”Jag skulle vilja se ett litet Silicon Valley i Rättvik”

Vi träffar Daniel Wenngren (S) för ett prat om det stundande kommunalvalet. Socialdemokraterna fick 28,34 procent av rösterna 2022 och blev kommunfullmäktiges största parti med elva mandat. Men ett största parti utan majoritet är fortfarande ett parti som i praktiken saknar makten att genomdriva sin politik. Mandatperioden har präglats av just det – inflytande på avstånd.

— Indirekt har vi väl påverkat, säger han, men tillägger snabbt att de motioner som bifallits alltför sällan lett till faktisk förändring. Exemplet han återkommer till med en tydlig suck är frågan om arbetskläder och arbetsskor för kommunens personal.

— Motionen bifölls, en utredning beställdes men fyra år senare har ingenting hänt, så det retar mig så klart.

Läs mer om valet i Rättvik här

Att det nu stundar ett val märks i kommunen säger Wenngren, vissa frågor som dyker upp får vänta till i höst och det finns en slags nervositet runt alla partier. Inför förra valet var det nära att styret i kommunen hade kunnat se annorlunda ut. Hade Socialdemokraterna fått sex röster till 2022 hade utgången blivit en annan. Partiet hade då fått ett mandat till och majoriteten som består av Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna hade då förlorat.

— Mest försöker jag använda det som en inspiration till de som är ute och valarbetar nu. ”Ha lite jävla självförtroende” brukar jag säga.

Själv har han varit med och knackat dörr inför val sedan 2018, i år märker han en tydlig skillnad mot de två tidigare kampanjer han varit med om.

— Jag tycker det är mycket mer positivt. Vi är ju ute mycket och knackar dörr och träffar väljare, 2018 och 2022 var det mycket skitsnack, påhopp och elände från folk, det är mycket mer positivt när vi är ute nu.

Medlemsantalet har ökat och många nya har tillkommit på listan inför årets val. Från 78 medlemmar 2016 till nästan dubbelt så många i dag.

— Vi ökat succesivt, nu är vi drygt 145 medlemmar så vi har nästan fördubblats i storlek, det är kul. Sen har vi som parti förnyat oss en hel del, vi har fått in många nya unga krafter som också vill påverka, det känns också jättekul.

Det är även andra saker som har fördubblats de senaste åren. Under promenaden på långbryggan kommer vi in på VA-taxorna som har varit en het potatis. Dala Vattens vd förutspådde för ett år sedan att årsavgiften kan landa på 30–35 000 kronor – det är 3 000 kronor i månaden, eller en kvartalsräkning på nära 9 000 kronor.

— Det är dyrt med VA nu, vi har för höga taxehöjningar. Vi hade till och med ett tillfälle där bolaget föreslog att vi skulle höja med en procentsats som sedan den politiska majoriteten valde att i princip dubbla, så man gav mer pengar än vad bolaget faktiskt bad om. Fortsätter det så här får folk inte råd att bo kvar i sina hus.

Om ni fick styra, hur skulle ni kunna påverka det?

— För det första så måste vi bli mer tydliga mot Dala vatten AB om vad det är som är prioritet. Det har jag sagt till kommunfullmäktige också, prioriteten är att hålla ner taxorna, vi måste hitta på alternativa lösningar för vi kan inte bygga ut och expandera och bara lägga kostnaderna på kollektivet

På frågan om vad han saknar i politiken i dag väljer han att sammanfatta det i tre ord.

— Engagemang, vilja att förändra och viljan att utveckla. Jag tycker att vi har hamnat i stiltje. Vi behöver bredda vår arbetsmarknad, jag skulle vilja se fler företag inom innovation och teknik, jag skulle vilja se ett litet Silicon Valley i Rättvik. Här har vi en suverän plats som ligger ganska nära de tre industristäderna, Falun, Mora och Borlänge. Jag tror att våra elever i skolan också skulle må bra av att se företag som har en större bredd, att man ser att det finns en framtid inom annat än de traditionella yrkena. Det skulle också kunna få oss att bli mer attraktiva för inflyttning tror jag.

Vilka är de viktigaste frågorna för er att driva i Rättvik?

— Jag tror att vi kommer att lägga fokus mer på att faktiskt förändra förutsättningar för att styra mot utveckling. För just nu så är vi väldigt inlåsta på att fortsätta som vi alltid har gjort.

— Jag vill se större bredare penslar när det gäller till exempel detaljplanering, nu hamnar vi ofta på enskilda små lösningar för just det här specifika företaget eller den här idén som är aktuell just nu. Men jag tror att vi behöver göra i ordning större områden vad gäller industriutveckling. Sedan har jag ju med mig ett gäng som brinner väldigt mycket för socialförvaltningens verksamheter, det gäller ju både äldreomsorgen och LSS och där känner vi också att det finns mycket att göra.

Ett annat område är skolan. I dag finns åtta kommunala grundskolor i kommunen och efter en stor omorganisation 2022 blev Rättviksskolan ett renodlat högstadium samtidigt som byskolorna, Boda, Söderås, Vikarbyns skola och Nyhedsskolan blev mellanstadieskolor och Ingels och Sätra blev rena lågstadieskolor.  Wenngren ser både för – och nackdelar med omorganisationen men saknar en utvärdering av hur pass lyckat det blev.

— Vi ställde oss ju bakom det här för att det fanns vissa positiva saker med det. Till exempel att lärarna som har barnen i mellanstadiet även fick betygsätta dem i årskurs 6, förut fick ju en annan lärare betygsätta hela mellanstadiets kunskaper. Men vi var ju väldigt noga med att det skulle vara rena årskurser. Att ha blandade årskurser, till exempel åk1 och åk2 i samma klass, ska bara vara ske i undantagsfall. Nu vet vi att det finns klasser med 3 årskurser i samma klass. Det är bevisat i forskningen att det inte är bra för eleverna. Det är stor åldersskillnad på elever som är 6 år och 9 år. Det är inte en lyckad lösning, vare sig för eleverna eller pedagogerna, vare sig trygghet- eller kunskapsmässigt.

Om ni får bestämma, ska alla byskolor finnas kvar?

— Alla skolor ska ha en kvalitet. När man pratar om byskolor så pratar man ju samhällsbyggnad. Man pratar utveckling av bygden och hur bekvämt det är att skjutsa barnen eller att barnen kan gå hem efter skolan. Man pratar aldrig om kvaliteten i undervisningen, om barnen får det de ska ha. Så länge en skola kan visa att det finns kvalitet och det finns de resurser som behövs för att barnen får det de ska ha, då finns det väl ingen anledning att lägga ner en skola. Men är det så att vi inte får ut den undervisningen som barnen har rätt till, då ska vi inte ha skolor som inte fungerar. Sen säger jag inte att vi ska lägga ner skolor bara för att lägga ner skolor. Det tycker jag inte, men vi ska absolut ha en kvalitet på alla skolor.

Vilka partier skulle ni kunna tänka er att samarbeta med?

— Jag kommer att göra som sist. Vi kommer att skicka ut en förfrågan om att förhandla med alla partierna utom Sverigedemokraterna, de står så långt ifrån oss i många frågor så det finns inte på kartan att vi kommer att samarbeta.