
Fula tilltaget ökar – nu varnar polisen för de grova bedrägerierna
Polisen varnar för en fortsatt hög risk för så kallad fysisk vishing, där bedragare först ringer upp äldre och utger sig för att vara exempelvis en bank eller ett företag.
Därefter kopplas offret vidare till en falsk polis – som skickar en person till bostaden för att hämta guld och värdesaker.
– Det är lite det vi vill förmedla också. Vi går ofta ut och varnar om just den här brottsformen, men vi lyckas också gripa förövare i de här brotten, säger Joakim Lillsjö, förundersökningsledare, Bedrägeribrott på polisregion Bergslagen.
Han berättar att så sent som i tisdags greps fyra personer i Stockholm, misstänkta för grovt bedrägeri. Gripandet skedde efter att en 86-årig kvinna hade lämnat ifrån sig guld i form av bland annat ringar. Kort därefter kunde polisen gripa de misstänkta med guldet med sig.
Utger sig för att vara banken eller polisen
Vishing är en form av bedrägeri där gärningspersonen ringer upp sitt offer och utger sig för att representera en seriös aktör, exempelvis en bank eller ett företag.
Genom samtalet försöker bedragaren skapa förtroende och få personen att tro att det är ett legitimt ärende. I vissa fall kopplas den uppringda vidare till en person som påstås vara polis.
Vid så kallad fysisk vishing tar bedrägeriet sedan ytterligare en vändning. Den falska polisen frågar om personen har guld eller andra värdeföremål hemma. Därefter skickas en person hem till målsägaren för att hämta föremålen – ofta med förevändningen att de ska dokumenteras eller förvaras på en säker plats.
Enligt polisen riktar sig brotten ofta mot äldre personer. I de fall som myndigheten hanterar är målsägarnas ålder vanligtvis mellan 80 och 100 år.

Joakim Lillsjö beskriver fysisk vishing som ett nationellt fenomen som i många fall är organiserat.
– Vi vet att det är olika kluster som begår den här brottstypen och att det är blandade åldrar bakom de som begår detta.
Det finns flera olika varianter av upplägget. I vissa fall handlar samtalet om en påstådd hyrbil som ska ha hyrts i offrets namn. Gemensamt är att bedragarna försöker utge sig för att vara seriösa aktörer och på så sätt få offret att lämna ifrån sig pengar eller värdesaker.
Värdet på det som lämnas över kan variera kraftigt.
– Det är allt från 10 000 till flera hundratusen kronor som de här personerna kan få med sig på ett nationellt plan, säger Lillsjö.
Varnade för att Borlängebor kunde bli drabbade
Detta nationella fenomen finns även i Borlänge uppger Joakim Lillsjö.
Nyligen gick polisen ut med en förhöjd risk för att personer skulle kunna utsättas för den här typen av bedrägerier även i Borlänge-området.
– Risken finns ju alltid, men i samband med att vi går ut med en sådan här varning är risken större, säger Joakim Lillsjö.
Polisen: Lägg på om något känns fel
Polisen uppmanar framför allt äldre och deras anhöriga att vara vaksamma.
Den som får ett samtal och känner att något inte stämmer, behöver inte fortsätta vara artig mot den som ringer, säger Joakim Lillsjö.
– Känns det inte bra ska du bara lägga på.
Om någon därefter kommer till bostaden ska man inte heller öppna dörren. Polisen rekommenderar i stället att man kontaktar en anhörig eller någon granne som kan komma och ge stöd.
Man ska heller aldrig lämna ut koder eller kontouppgifter eller identifiera sig med BankID på uppmaning av någon som ringer.
Brottsvinsten har samtidigt sjunkit
Joakim Lillsjö betonar samtidigt att mörkertalet kan vara stort. Vissa kanske inte förstår att de har blivit lurade, medan andra kan känna skam över att ha gått på bedragarnas berättelse.
– Man ska inte skämmas för att man har blivit lurad på det här sättet. Det är många som har blivit lurade och det är bättre att man kontaktar polisen då, säger han.
Bedrägerierna kan innebära stora ekonomiska förluster, men de värdesaker som man lämnat ifrån sig kan ha ett stort affektionsvärde för den som drabbas.
Enligt Lillsjö har den totala brottsvinsten från bedrägerier samtidigt minskat de senaste åren.
Under 2024 låg den på över sju miljarder kronor, medan den under 2025 sjönk till strax under sex miljarder, enligt Lillsjö. Även brottsvinsterna från vishing har minskat med flera hundra miljoner kronor.
Joakim Lillsjö pekar bland annat på bankernas olika säkerhetslösningar och det brottsförebyggande arbetet som möjliga orsaker till minskningen.