Magnus Gabrielsson – miljöengagerad samhällsbyggare med blicken på individen
Efter ett liv i natur- och miljörörelsen och över ett decennium i Säters kommunpolitik är Magnus Gabrielsson Miljöpartiets förstanamn inför valet.
Med erfarenhet från både kommunal och regional politik vill han driva frågor om klimat, skogsbruk, landsbygd och kultur – men också om människors möjlighet att påverka sin egen vardag och kommunens utveckling.
När Magnus Gabrielsson talar om politik är tonvikten sällan på makt. Istället återkommer han gång på gång till människor, natur och samhällsutveckling. För Miljöpartiets förstanamn i Säters kommun är politiken ett sätt att omsätta ett livslångt samhällsengagemang i praktisk handling.
— Jag hade länge en längtan efter att bredda mitt engagemang, säger han.
Bakgrunden finns i natur- och miljörörelsen. Som tonåring var han aktiv i Fältbiologerna och senare engagerad i Naturskyddsföreningen under många år. Men med tiden växte känslan av att vilja påverka fler frågor än de rent miljörelaterade.
— Jag har alltid haft ett brett samhällsintresse. Jag ville kunna göra mer än att bara jobba med enskilda sakfrågor.
För snart 15 år sedan blev han medlem i Miljöpartiet. Valet av parti föll sig naturligt, inte bara på grund av miljö- och klimatpolitiken utan också på grund av partiets människosyn.
— Miljöpartiet utgår från individen. Det handlar om varje människas rätt att definiera sig själv och forma sitt liv. Det synsättet tilltalade mig.
Magnus Gabrielsson är född i Kalix men växte upp i Boden. Därefter följde nästan två decennier i Stockholm innan flyttlasset gick till Dalarna för 25 år sedan.
Beslutet att lämna huvudstadsområdet växte fram under en promenad med dåvarande hustrun. De ville ha mer vinter, närhet till naturen och ett lugnare liv. Efter att ha tittat på flera orter fastnade de för ett hus i Bisberg utanför Säter.
— Det växte på oss, berättar han.
Även om han numera betraktar sig som Sätersbo ser han fortfarande kommunen med inflyttarens blick. Han uppskattar det starka föreningslivet och den lokala kulturen, men minns också de små kulturkrockarna när familjen flyttade hit.
Yrkeslivet tillbringade han inom IT-branschen. Under omkring 40 år arbetade han som IT-konsult, de sista tio åren främst som projektledare.
Övergången från tekniskt specialistarbete till ledarskap var inte självklar.
— När man är van att ansvara för sitt eget arbete och plötsligt ska ta ansvar för andras, då ställs man inför helt andra utmaningar.
Erfarenheterna har ändå blivit värdefulla i politiken. Framför allt har de gett honom en större förståelse för ledarskapets betydelse.
— Jag vet hur viktigt ett gott ledarskap är. Det betyder inte att man alltid lyckas leva upp till det själv, men man blir medveten om frågornas tyngd.
Sedan 2015 har Magnus Gabrielsson varit aktiv i Säters kommunpolitik. Han började i samhällsbyggnadsnämnden, där han satt i åtta år, och har tagit plats både i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.
Samtidigt har engagemanget vuxit inom Miljöpartiet på regional och nationell nivå. Han är idag fjärde namn på partiets regionlista i Dalarna och sitter även i Miljöpartiets riksvalberedning.
Numera är han pensionär, men dagarna fylls fortfarande av politik.
— Jag jobbar med politik varje dag. Ibland två timmar, ibland tolv.
Som oppositionspolitiker beskriver han sin roll som att ställa frågor, väcka motioner och driva på utvecklingen. Han menar att Miljöpartiet i Säter har valt en annan strategi än större oppositionspartier.
— Vi vill att varje beslut ska bli så bra som möjligt. Då går man gärna in i detaljerna.
Det handlar mindre om att vinna politiska poänger och mer om att förbättra besluten, menar han. Samtidigt utesluter han vissa samarbeten efter nästa val. Ett samarbete med Sverigedemokraterna ser han inte som möjligt.
— Vi kommer aldrig att samarbeta med Sverigedemokraterna.
Däremot tycker han att Miljöpartiet idag är bättre rustat än tidigare att ta ansvar i ett majoritetsstyre om förutsättningarna är de rätta.
Bland de frågor som ligger honom närmast finns kommunens skogsbruk, klimatfrågan och landsbygdens utveckling.
Miljöpartiet har under flera år drivit frågor om hur kommunens skogar ska förvaltas och hur närmiljöer kan bevaras för invånarna. Klimatarbetet handlar enligt Magnus Gabrielsson om att kommunen ska använda de verktyg den faktiskt förfogar över – från upphandlingar till fysisk planering.
På senare år har också landsbygdsfrågorna fått större plats. Ett exempel är förslaget om ett kommunbygderåd, som ska ge byar och lokalsamhällen bättre möjligheter att påverka kommunens utveckling.
— Det handlar om att skapa fler kanaler för inflytande, inte bara personliga kontakter.
Han betonar också vikten av kultur, som han menar är en av de saker som gör Säter till en levande kommun.
— Man får väldigt mycket för de pengarna. Kultur sätter Säter på kartan och betyder mycket för invånarna.
Kanske är det ändå synen på människan som tydligast präglar Magnus Gabrielssons politiska engagemang. Han återkommer ofta till fördelen med att verka i en liten kommun. I Säter, med sina drygt 11 000 invånare, finns enligt honom större möjligheter att se varje individ och anpassa insatser efter människors olika behov. Han nämner särskilt arbetet med integration, arbetsmarknadsinsatser och stöd till människor som står långt från arbetslivet.
— Här kan man faktiskt se varje individ.
När han får frågan om vad han är mest stolt över med Säter lyfter han fram just helheten.
— Det är en levande kommun. Man samarbetar prestigelöst mellan olika verksamheter och ambitionerna är höga.