En fäbod är mer än vad man kan tro
Fäbodveckan i Dalarna invigdes med landshövding och kommunalråd i fäboden Skräddar-Djurberga i Orsa kommun.
Många fäbodar i Dalarna är med och skapar aktiviteter under Fäbodveckan som arrangeras av Länsstyrelsen och Dalarnas Fäbodbrukarförening.
Veckan syftar till att bland annat uppmärksamma klimatsmart matproduktion, biologisk mångfald och lokala traditioner. Med kunskap om traditionella metoder kan vi även stärka vår civila beredskap.
I Skräddar-Djurberga fanns en mängd aktiviteter med på programmet för det drygt hundratalet som besökte under dagen.
— Det är viktigt att få med olika saker som visar hur fäbodlivet var förr i tiden, berättar Annika Sahlén som är med och arrangerar dagen.
Dagen började med slåtter på vallen, det vill säga att slå gräset med lie och hänga upp det för att torka på en hässja. Något som snabbt blev populärt var stekta kolbullar. Något som skogshuggare och de som vaktade kolmilor ofta åt. Ingredienserna är enkla: mjöl, vatten och stekt fläsk, serverat med lingonsylt.
Föreningen Kulerskorna i Orsa var med och visade upp hur man kulade förr i tiden, det vill säga det speciella sättet att ropa in boskapen när man var på fäboden.
— Många tror att man bara använde kulning för att kalla in boskapen, men det användes även i andra sammanhang. Hade man till exempel ingen klocka, då kunde man kula och fråga den som hade den. Om någon saknades kunde man kula även om det, berättar Annika Sahlén.
Den som inledde det hela var Mikael Thalin, kommunalråd i Orsa. Han hälsade alla välkomna och avslutade sitt tal med att läsa en dikt på orsamål.
— Det handlar inte enbart om att bevara ett kulturarv, utan det blir också som ett möte med generationer som inte längre finns, berättade han i en intervju tidigare under dagen.
Även landshövdingen Helena Höij lyfte fram värdet av att bevara fäbodarna och ha aktiviteter där i sitt tal.
— En levande fäbod är så mycket mer än vad man kanske till en början tror. Att vi nu låter fäbodarna leva skapar många positiva effekter. Vi kan ta del av djurhållningen, lära oss om livsmedelsproduktion och andra saker.
I en intervju innan invigningen utvecklade Helena även en annan aspekt som är viktig för vår beredskap.
— Att hålla kunskapen om självförsörjning är också viktigt ur ett beredskapsperspektiv. På fäbodarna levde de sitt liv och klarade sig själva. De mjölkade, ystade smör och andra viktiga saker för att skapa sin egen försörjning, berättar Helena Höij och fortsätter.
— Vid en större katastrof eller ett elavbrott kan det vara en livsviktig kunskap där man kanske behöver klara sig på egen hand. För oss som länsstyrelse ingår ju även det i vårt uppdrag.