Mysteriet med prideflaggan

För en tid sedan såg jag ett inlägg med en prideflagga ovanför en entré. Inlägget är från en lokalpolitiker som berättar hur glad hon är att flaggan nu sitter vid ingången.
Inget konstigt med det.
Att jag överhuvudtaget reagerar är för att bilden är från den tandläkarmottagning som jag brukar gå till.

Under dagen dyker tandläkarens prideflagga upp i tankarna. Det är ju en självklarhet att alla sorters människor ska vara välkomna till tandläkaren.

Jag borde ändå ha märkt om flaggan suttit där tidigare. En tandläkarmottagning är en neutral plats med blå skoskydd och en lätt doft av desinfektionsmedel. Som banken, fast man gör utdragningar istället för uttag.

Så varför väljer de att flagga?

Flaggan kom upp på vårkanten och prideveckorna är på sommaren, så det var knappast en solidaritetshandling med de evenemangen.

Kan det vara så att någon i personalen, eller kanske en yngre patient, just ”kommit ut” och man vill ge lite tillfällig pepp?
Det vore ju sympatiskt.

Orsaken kan såklart vara mer dramatisk än så. Som att några patienter uttryckt högljudda homofobiska åsikter, och att det är därför de ville markera?
Kanske är det så.
Jag skulle ha kunnat reagera på ett liknande sätt i ett sånt läge.

För en tid sedan hörde jag om en annan verksamhet där en nyanställd direkt började kampanja internt för att prideflaggan skulle hissas utanför kontoret.

Ledningen, å sin sida, höll emot. De tyckte att det var självklart att verksamheten säljer sina tjänster till alla människor, oavsett deras sexuella läggning, utseende eller ursprung, och att någon flagga därför inte ska behövas.

Men den anställdes påtryckningar fortsatte. Så nu lutar man åt att sätta upp flaggan i alla fall, mest för husfridens skull.
Kan det vara förklaringen här också?

Som ni märker har jag ingen aning hur det förhåller sig. Det är ett litet mysterium. Mycket litet.

Det är ändå fascinerande hur den där lilla flaggan sätter igång tankarna, just för att den sitter där den sitter.

Kanske för att så mycket idag handlar om åsikter? Vissa av oss har därför börjat sätta större värde på neutrala platser. Som banken, vårdcentralen och tandläkarmottagningen.
Ställen där vi alla är lika inför biologin och byråkratin.

Med flaggan ovanför entrén går mottagningen från att vara neutral till att framföra en åsikt. Och jag, som bara vill sitta i väntrummet och ladda inför förväntade bannor om att använda mer tandtråd, tvingas plötsligt att förhålla mig till ett budskap – hur sympatiskt det än må vara.

Nåväl, om några veckor ska jag till tandhygienisten och får väl fråga om flaggan då. Om den är kvar.

Har man salivsugen i mungipan kommer det att låta ungefär så här:
”Gu Käschking, aschö ha i schack ukk eng kjaig-schjagga ukanschö?”
Översatt: ”Du Kärstin, varför har ni satt upp en prideflagga utanför?”

Vi får se vad svaret blir.

Men ändå kul att politikern blev så glad.