Ergonomi på arbetsplatsen kan göra större skillnad än man tror
Ont i nacke, rygg och axlar är inte bara ett individuellt problem. Dålig ergonomi kan påverka både hälsa, sjukfrånvaro och produktivitet – och kostnaden hamnar till slut även hos arbetsgivaren.
Arbetsmiljön har stor betydelse för hur vi mår på jobbet. Det gäller både den fysiska miljön och hur arbetet är organiserat. Arbetsmiljöverkets senaste undersökning visar att 25 procent av alla sysselsatta i Sverige uppgett hälsobesvär som orsakats av arbetet under det senaste året. Det motsvarar omkring 1,3 miljoner personer. För 30 procent av dem ledde besvären dessutom till frånvaro från jobbet.
Ergonomi handlar inte bara om hur en kontorsstol är inställd. Det omfattar hela samspelet mellan människan, arbetsuppgiften och arbetsplatsen. För den som arbetar fysiskt kan det handla om lyft, vridningar och repetitiva rörelser. För en kontorsanställd kan problemet i stället vara att sitta stilla i samma ställning under stora delar av dagen.
Arbetsmiljöverket pekar särskilt ut långvariga, ensidiga eller upprepade belastningar som riskfaktorer. Besvär uppstår ofta i rygg, nacke, skuldror, armar och händer, och kan i värsta fall utvecklas till långvariga problem med sjukskrivning och nedsatt arbetsförmåga som följd.
Skillnader mellan Dalarna och Stockholm
Det finns också geografiska skillnader i statistiken. Under 2024 anmäldes 270 arbetssjukdomar i Dalarna, vilket motsvarade 1,9 fall per 1 000 sysselsatta. I Stockholms län registrerades betydligt fler fall i absoluta tal, 1 861, men sett till antalet sysselsatta var nivån lägre: 1,3 fall per 1 000 sysselsatta enligt en rapport från arbetsmiljöverket.
Siffrorna gäller alla typer av arbetsrelaterade sjukdomar och kan därför inte användas som ett rent mått på ergonomiska problem. Branschstrukturen skiljer sig också kraftigt mellan länen. Stockholm har en större andel kontors- och tjänstemannaarbeten medan Dalarna har fler yrken inom bland annat industri, tillverkning och andra fysiskt belastande verksamheter.
Ändå illustrerar statistiken att arbetsrelaterad ohälsa inte bara är ett problem i särskilda tungarbetande yrken. Även den som arbetar framför datorn åtta timmar om dagen kan utsättas för en belastning som på sikt blir ohälsosam. En stol som inte ger rätt stöd, skärmen placerad för lågt eller ett skrivbord som inte går att anpassa kan låta trivialt – tills besvären blir kroniska.
Möbler och kontorsinredning som är ergonomiskt utformade finns lite överallt, men det är först när de faktiskt ställs in efter individen och kombineras med variation och rörelse som de gör verklig skillnad, AJ produkter är ledande I branschen och erbjuder både rådgivning, designmöten och monteringstjänster.
Smedjebacken visar en positiv utveckling
Ett aktuellt positivt exempel finns i Smedjebackens kommun.
Sjukfrånvaron inom familje- och utbildningsnämndens verksamheter är där den lägsta på tio år. Under första halvåret 2026 låg sjukfrånvaron på 4,81 procent, jämfört med 6,45 procent under 2025. Uppgifterna presenterades i samband med nämndens delårsbokslut.
Det går inte att tillskriva den förbättringen enbart ergonomi. Familje- och utbildningsverksamheten omfattar bland annat förskola, grundskola, elevhälsa och social verksamhet, där även organisation, ledarskap, arbetsbelastning och bemanning påverkar sjukfrånvaron.
Men exemplet visar att sjukfrånvaro går att påverka. Det är också relevant eftersom Arbetsmiljöverket konstaterar att arbetssjukdomar kopplade till organisatoriska och sociala faktorer ökade med 30 procent under 2024, särskilt inom skola, vård och omsorg. Totalt anmäldes omkring 13 500 arbetssjukdomar det året.
Små förbättringar kan bli stora över tid
För ett företag eller en offentlig arbetsgivare behöver ergonomiarbete inte innebära stora ombyggnationer. Det kan börja med rätt arbetsstol, skärm i rätt höjd, möjlighet att växla mellan sittande och stående, bättre belysning eller hjälpmedel för tunga lyft. Minst lika viktigt är variation: att inte låta kroppen göra samma sak timme efter timme.
Arbetsmiljöverkets modeller för sittande arbete beskriver bland annat böjd eller vriden nacke, avsaknad av ryggstöd och begränsad rörelsefrihet som risker när de förekommer under en betydande del av arbetsdagen.
Ergonomi är därför inte en fråga om bekvämlighet eller exklusiva kontorsmöbler. Det är en del av det förebyggande arbetsmiljöarbetet – och i längden kan det vara betydligt billigare att justera arbetsplatsen än att hantera långvarig värk, produktionsbortfall och sjukskrivningar.