Siljan News logo
Annons
Per Fektenberg och Agne Lärke från Fortum ovanför det gigantiska arbetet som pågår vid den stora dammen. Foto: Nisse Schmidt

Jättebygget för 600 miljoner kronor som få känner till

Just nu stiger vattennivån så sakteliga i den stora Trängsletsjön. Under senvintern har dammen varit i det närmaste tömd. Så brukar det visserligen vara mot slutet av vintern, men i år är det extra lågt vatten eftersom det jobbas med en ny tunnel under den gigantiska dammen. Då utnyttjas perioden med en i det närmaste tömd Trängsletsjö för arbetet på ”sjösidan” av den stora jorddammen.

— Nu får vattnet stiga och vi har jobbat klart för tillfället. Vi får nu fortsätta med det som återstår på den här delen nästa vårvinter, säger Per Fektenberg som är Fortums projektledare på plats i Trängslet.

Siljan News träffar Per Fektenberg och Agne Lärke från Fortum som leder det omfattande arbete med att modernisera och uppdaterar den stora jorddammen.

Samtidigt renoveras de befintliga dammluckorna och hela dammen byggs på med 350 000 kubikmeter ny fyllning. Basen på dammen kommer därmed att bli 25 meter tjockare.

— Den gamla flottningskonstruktionen får nu ett tak som skyddar betongen mot väder och vind. Sedan flottningen upphörde 1974 fyller den inte längre någon funktion mer än att den är en bärande del av hela dammen.

— Jag började jobba med projekteringen av det här arbetet redan 2007 och innan dess var jag med på 90-talet när dammen höjdes, säger Agne.

Trängslets damm till vänster byggs nu på med sprängmassor från de stentrappor som syns till höger. Foto: Nisse Schmidt

Det är ett väldigt stort arbetsprojekt som inleddes hösten 2019 och beräknas vara klart under 2024. Totalt handlar det om en investering på 600 miljoner kronor som framförallt ska säkra Sveriges högsta jorddamm för många år framöver och inte minst för att klara befarade stora oväder, så kallade 10 000 årsregn.

Det är därför som Fortum nu bygger om den gamla omledningstunneln som fanns när dammen en gång byggdes. I den tunneln leddes vattnet under den blivande dammen under byggperioden på 50-talet. När dammen var klar pluggades tunneln igen med ett lock av betong. Sedan dess har tunneln legat oanvänd fram till nu.

Annons
Ståltuben som nu är klar. Arkivfoto Nisse Schmidt.
Renovering av Trängsletdammen som det såg ut för ett år sedan. Arkivfoto Nisse Schmidt

Det som nu sker är att den gamla tunneln har vidgats och rätats. Sedan får den en ståltub som är 120 meter lång och med en diameter på 7,4 meter. I slutet på ståltuben kommer ett luckparti att bli det som håller emot trycket från Trängsletsjön. Ett tryck som vid fylld damm motsvarar fem kilo per kvadratcentimeter.

Med den nya tunnellösningen under dammen går det vid behov att snabbt kunna sänka nivån på ett kontrollerat sätt, och det från en betydligt lägre punkt i den stora Trängsletsjön, ett så kallat djuputskov.

— Som det är idag kan vi inte sänka dammen i förebyggande syften förrän den når nivån vid dagens dammluckor, förklarar Per.

På en betydligt lägre nivå ligger intaget till kraftverkets turbiner.

Nu stiger vattnet i Trängsletdammen. Här syns övre delen på det åtta gånger åtta meter stora inloppshålet, som här täcks med en stållucka. Innanför den finns sedan den gamla betongpluggen som tidigare hållit emot Trängsletsjön. Foto: Nisse Schmidt

— Att sänka nivån genom kraftverket är givetvis en möjlighet, men det är inget som vi får räkna med när det gäller säkerheten. Det är därför som vi nu bygger en helt ny tunnel med en 120 meter lång ståltub, förklarar Agne Lärke.

Skulle nivån i dammen snabbt behöva sänkas, det kan handla om en ett väderfenomen, så kallat 10 000 årsregn eller en extrem snösmältning men kan också handla om akuta arbeten i kraftstationen eller skador på dammen. Då kommer en ny lucka i slutet av ståltuben att kunna öppnas. Därmed sänks nivån från dammens botten.

Det handlar då om enorma krafter. 720 kubikmeter vatten som forsar genom ståltuben med en hastighet av 20 meter per sekund.

— För att sänka energin på det forsande vattnet bygger vi ett stort antal stora trappsteg i berget genom att vi spränger fram dem. Sprängmassorna använder vi sedan till att förstärka själva dammen genom att  bygga på dammen med de massorna. Totalt handlar det om 350 000 kubikmeter sprängmassor, förklarar Per Fektenberg.

Annons
Agne Lärke och Per Fektenberg på vägen ner mot den nya tunnel. Hela den här vägen kommer snart att dränkas av vårfloden. Den 15 april noterades nivån 388,26, men dagen efter hade dammen stigit med sju centimeter. Än är det långt till dämningsgränsen som är 423 meter över havet. Foto Nisse Schmidt

Under vårvintern har nu arbetena på sjösidan av den stora dammen pågått med att bygga en lucka som håller emot vattnet. Ett jobb som enbart kan göras när dammen är nära nog tom.

— Nu har vi luckan på plats och den har visat sig hålla väldigt tätt. Just det jobbet har gått väldigt bra och redan förra våren hann vi göra väldigt mycket, berättar Per.

Men det är ett arbete som delvis kommer fortsätta även nästa vår.

— När hela ståltuben är på plats och den nya luckan som ska bli den blivande avstängningsluckan också sitter på plats liksom att trappstegen är klara. Då kan vi ta bort den gamla betongpluggen som sattes dit när dammen var klar 1960.

Det är då det gäller att den lucka som nu monterats på sjösidan av dammen håller tätt. Enligt Per och Agne gör den redan sitt jobb med framgång.

— Det sista vi gör blir sedan att ta bort den luckan och då öppnas tunneln så vatten forsar fram och lägger sig mot den helt nya dammluckan som vi nu sätter på plats i slutet av ståltuben.

— Så här långt har det gått väldigt bra utan störningsmoment, säger Per medan Agne konstaterar att under hela pandemin undvek de från kontoret i Borlänge att besöka arbetsplatsen.

— Då fick de jobba i fred.

Trängsletdammen, på dammen rullar en lastbil och närmast syns den väg som leder ner till det nya djuputskovet. Foto: Nisse Schmidt

När dammen fylls våren 2024 ska allt vara klart, då kommer det att ske som händer högst vart tredje decennium. Då ska de nya utskottet testas och det blir en av få gånger som det kommer att ”spillas” från Trängsletsjön.

Med spillas menas att vattnet rinner en annan väg än genom turbinerna i kraftverket. Då kommer vattnet att fylla den i regel torrlagda gamla älvfåran nedströms den stora dammen.

— Jag kan tänka mig att det då kommer att följa med en hel del träd och annat som samlats i botten på älvfåran sedan senast vi spillde i slutet på 90-talet, säger Agne.

Annons

Att spilla, sänka nivån i dammen, är något som ägaren av ett kraftverk in i det sista försöker undvika. Men det är just för att kunna göra det som Fortum under fem år investerat 600  miljoner kronor i säkerheten för Sveriges högsta jorddamm.

Sedan Trängslets kraftverk invigdes 1960 har den stora dammen klarat sig långt över förväntan.

— De som då byggde den här dammen, de visste verkligen vad de gjorde. Ett utomordentligt bra arbete, berömmer Per.

— Jag önskar bara att jag någon gång skulle få vara med och bygga en sådan här damm själv, men det byggs nog knappast några så här stora dammar i Sverige längre, säger Per Fektenberg.

Per Fektenberg på den arbetsplats som nu lämnats för att ge plats för den väntade vårfloden. Foto Nisse Schmidt

Fakta Trängsletdammen

Byggår: 1955-1960.

Trängselsjön, area: 14-50 kvadratkilometer, 70 km lång, 880 miljoner kubikmeter reglerad vattenmängd.

Regleringshöjd: max 35 meter.

Dämningsgräns: 423 meter över havet.

Sänkningsgräns: 388 meter över havet.

Dammens höjd: 120 meter, Sveriges högsta damm.

Krönlängd: 890 meter.

Basbredd: 550 meter (ökar nu med 25 meter efter genomfört arbete).

Maximal vattenföring: 1000 kubikmeter per sekund.

Fallhöjd: 142 meter, driver tre turbiner och producerar den el som krävs för 300 000 lägenheter.

Österdalälven faller 261 meter från Trängsletsjön till Siljan, av dessa är 211 utnyttjade för elproduktion.

Årsproduktion: 651 GWh

Annons