”Den handlar om de modiga. De som gick före och som för alltid vandrar före”

Jag svänger av Dala-Järna vägen och tar höger upp emot Skallskogs fäbod. Hade det inte varit för vägen mellan Leksand och Dala-Järna så hade jag kanske inte varit på väg för att träffa Land Alice Gustafsson. För om inte vägen hade byggts så hade aldrig hennes förfäder hittat varandra och kärleken just i Skallskog. Under många år har fäbodkullan Land Alice tänkt att samla sin morfars dagböcker, alla brev till och från Amerika men även de som skickats till hemmavarande från arbeten på annan ort. Nu är det äntligen gjort och nu finns boken ”Mina förfäders stigar”.

Boken innehåller inte bara släkthistoria utan också hur bondesamhället i Leksand och Gärde såg ut, hur familjer i Skallskog, Brändskog och Dammskog kämpade för sin överlevnad i väglöst land. Land Alice hade också släktingar som redan 1868 lämnade byn Yttermo för Amerika.

När jag kommer in på gårdstunet ser jag ett gäng kossor ligga och ta igen sig. Jag kliver in genom dörren till den gamla skolan och där sitter hon, givetvis med leksandsdräkten på sig. Axlarna faller liksom ned på mig och Land Alice sammanfattar vad det hela handlar om med Johannes Lindmans dikt.

”Och tyst du träder på helgad stig.
Vars sten är kardad och nött av spikskodda fötter.
Som före dig har trampat och gått sig trött”

— Den beskriver så bra hur mina förfäder hade det. Det fanns väg till Yxbodarna, sen var det skog. Jag beundrar deras förnöjsamhet, en påtvingad sådan. Hur de arbetade och kämpade bara för att kunna överleva. Det fanns de som miste tio barn. Min mormor var en av fjorton födda barn och det var bara fyra som kom till vuxen ålder. När min mormor sedan fick barn så miste hon de två första, hur känner man sig då. Lägg därtill att hennes bror i samma veva fick för sig att emigrera till Kalifornien, säger Land Alice.

Hon tycker att det är viktigt att vi i vår digitaliserade och intensiva nutid tar oss tid till eftertanke. Land Alice hoppas att vi för vårat inre med hjälp av boken skall kunna måla upp bilderna om livet som för inte allt så länge sedan levdes under helt andra förhållanden.

— Det känns skönt att boken är klar nu. Det är viktigt att folk får läsa hur det var förr. Folket som bodde här tyckte till exempel att det var enklare att föda sina barn här hemma på skogen för att det fanns hjälp att få av rådiga modiga människor. Dessutom så var det gratis för hjälpsamheten låg i blodet hos folket här. Det är så värdefullt med dessa berättelser som min mor skrev ner. Min morfar skrev dagbok så sent som samma dag som han dog. Han skrev att han gett min mor en bröllopspresent. Han dog dagen innan mor gifte sig, säger Land Alice.

Idag har vi inga begränsningar allt går att köpa och frosseriet når oanade höjder. Vi skaffar oss hjälpmedel för att tjäna tid, men vad gör vi av den?

—  Folk säger att de inte har tid att vara i sina fäbodar, då brukar jag säga åt dem att skaffa en ko för då får ni tid. Då kommer du inte så långt. Jag har varit här i Skallskog i 18 år och dessförinnan i Ljusbodarna, där min mormor kom ifrån, i sex år, säger Land Alice.

Hon berättar att hon förändras som människa när hon flyttar ut till Skallskog.

— Man kan aldrig uppleva samma känsla hemma. Här ser man naturen, himlen, man är mitt upp i livet. Jag går omkring bland lämningar från tidigare generationer. Jag ser spår överallt för det gäller att vara medveten när man vandrar omkring här, vara här och nu, säger Land Alice.

Hon arrangerar fortfarande sina populära sillkvällar sedan 20 år tillbaka och en och annan vandrare kikar förbi och många frågor får hon.

— De får komma in och titta, här var det skola från 1907-1923 med tre anställda lärare. När Dala-Järna vägen byggdes så var det rena rama Vilda Västern här. Det fanns affärer lite överallt här på skogen då. Sen får jag ofta lite roliga frågor. Jag fick frågan om jag hade varit till någon större stad någon gång, säger hon och skrattar. Det var någon som frågade vad vi gör med korna på vintern, då var jag sugen att säga att jag brukar frysa in dem och sen tinar jag upp dem till våren igen. Folk är så långt ifrån verkligheten idag, här får man passa på att njuta medan vi jobbar, säger Land Alice.

När audiensen hos Alice är slut, hon skall hinna kärna ett par kilo smör, väcker besöket många frågor om hennes förfäder. Hur kunde de? Hur orkade de?
När Land Alice vinkar av mig så säger hon att boken finns dels på fäboden men också på Leksands kulturhus om någon är intresserad. Sen säger hon något som etsar sig fast i mig.

— Boken handlar om de modiga. De som gick före och som för alltid vandrar före.

Boksläpp i Skallskog 14/7 klockan 12.00-14.00.