Lektionen är hans scen – läraren som tänjer på gränserna i klassrummet

Med en undervisningsstil som liknar scenkonst har Pontus Vistedt skapat en plats där lärandet är en smula oförutsägbart. Kanske var det därför han nominerades till Årets Lärare i Gagnef – ett besked som skapar både glädje och vemod.

På fredagseftermiddagen packar en fjärdeklassare ihop sina sista saker från skolbänken till tonerna av Hästpojken. Det är läraren, tillika klass-DJ:n, Pontus Vistedt som har lagt in ännu en av sina ”icke-uppskattade indie-listor” från sin ungdom. Vistedt, som annars bor i Borlänge med sin flickvän Frida och hunden Fnysan Pysansson — en energisk australian shepherd — är van vid att experimentera både i och utanför klassrummet. Nu har han blivit nominerad till Årets Lärare av sina elever i Gagnef, ett besked som skapar både glädje och vemod.

— Det är uppskattat att bli uppskattad. Det var roligt! Samtidigt är nomineringen från en klass man sagt farväl till så det är fortfarande vemodigt, säger Pontus.

Pontus Vistedt har arbetat som lärare i sex år och har alltid strävat efter att skapa en kreativ och engagerande miljö för sina elever. Istället för att använda traditionella läromedel skapar han allt sitt undervisningsmaterial själv, ofta med en unik twist.

— Jag vet att det låter lite pretentiöst, men jag vill att varje lektion ska kännas lite som en föreställning, där jag skapar allting jag gör kommer från mitt eget huvud, förklarar han.

Hans undervisningsstil är minst sagt ovanlig; om klassen behöver repetera något historiskt kan han snabbt skriva en teaterpjäs som eleverna får spela upp, eller skapa en engelsk lästext inspirerad av händelser från elevernas egna liv. Han tror på att möta eleverna där de är, och göra lärandet relevant för dem.

— Om Johan berättar på måndagen att han varit ute och fiskat med sin farfar och farfar har ramlat i vattnet, på onsdagen handlar högläsningstexten på engelskan om farfar som ramlar i vattnet, berättar Pontus med ett leende.

Med sin nya klass har han ännu ett oskrivet kapitel framför sig, men de elever han släppt vidare till högstadiet lämnar ett tomrum.

— Jag gick till jobbet med lätta steg varje dag, säger han nostalgiskt om sina tidigare elever.

När Pontus inte undervisar, tillbringar han sin tid i sin stuga i skogen utanför Borlänge med sin familj — och matar ekorrar och en och annan grävling.

— Sedan matar jag en grävling också, det kan du ta med! Det får mig att låta som en vild person, avslutar han med ett skratt.