
Angående vägfrågan i Leksands kommun
Detta är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för de åsikter som framförs och inte Siljan News. Vill du få en debattartikel eller insändare publicerad hos oss? Mejla till redaktionen@siljannews.se.
Byn Kanngårdarna i Djura med sjutton gårdar har som första by i Leksands kommun beslutat att inte låta Lantmäteriet bilda vägförening. Tillsammans med Hedby byar, Brända och Höbby har Kanngårdarna satt sig in i kommunens beslut sedan 1972 om de enskilda vägarna och tagit advokathjälp för att förstå de lagstiftningar som gäller. Kanngårdarna har valt att säga nej till en lantmäteriförrättning, dels då kommunens lösning är extremt kostsam för fastighetsägare och skattebetalare och, framför allt, på grund av att det fortfarande är kommunens ansvar att sköta underhåll och upprustning av enskilda vägar i kommunen. Beslutet från 1972 är bindande och gäller fortfarande.
Bakgrunden till byns beslut är resultatet av en lång process. 1972 ville kommunen skapa en rättvis ordning för väghållningen i kommunen och beslutade att också byarnas väghållning skulle skattefinansieras, precis som i Noret. Men redan 2008 försökte kommunledningen att förmå byarna att ta tillbaka vägskötsel. Då hade kommunen inte förmått underhålla vägarna på ett tillfredställande sätt eftersom de inte budgeterat för den nödvändig upprustning. En tjänsteman förklarade 2019 att de redan 1983 framhöll ”problem med att få de kommunala medlen att räcka till vägunderhåll”. Vid en besiktning som kommunen gjorde 2003 konstaterades att drygt 60 procent av vägnätet är i mycket stort behov av nytt slitlager och dikning och att många vägar behöver förstärkning av bärigheten. Därför har kommunen successivt drivit fram en allt större underhållsskuld gentemot vägarnas ägare, dvs. fastighetsägarna. För ett år sedan besiktigades Kanngattu av Lantmäteriet och protokollet visade att vägarna hade samma typ av brister som framkom redan vid besiktningen 2003. Då angav kommunen själv att det hade behövts mellan 5 och 10 miljoner kronor varje år för att rusta upp kommunens alla enskilda vägar.
Det är nu snart 40 år sedan kommunen konstaterade att man inte kunde sköta väghållningen tillfredställande. Hur stor del av det beräknade beloppet 5-10 miljoner kronor som fattats varje år vet vi inte, men med tanke på vad besiktningen 2003 visade så torde skulden till fastighetsägarna idag uppgå till avsevärda belopp. Om det till exempel fattats en tredjedel av summan varje år så skulle underhållsskulden idag uppgå till omkring 100 miljoner kronor.
Förslaget att återta väghållningen, som kommunen presenterade för byarna vid stormöten under 2008, avvisades i stort sett enhälligt av byarna i ett yttrande den 9 januari 2009. Därefter har byarnas fastighetsägare inte hört något förrän kommunfullmäktige i september 2016 fattade beslut om att starta vad de kallade en genomförandeprocess. Den skulle alltså innebära att fastighetsägarna, för att klara behovet av investeringar, får betala cirka 5-10 miljoner kronor per år. Enligt kommunfullmäktige innebär den också att det bildas ”gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar genom Lantmäteriförrättning (preliminär kostnad 1 000 kr/fastighet)”. I februari 2018 skickade kommunen en huvudansökan till Lantmäteriet om att bilda sådana och byarna skulle enskilt skicka in egna ansökningar.
I juni 2019 startade processen i Djura, Kanngårdarna och Hedby byar med informationsmöten. När det stod klart att Kanngårdarna, där det bara finns två fastboende ägare och 390 meter gemensam väg, skulle få en förrättningskostnad på 100 000 kronor, sa kommunstyrelsens ordförande att kommunen skulle återkomma. Någon återkoppling kom aldrig och slutsumman för en helt genomförd förrättning kom att öka till cirka 250 000 kronor.
Nu har Lantmäteriet beslutat att ställa in förrättningen för Kanngårdarna, eftersom samtliga sjutton markägare har inkommit med yrkanden om att säga nej till denna form av gemensamhetsanläggning. I Kanngårdarna påpekar fastighetsägarna att de aldrig bett om förrättningen. Nu avslutas den till en kostnad av 180 000 kronor som Leksands kommun, dvs. skattebetalarna, får stå för. Om Kanngårdarna hade valt att tacka ja så uppskattar Lantmäteriet att kostnaden för byn blivit mellan 235 000 och 260 000 kronor. Förrättningskostnaden för 390 meter väg och några stickvägar skulle alltså ha kostat en kvarts miljon kronor, och det innan en enda meter väg rustats upp. I Kanngårdarna räcker den summan i många år till skötseln som Leksands kommun hade tänkt erbjuda.
Företrädare för Hedby byar, Brända och Höbby och Kanngårdarna har under de senaste åren tagit hjälp av två advokatbyråer och fristående jurister som oberoende av varandra har fastslagit att beslutet i kommunfullmäktige 1972 betyder att kommunen övertagit ansvaret för väghållningen, dvs. upprustning och underhåll av enskilda vägar. Det beslutet gäller till dess fullmäktige tagit ett nytt beslut som upphäver beslutet av 1972.
Fastighetsägarna i Hedby, Brända och Höbby, precis som i Kanngårdarna, vill inte medverka till att kommunen ska kunna avsäga sig sitt ansvar för den underhållsskuld som uppkommit sedan 1972. Byarna har ingenting emot gemensamhetsanläggningar som sådana, men för att kommunen över huvud taget ska kunna lämna över väghållningen till byarna så måste vägarna vara i ett gott skick. Vägarna ska då vara upprustade till den standard som gäller för de olika vägarna enligt Väglagen vid den tidpunkt då en överlämning sker. Ett alternativ är naturligtvis att 1972 års beslut står fast och väghållningskostnader fortsätter att tas in via skattsedeln.
Idag har lantmäterikostnaderna stigit från de 1000 kronor, som kommunen uppskattade 2016, till mellan 4000 och 6000 kronor per fastighet som debiterades några byar i Djura där förrättningen har genomförts. Utifrån den summan landar den totala kostnaden för lantmäteriets förrättningar hos kommunens fastighetsägare på sammanlagt 35-40 miljoner kronor. När de fakturorna har betalats börjar fakturorna för vägarnas upprustning att rulla. I Hedby, Brända, Höbby och Kanngårdarna undrar fastighetsägarna hur de folkvalda politikerna reagerar på de höga lantmäterikostnaderna. För lilla Kanngårdarna som är en av kommunens många små byar skulle kostnaderna bli en kvarts miljon och därefter skulle byn få ansvara för både upprustning av illa skötta vägar och underhållet med ett otillräckligt bidrag på 12 kronor per meter väg.
Nu hotar kommunen Kanngårdarna med att ställa in snöplogning och annan vägskötsel, kanske redan efter sommaren 2022, som en konsekvens av att byn tackat nej till förrättning. Det skulle innebära att kommunen undandrar vägskötsel från vissa av byarna medan andra, som ännu inte har tackat ja eller nej till förrättningar, fortsatt får underhåll av kommunen. Byarna i kommunen kommer alltså att behandlas olika. Detta sägs innan det finns ett regelverk eller en avtalsmall som skulle reglera en ansökan om vägskötsel. Besluten i kommunfullmäktige i februari 2020 om Regelverk och Avtal är överklagade och ännu inte avgjorda i första instans. Därför kan byar som har bildat vägföreningar ännu inte ansöka om fortsatt vägskötsel. Tanken att vägskötseln ska upphöra så snart en väghållningsorganisation finns kan alltså inte genomföras.
I Kanngårdarna tycker fastighetsägarna att de har sparat mycket pengar till väghållningen när de inte betalat 250 000 kronor för lantmäterikostnader. Dessutom slipper de en omfattande byråkratisk överbyggnad med ansökningar och ekonomiska och andra redovisningar. Det går alltid att ändra sig och i framtiden antingen ansöka om kommunal skötsel som ideell vägförening enligt den modell som Riksförbundet Enskilda Vägar tagit fram (en fjärdedel, dvs. 3000 av förbundets medlemmar är ideella föreningar) eller, om kommunen avslår en sådan ansökan, istället ansöka hos Lantmäteriet om bildande av gemensamhetsanläggning och eventuellt samfällighetsförening för att bli godtagna som avtalspart.
Text: Arbetsgruppen för Hedby byar, 22 juni 2021
Rolf Adefalk, Gunnel Cederlöf, Laila Gustafsson Prosén, Oscar Hällman, Per-Åke Johansson, Sanna Rick Lövgren, Ragnvald Svens och Per-Anders Winge
Alla beslut sedan 1972 om de enskilda vägarna och hel del annan information finns att ta del av på www.bysam.se. Där finns också ”Vägfrågan”, en skrift från Hedby byar.