Cyberattacker hotar vårt elsystem – forskning ska stärka skyddet

Idag är vårt elsystem mer sårbart än någonsin för cyberattacker. Det beror på att fler energiprodukter, som solceller, värmepumpar och elbilar, är uppkopplade till nätet.

Den nya tekniken ger oss många fördelar, men den öppnar också dörren för hackare.

För att ta reda på hur stora riskerna är och hur vi kan skydda oss, driver forskningsinstitutet RISE och utvecklingsbolaget Samarkand2015 projektet COLA.

I projektet undersöks hur cyberattacker kan påverka våra elnät och vad vi kan göra för att göra dem säkrare. I Ludvika finns Krafttanken, en avancerad anläggning som kan lagra el och försörja ett område med ström vid en kris, en så kallad ö-drift.

Just nu används Krafttanken som en testbädd i COLA-projektet. Här undersöks hur man kan skydda energilösningar mot hackerattacker och hur ö-drift kan hjälpa till att bygga ett mer stabilt elsystem.

Vilket är av största vikt enligt Jenny Holgersson, projektledare för COLA-projektet.

— Om vi inte beaktar cybersäkerhet så kan vi glömma säkerheten. För det är så pass känsligt. Det är bara att tänka på vad man har hemma som är uppkopplat. Datorer, mobiltelefoner, kanske dammsugaren. En antagonist kan kombinera attacker om för mycket är uppkopplat.

Med antagonist syftar Jenny Holgersson på flera typer av aktörer. Det kan vara främmande makt, eller någon som tar betalt av andra för att hacka sig in i system för att förstöra eller samla information.

— Vi har gjort simuleringar som har visat att det är fullt genomförbart och realistiskt, säger hon trycker till exempel på vikten av att skapa avancerade lösenord.

I samarbete med Smedjebackens kommun gör Samarkand nu en förstudie om möjligheten att införa ö-drift även där. Syftet är att stärka kommunens beredskap vid elkriser och samtidigt minska beroendet av fossila reservkraftverk. Planen är att i stället satsa på lokala och hållbara energikällor som sol-, vind- och vattenkraft.

I synnerhet vattenkraft som man konstaterat är den mest tillförlitliga i händelse av kris. Till exempel vid ett energibortfall som gör att man måste använda sig av ett uppbyggt ö-driftssystem.

Vid en sån händelse vill man kunna fortsätta hålla igång viktiga samhällsfunktioner såsom räddningstjänst och kommunhus där snabba beslut ska fattas.

— Smedjebacken tittar på Ludvika och tycker att det här är väldigt intressant. Dels handlar det om beredskap, dels om att vi vill komma ifrån användandet av fossila bränslen för reservkraft, säger Magnus Pettersson, beredskapssamordnare i Smedjebackens kommun.