigt att Ludvika centrum ingår i det geografiska område som polisen benämner Marnäs, vilket kan påverka resultatet.

Kommunen vill bland annat utveckla en lokal medborgarservice, arbeta för ökad skolnärvaro och erbjuda läxhjälp, studiestöd och fler fritids- och lovaktiviteter. Områdesforum och trygghetsvandringar tillsammans med polisen och fastighetsägare ingår också i planen.

Arbetet bygger delvis vidare på erfarenheterna från satsningen på Ludvika gård. David Helsing betonar att satsningen ska omfatta hela Marnäs och inte bara de delar där de socioekonomiska utmaningarna är störst.

– Det ska inte bara vara barn från trångbodda familjer som kommer till mötesplatserna. Barn med olika förutsättningar ska kunna mötas. Målet är att stärka tilliten och göra hela området attraktivt.

Åtgärdsplanen gäller 2027 och 2028. Beslutet om planen medför inga nya kostnader i sig. Insatserna ska i första hand genomföras inom verksamheternas befintliga budgetar, samtidigt som kommunen planerar att söka bidrag från Brottsförebyggande rådet.