”För mästerlig gestaltning och traditionsrikt spel”

Mottagaren av 2022 års Zornmärke i guld heter Alm Nils Ersson, född och uppvuxen i Siljansnäs, skriver Svenska Folkdansringen i ett pressmeddelande. Efter en intensiv uppspelningsvecka i Linköping delade Zornmärkesnämnden inom Svenska Folkdansringen i samband med riksspelmansstämman idag ut den mest ärofulla utmärkelsen en spelman kan få. Utmärkelsen ges till särskilt framstående traditionsbärare inom svensk folkmusik.

När Alm Nils Ersson var tio år gammal blev han under ett kafferep tilldelad en fiol. Sen gick det fort. Han lärde sig spela fiol först genom ett studieförbund och sedan i ett spelmanslag som leddes av kantorn Gösta Åhs från Älvdalen. Senare tog Knis Karl Aronsson över undervisningen och behövde någon som spelade andrastämmor när han åkte runt och höll föredrag. Då fick Alm Nils ställa upp. En annan elev till Knis Karl var Kungs Levi Nilsson; en musiker som Alm Nils spelar tillsammans med än idag. År 1964 kom Alm Nils in på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm där han studerade klassisk altfiol.

– Jag gick en pedagogisk kurs i fiol också, så jag spelade sju dagar i veckan, tre dagar fiol och fyra dagar altfiol. Och så blev det kontrabas med jazzband på kvällar och helger för att kunna försörja mig, samtidigt som jag höll igång folkmusiken vid sidan av – det var alla möjliga genrer på en gång, säger Alm Nils Ersson i pressmeddelandet.

1970 började Alm Nils spela i Kungliga Hovkapellet, där han blev kvar ända till sin pension 2002, men han har hela tiden varit noga med att hålla folkmusiken levande. Det har han främst gjort genom att spela låtar från sin hemtrakt Siljansnäs, Leksand och Orsa, men även mycket från Rättvik, Bingsjö och Boda. 1969-75 var Alm Nils med i gruppen Rombo Spelmän tillsammans med Pål Olle, Nils Agenmark och Pontus Berggren. De spelade in totalt tre omtalade skivor tillsammans.

Även medverkan i gruppen ”Herr T och hans spelmän” har varit av stor betydelse för Alm Nils, där samarbetet med den kände spelmannen Ole Hjorth gav både musikalisk utveckling och en vänskap för livet. Men trots sitt stora engagemang inom svensk folkmusik kom Zornutmärkelsen som en total överraskning.

– Jag blev fullständigt tagen på sängen med den här guldutmärkelsen – när Zornjuryn dök upp hemma hos mig med en blombukett förstod jag ingenting. Men naturligtvis känner jag mig både stolt och hedrad, säger Alm Nils Ersson.

Juryns guldmotivering om Alm Nils Ersson lyder: ”För mästerlig gestaltning och traditionsrikt spel av låtar från leksandsbygden.”

Om Zornmärket

• Zornmärket delas ut årligen av Zornmärkesnämnden i Svenska Folkdansringen. Märket finns i brons, silver och i guld.
• För att kalla sig riksspelman skall man ha tilldelats Zornmärket i silver eller guld. För att få brons eller silver skall man spela upp för en jury.
• Zornmärket i guld tilldelas endast synnerligen framstående traditionsbärare och endast ett eller två guldmärken delas ut varje år. Ingen uppspelning föregår.
• Instrumenten man kan spela upp på är bland annat fiol, nyckelharpa, klarinett och durspel (litet dragspel)
• Juryn består av högt kvalificerade musikmänniskor, själva spelmän och mycket väl bevandrade i folkmusikens traditioner och uttrycksformer. De bedömer den uppspelandes prestation från olika folkmusikaliska utgångspunkter och lämnar sedan ett utlåtande som kan innebära en utmärkelse.
• För att få ett märke är det absolut krav att spela enligt äldre svensk tradition, efter en viss spelman eller från en viss del av Sverige. Äldre betyder i detta sammanhang oftast 1800-talet eller tidigt 1900-tal. Enbart teknisk skicklighet på instrumentet ger inget märke.
• Sedan 1933 har totalt 908 spelmän erövrat Zornmärket i silver och således blivit riksspelmän.
  108 spelmän har sedan 1933 tilldelats guldmärket.

Om Svenska Folkdansringen

Svenska Folkdansringen bildades 1920 och har över 385 föreningar spridda över hela landet. Drygt 15 000 medlemmar bedriver verksamhet som omfattar den folkliga kulturen, med tonvikt på dans, musik, dräkt och slöjd. Svenska Folkdansringen värnar om demokrati och rättvisa. Vi vill förvalta vårt kulturarv och gör det med övertygelsen om att alla människor är lika mycket värda och skall bemötas med respekt för sin särart. Trygga i vårt kulturarv samverkar vi med kulturer från hela världen.