AI-experten från Gagnef: ”Är lite kapplöpning”

Att AI, artificiell intelligens, har landat i verkligheten har väl knappat undgått någon. Chatbotten ChatGPT har tagit världen med storm och numer har nog de flesta testat att ställa mer eller mindre avancerade frågor till AI-botten — och fått mer eller mindre avancerade svar. För vissa kan det upplevas som vilken söktjänst som helst. Men att en AI inte bara letar rätt på befintligt material, utan konstruerar svar på frågan själv, är det som är nytt. Och häpnadsväckande.

— AI som fenomen har funnits sedan 40-talet. Åtminstone på ett teoretiskt plan.

Det säger Gagnef kommuns utvecklingsledare i digitalisering och kommunikation, Stefan Eriksson. Han har själv varit intresserad av den här tekniken i hela sitt liv. Nu har han fått en ovanlig uppgift. Han är nämligen med i ett nationellt AI-råd, som representant för Gagnef. Det är AI Sweden som ligger bakom rådet vars mål är att sätta upp strategier och rekommendationer för användningen av AI i Sveriges kommuner.

— Det är en kraftsamling för AI. Då räckte vi upp handen och ville vara med, berättar Eriksson.

Förhoppningen är att små kommuner, som Gagnef, ska kunna nyttja AI för att effektivisering och förbättring. Det administrativa arbete som idag utförs av sekreterare och tjänstemän, borde rätt enkelt kunna skötas av en robot istället, menar han. Det är en arbetsgrupp som idag ofta ansvarar för att rätt mail kommer till rätt person, att svara på frågor från medborgare om hur saker fungerar i kommunen eller att se till att beslutsunderlag har rätt formalia och språk. Men inom en snar framtid borde den här typen av arbete kunna strykas från kommunkontorets lista, förklarar Eriksson.

— Det går ju ändå rätt mycket tid när tjänstemän ska svara på frågor om hur man gör för att hyra idrottshallen, eller vad kommunen kräver för att man ska få installera en kamin.

Om två eller tre sekreterartjänster skulle ersättas av en AI så skulle de anställda kunna lägga desto mer tid på att möta medborgare. Det är en utmaning som små kommuner brottas med i dag.

Men förutom förundran väcker fenomenet också en del stora, filosofiska frågor. Om en robot kan lära sig själv nya saker och konstruera idéer, precis som människor, behöver uppstår frågetecken kring etik och moral. Vad är egentligen ett liv? När får det ett egenvärde?

— I många kulturer i Asien har man en annan syn på liv. Där kan man prata om alternativa livsformer, till exempel i tron på andar, som någonting positivt. I västvärlden är vi mer skeptiska och rädda. Då kan det hända att man drar ytterligheterna till sin spets.

Kanske är det därför som det ofta höjs ett varnande finger från AI-experter i den offentliga debatten. För gemene man kan det vara svårt att ens begripa vad AI egentligen handlar om. I vissa sammanhang pratar man om AI som bödeln — till exempel vid krig. I framtiden är det inte otroligt att ett lands AI används militärt mot ett annat lands. Och vad händer om en AI programmeras att stoppa klimatförändringarna – och identifierar mänskligheten som det största hotet?

— Det är lite som med kärnvapen, förklarar Eriksson. Ingen vill ha dem, men om någon annan har dem, vill man inte stå utan heller.

I andra sammanhang kan det istället låta som att AI är en frälsare. Någonting som kan hjälpa oss att effektivisera våra jobb och göra vissa klimatvinster.

Informationen blir ofta väldigt abstrakt. Vad är det för någonting vi pratar om egentligen?

— Det är blir abstrakt eftersom vi inte vet än hur det kommer se ut. Det är som med allt, det kan ju missbrukas. Jag tror man behöver ha en nykter syn på det och gå nyktert fram. Min uppfattning är att det är bra att sätta sig in i det så mycket som möjligt och vara med och påverka där man kan. Man kan inte bromsa sig in i framtiden.

I närtid tror Eriksson alltså inte att det handlar om en stor robot som ska ta över världen. Istället menar han att en AI kan effektivisera företag och offentlig verksamhet, till exempel genom att ta över en del administrativa tjänster. Ändå tror han inte att AI kommer göra folk arbetslösa.

— Jag tror inte att det är AI som kommer ta ditt jobb. Men en person som använder AI kan komma att ta ditt jobb.

Därför är det en bra idé för alla människor att skaffa sig kunskap och lära sig arbeta med det. I synnerhet gäller det äldre personer, tror Eriksson, som inte får samma möjligheter att konkurrera med en yngre person som, med teknikens hjälp, blivit mer effektiv.

Men visst finns där ändå en viss stress även hos IT-experten. Kina och USA ligger båda långt fram i utvecklingen i den nya tekniken och Sverige har hamnat efter något på senare år.

— Det är lite kapplöpning, det är det. Jag tycker det är viktigt att Sverige är med och satsar pengar här. Annars finns ju risken att andra länder, som inte har samma demokratiska värderingar som Sverige, får större möjligheter att påverka utvecklingen, säger Eriksson och fortsätter:

— Jag ser ju hellre att det hamnar i händerna på oss än i länder som Nordkorea eller Ryssland till exempel.

Nu får han därför en del att göra. Eriksson har som mål att låta Gagnef vara med och påverka utvecklingen av AI i Sverige för att den ska komma små kommuner till gagns. Vilken roll Gagnef ska spela i ett råd där alla storstadskommuner är med, återstår att se. Men som en av tolv medlemmar har Erikssons expertis i alla fall satt Gagnef på AI-kartan.