”Det här tar några dagar att smälta”

I fjol vallade han Emil Perssons segerskidor. I år blev det en norsk seger i Vasaloppet genom Torleif Syrstad, men samma kille hade preparerat segerskidorna för andra året i rad.

Lägg därtill att Lager 157 hade fem åkare bland de åtta främsta herrarna och två bland de åtta främsta damåkarna, så kan ni förstå att det kändes som rena bingon för teamets vallachef Marcus Laggar.

— Det är svårt att hitta ord, jag förstår inte riktigt vad som hände, skrattar Marcus när vi når honom dagen efter den 100:e upplagan av Vasaloppet som blev en stor triumf för Lager 157.

— Man går ju alltid in med målet att nån av våra åkare ska vinna, men att vi får till en sån här pangdag, det var stort och tar några dagar att smälta.

Torleif Syrstad har varit med flera gånger i toppen, men tog nu sin första seger, vilket var känslosamt för norrmannen, kunde man se på tv-bilderna.

— Han har varit på pallen när han kört för andra team, jag vet att Torleif kämpat många år för det här.

Att det blev norsk seger, den elfte de tolv senaste åren (Emil Persson bröt som bekant den norska dominansen i fjol), det bryr förstås Laggar sig inte om.

— Nej, jag blev lika glad när Runar (Skaug Mathisen) vann Marcialonga, han hade också kämpat många år för sin första seger i Ski Classics. De kör för vårt team och att man lyckas sätta skidorna är stort, det är det jag jobbar för.

Det blev även norskt på andra plats genom Team Ragdes Johan Hoel, men tredjeplatsen togs av en lika rörd yngling från Dalarna som segraren; Alvar Myhlback. Som 16-åring kom han i fjol åtta, reglerna har ändrats i Vasaloppet tack vare unge Myhlback, som verkligen visar att han är mogen uppgiften att staka 9 mil.

— Man blir inte överraskad över Alvars pallplats. När vi pratade taktik inför loppet, så var han en av de från vårt team vi såg hade chans att vinna, säger Marcus om det 17-årige superlöftet från Bjursås.

I kampen om den sista pallplatsen tog Alvar den klart före Team Eksjöhus Thomas Ödegaarden och såg till att det blev svenskt på pallen.

Det var den här kvartetten som redan tidigt sprängde fältet, vilket överraskade alla, inklusive Marcus Laggar.

— Ja, det var absolut inget vi pratade om att de skulle sticka iväg med 87 km kvar. Våra åkare skulle hänga på täten och attackera mot slutet, den här utbrytningen trodde man ju inte skulle hålla.

Långlopp på skidor är en lagsport och när åkarna från tre olika team var i täten, höll lagkamraterna sig lugna längre bak.

— Ja, våra killar fick det väldigt lugnt, de åkte och snackade lite skit, berättar Marcus med ett skratt.

När de i Lager 157 förstod att segern skulle på till teamkompisen Syrstad, som hade skaffat sig en betryggande ledning mot slutet, då började övriga i Laggars team köra hårdare. Fjolårssegraren Emil Persson blev femma, Runar Skaug Mathisen sexa och Oskar Kardin åtta.

Däremellan klämde sig Andreas Nygaard, norrmannen som har två segrar i Vasaloppet, in på sjunde plats. Vi kan också nämna Morakillen Axel Jutterström, Team Eksjöhus, som blev nia. Jutterström som för två år sedan blev trea i Vasaloppet.

Bästa svenska dam, Karolina Hedenström, blev femma i Lager 157:s dress. Sexa kom fjolårssegraren Ida Dahl, som till vardags representerar IFK Mora SK, men som tävlar för Team Engcon. Åtta blev ännu en av Marcus Laggars adepter; Linnea Johansson.

— Att man kan sätta skidorna på det sättet, det var en jäkla häftig dag. Att sedan höra att alla var så nöjd med sina skidor, det värmer i en, säger den 35-årige ”demonvallaren” från Orsa.

Bakom yppersta eliten gjorde Bruno Dettmann ett mycket bra lopp. Orsa SK:s talang tillhör ungdomslaget i Lager 157 och åkte in på en fin 41:a plats i sitt andra Vasalopp.

— Han fick en dålig start, men gjorde ett fantastiskt lopp, all ”cred” till Bruno, berömmer Laggar.

— Ja, det går åt rätt håll, jag blev 109:a för två år sedan, konstaterar Bruno som fick fjolåret spolierat på grund av skada och inte kunde ställa upp i Vasaloppet då.

Men den här säsongen har 20-åringen visat fin form på hemmaplan och toppar den svenska långloppscupen med den avslutande tävlingen i Lofsdalen den 23 mars kvar.

Söndagens lopp började dock allt annat än bra för Bruno.

— Jag stod bra till i starten och kom iväg bra, men sedan svarade inte kroppen i första backen. Jag vet inte vad det berodde på, men så här dålig uppför är jag inte. Det var nånting som inte stämde och jag trodde jag skulle bryta redan i Smågan, säger Bruno.

Och inte nog med det så gick trugan sönder på en av stavarna med två kilometer kvar till Smågan. Men inget ont som inte har nåt gott med sig, är ett klassiskt ordspråk, som här stämmer in på unge Dettmann.

— Det var så löst i snön att jag med en trasig stav tvingades ta det lugnare. Det gjorde att jag fick ur mig mjölksyran jag dragit på mig.

I Smågan fick han en ny stav från ett konkurrerande team. Därefter började Brunos imponerande klättring. Från 133:e plats i Smågan till en 41:a i Mora.

— Jag vann ju inte, då kan jag inte vara nöjd, skojar Bruno.

Vi kan i sammanhanget nämna att Dettmann i Vasaloppsveckans första lopp var snabbast över 30 km. Naturligtvis är han nöjd och glad över sin fina prestation i söndagens 9 mil, frånsett strulet fram till Smågan.

— Jag är väldigt nöjd med mitt genomförande av loppet. Kul att kunna ta så många placeringar och det på en hög nivå och jag hade sjukt bra skidor, säger Bruno tacksamt med en passning till Laggar.

Han gläds åt sina två lagkamrater som hamnade på pallen, där Bruno siktar på att få ställa sig en dag.

— Torleif är alltid den som tränar en timme extra när passet är slut. Han har verkligen lagt ner hårt jobb för den här vinsten och han är väl värd den.

— Och Alvar, det är helt sjukt. Men han är så trygg i sig själv, hyllar Bruno 17-årige trean Myhlback.

När vi under måndagen pratar med Marcus Laggar och Bruno Dettmann, berättar Laggar att han söndag kväll började kika på Vasaloppet i efterhand på tv, medan Bruno höll på att titta när vi fick en pratstund.

— Det blev sent lördag kväll och sedan gick man upp vid 02-tiden (för att jobba med skidorna), efter loppet blev det middag med laget och jag var hemma vid tre-fyratiden på eftermiddagen. Många har frågat hur jag ska fira det här, genom att sova, har jag svarat, haha.

— Jag började kika på loppet på kvällen, men kom bara till Mångsbodarna, sedan somnade jag, berättar Marcus och bjuder på ett nytt skratt.

Vi kan också nämna Orsabördiga Anna Jönsson Haag, med flera OS-medaljer på meritlistan och numera trebarnsmor, som gjorde sin första start i Vasaloppet. 37-åringen var klart snabbast av alla i D35 och hade 15:e tid totalt av alla damer.