”En av Sveriges mest levande dräkter”

Trots att de flesta evenemang ställs in på löpande band finns det fortfarande några möjligheter för de som är friska och krya att lämna sina hem och kanske lämna coronatankarna för en kort stund. En av dessa möjligheter är den utställning som pågår i Leksands kulturhus just nu där man visar upp den kanske tydligaste kultursymbolen för Leksand. Det handlar om Leksandsdräkten.

Tack vare Gunilla Landmark som lånat ut sin personliga samling kan du i kulturhusets museum få en ordentlig tillbakablick flera hundra år bakåt i tiden och följa Leksandsdräktens utveckling. Underrubriken till hela utställningen är ”Leksandsdräkten – den levande och den döda” vilken utställningsgeneralen Per-Åke Backman utvecklar.

– Vi pratar om att Leksandsdräkten är en av Sveriges mest levande dräkter då den aldrig varit avlagd som på andra ställen. Men, det är inte riktigt hela sanningen. Vinterdräkten, arbetsdräkten och mansdräkten har varit avlagda genom historien men framförallt kvinnodräkten och högtidsdräkten har alltid varit i bruk, säger Backman.

Siljan News tog rygg på Backman under en visning genom allt från delar av dräkter, målningar, fotografier, trä- och tennskulpturer. Ett av fotografierna som pryder museets väggar, ett bröllopsfoto från 1898 i Häradsbygden har en särskild historia berättar Backman.

– Det här fotografiet ställdes tidigare ut på Nordiska Museet i Stockholm och då var den tidigare kulturchefen Kersti Jobs Björklöf där. Så klart ville hon ha hem bilden till Leksand vilket hon också bad om. Generösa som de var nere i Stockholm svarade de att självklart får ni den! Men, först fick Kersti lov att åka hem och identifiera alla, vilket hon också lyckades med.

En bra möjlighet till en variant av släktforskning med andra ord. Det mer än hundra år gamla fotografiet är långt ifrån det äldsta föremålet som ställs ut. Många föremål är omöjliga att datera men har av allt att döma sitt ursprung från 1700-talet. Ett av de äldsta utställningsföremålen som ändå lyckats blivit daterade är en tuppharskle från 1840.

Hur många dräkter som finns kvar ute i stugorna är väldigt svårt att säga eller föra någon statistik över.

– Nej, så kan man nog inte tänka. Men, att dräkten finns kvar, det är det som gör det hela unikt. Till skillnad mot andra ställen har vi aldrig behövt rekonstruera dräkten eftersom vi vet hur det har sett ut, vad man har burit och så vidare. På så vis är den levande.

– Ska du på Nobelfesten, ja då är du riktigt, riktigt välklädd om du kommer i Leksandsdräkt. Det kan liksom inte bli fel, åtminstone som man. För kvinnor är det lite svårare då det gäller att ha koll på vilket förkläde som gäller för vilken högtid. Det finns åtta olika förkläden som du måste hålla koll på.

Det fortsatta bärandet av Leksandsdräkten är som sagt unikt och något som inte förekommer på speciellt många andra platser runt om i landet.

– Det är vid Siljansbygden, i Skåne och någon ort i Södermanland. I övrigt är det som vi var inne på tidigare att man gjort någon form av rekonstruktion, att man hittat någonting eller sett en målning och utifrån det försökt återskapa en dräkt. Här finns dock alla varianter i behåll.

Backman ser också ljust på att det är en tradition som kommer leva vidare ett bra tag framöver.

– Ja, så länge vi har spelmanslag, folkdanslag, kyrkokör med mera så kommer den leva vidare, avslutar Per-Åke Backman.