Doldisen som tar över efter Filip: ”Det var 11 500 varje match i två år”

Han är doldisen som ska fylla platsen efter succémålvakten Filip Larsson.
I en lång intervju berättar Jakob Hellsten om nära banden med Alex Milner, galna hockeylivet i North Dakota och varför det blev Leksand igen.

– Det har varit mycket hopp för min del.

Jakob Hellsten avslöjar vad tyngdpunkten legat på i det individuella träningsschemat han haft under sommaren.

Kul att hoppa ju?

– Haha, det funkar.

Den 24-årige burväktaren var kanske inte den första folk generellt tänkte på när Filip Larsson fick NHL-kontrakt och skulle ersättas. Men riktigt lika överraskande var det inte för Hellsten själv.

– Min plan var stanna kvar i USA, helt klar. Jag hade ingen tanke på att komma hem. Sen hörde Milner av sig när ”Fille” var på landslagsuppehåll innan VM, berättade att han förmodligen kommer lämna och frågade hur jag skulle ställa mig till spel i Leksand om jag blev tillfrågad, berättar han.

Det blev två veckors funderande, pratande med nära och kära och en hel del tankar.

– När det väl kom till kritan kändes det bäst komma hem, tillbaka till Leksand igen. Och jag har inte ångrat det en sekund sen jag skrev på.

Vad fick dig att bestämma dig?

– När det kommer rent till hockeyn, vad som är bäst för min utveckling på lång sikt och hur jag ska bli så bra som möjligt, så är detta det bästa beslutet. Jag kommer till en miljö jag varit i förut, jag vet hur det är att jobba med Milner och jag kan fortsätta plugga. Det är det bästa av alla världar.

Vad är det Milner gör som gör att han får så mycket lovord av er målvakter?

– Först och främst är han både otroligt bra på sitt jobb och en väldigt vettig människa. Han är bra både på och utanför isen. Vad han gör på isen är svårt att förklara för någon utifrån men han har en väldigt tydlig målbild och tydliga förväntningar. En klar struktur i hur han jobbar som gör det enkelt för oss målvakter att följa den, det blir inga tveksamheter. När man väl satt grunderna, vilket han vill göra tidigt, så är det lätt att bygga vidare på det under säsongen. Det ger en ett bra självförtroende och en bra känsla i sitt spel vilket oftast ger bra resultat.

Efter två J20-år i Leksand och ett seniorår i Halmstad Hammers valde Hellsten för tre år sen att lämna trygga Sverige och bege sig ”over there”. Närmare bestämt University of North Dakota där han spelade collegehockey och pluggade till revisor.

– Hockeyn är väldigt mycket bättre än vad många svenskar tror. Det är extremt hög nivå, det går fortare och är mer rakt på mål och kanske inte alltid så strukturerat. Mer tuta och köra vilket gör den rolig att kolla på. Många är där bara för hockeyn också, för att de verkligen satsar. Jag märkte ingen skillnad på seriositeten där jämfört med J20 eller Hockeyallsvenskan. Nivån är lika hög.

Bland annat ställdes han mot förstarundsval som Will Smith, Cutter Gauthier och 2024 års draftetta Macklin Celebrini.

– Det är 60 olika skolor och flera olika konferenser så det kan skilja en del mellan lagen. Men Boston College till exempel, jag vet inte hur många förstarunda-spelare de hade ifjol, fem-sex stycken kanske. Från det laget är det i alla fall sju-åtta stycken som kommer spela väldigt många matcher i NHL.

När man ställs mot en sån som Celebrini, är det utom tvivel att han kommer bli en NHL-stjärna?

– Nja, jag tror inte jag spelat med eller mot många sådana spelare. Jake Sanderson (stjärnback i Ottawa Senators) var en sån, han gjorde precis vad han ville. Celebrini är absolut bra och jag har mött honom tre gånger men jag kan inte säga att han kommer bli topp tio i NHL.

Men tiden i North Dakota bjöd inte bara på möten mot framtida NHL-stjärnor utan också ett otroligt stort hockeyintresse och en atmosfär kring hemmamatcherna som mäter sig med den i Leksand.

– Det är väldigt speciellt. Det finns många ord att beskriva det med så jag vet inte riktigt vilka jag ska välja. Men vi hade slutsålt, 11 500, på alla hemmamatcher de två åren jag var där. Försäsongsmatcherna också. Det finns inga professionella lag i den delstaten så därför är collegelaget religion där. Det var verkligen sjukt. Man blev igenkänd på stan och det kom ofta fram folk och ville snacka om man var ute och tog någon bärs. Det var helt galet intresse.

Sista året gjorde han i New Hampshire.

– Det var lite annat såklart, hockeyn är inte lika galen där. Men det finns ändå mycket passion och historia och jag trivdes bra. Jag kände att jag behövde en nystart och spela mer. Vilket jag fick.

Nu är det dock slut på collegehockeyn och Hellsten ska bevisa sig på SHL-nivå. Förra året slog Filip Larsson igenom rejält och tog under säsongen förstaspaden. Det slutade med ett NHL-kontrakt med Pittsburgh Penguins.

– Otroligt kul för Fille att han fick göra det, men det är inget som jag kollar eller jämför mig med. Jag har kommit in i en position där jag kan ha tålamod och lite tid på mig att etablera mig i ligan. Jag ska komma in i tempot och den lite annorlunda stilen på hockey.

Förra veckan tränade Hellsten och Larsson ihop.

– Han var med och körde lite förra veckan när det var frivillig träning.

Bad du om några tips kring hur man slår igenom i SHL?

– Haha, nej. Vi pratade mest golf. Men det var kul att se honom på isen, kunna snappa upp vissa saker.

Är det supertydligt att Mantas är etta och du tvåa?

– Haha, jag vet inte. Jag tycker det är dumt att ruta in det. Men klart han är etta på papper, sen tar vi det match för match. Jag känner inte jättemycket press att jag ska spela massa matcher, men självklart är mitt mål att göra det och hjälpa laget så mycket som möjligt.

Hur är du som målvakt?

– Jag försöker använda min skridskoåkning, sätta mig i bra positioner, har bra speluppfattning. Man får komma och kolla i höst och se vad man tycker.

Han berättar att han sett mer eller mindre alla highlights från Leksands matcher de fyra senaste åren. Nu är han på samma is som spelarna han tidigare betraktat på avstånd.

– Det är en väldigt homogen grupp, många bra individer karaktärsmässigt och skicklighetsnivån är hög. Det har varit inspirerande nu första tiden och även om det varit lite ringrostigt både här och där så märker man att tempot är något annat. Lägstanivån är mycket högre.

Vem är svårast att rädda skott från?

– Det har bara gått tre dagar så jag har tyvärr inget bra svar på det.

Du har tagit allt hittills?

– Haha, inte direkt!

Jag vet att man vill ta match för match och så vidare. Men har du något personligt mål i antal matcher eller så med säsongen?

– Jag har faktiskt ingenting att ge dig. Det finns ingen sån målsättning. Allt är hur jag presterar när jag får chansen. Vårt ultimata mål är SM-guld och det trumfar hur många matcher jag ska spela. Det är inte lika viktigt i kontexten, det är mycket viktigare med lagets framgång. Jag tar det dag för dag.

Inte match för match?

– Dag för dag.