Stampade i gång 100-åriga tidsresan

En blandning av angenäma dofter mötte besökarna när de närmade sig Rådhustorget.  Smedens eld och hammarslag blandades med kolbullens dofter. Det var dags för Säterstampen 2022, vilket många uppmärksammat. Med historisk fantasi klev besökarna 100 år bakåt i tiden på torget, på de öppna innergårdarna, på gatorna och med sång, skådespel och massor av musik.

För en förstagångsbesökare, som mig, var Säterstampen en upplevelse utöver det vanliga. Den vill jag uppleva igen, och det var jag inte ensam om att vilja.

De tre uppklädda damerna från Österfärnebo; Caroline Liljeholm, Anne Salenius och Birgitta Liljeholm, var också charmerade av Säterstampen och tänkte återkomma fler gånger. De flanerade runt i staden och när jag mötte de tre damerna kom dom sakta promenerade längst Storgatan förbi de vackert uppställda gamla bilarna, .

— Jag fick tips om det här av en bekant. Nu prickar vi in det här varje år, berättar Birgitta Liljeholm, som är den mest inbitna i aktivitet likt Säterstampen.

Hon tillhör också Gävle Sekelskiftessällskap, som deltar på ”Söder Söndag” som arrangerad av Söders köpmän i Gävle.

— Men då är vi bara 6–7 stycken som är uppklädda, här är det så många fler.

Birgitta har också varit i Stockholm för en TV-inspelning med Gävle Sekelskiftessällskap, till ett UR-program om Naturvetenskap.

Till besöket i Säter den här gången hade hon lockat med sig dottern Caroline, som hade en klänning på sig som Birgitta hittade i vävstugan när hon letade tyg att göra mattrasor av.

— Hattarna gjorde vi i natt. Vi köpte dom på IKEA för nio kronor och så gjorde vi om dom. Vi klippte och strök med våt trasa, banden är från en knäpp-känga.

Trästaden Säter fylldes av folk och det var som om hela Säter hade gått man-ur-huse, för att göra dagen så perfekt som möjligt.

Finklädda människor á la 1922 flanerade genom gator, gränder och torg. Ardennerhästen Sixten och körsven Helena Johansson från Blidbo brukshästar, erbjöd en tur i vagnen, en chans många tog, både gammal som ung.

På Lindbomska gården spelades det teater och publiken var med på noterna. Inte ens en störtskur med hagelstart lyckades bryta den förtrollande och trevliga stämningen. Folk klev helt enkelt under tak eller fällde upp medhavda paraplyer, så var det inte mer med den saken.

Vid Rådhustorget var det full kommers bland knallarna och här passade många på att ta en bit mat. Det vankade både sill, kolbullar och kokt korv med bröd, allt i gammal stil.

Träarbeten, trådtjack (luffarslöjd), handvävda mattor, hemsydda barnkläder och andra hantverk lockade köpare vid Rådhustorget.

Vad man än promenerade i trästadens vackra kvarter, så fick besökaren en ny upplevelse att smälta.

Sång och musik på gator, torg och bakgårdar var ett givet inslag med bredd.

Med programbladet förprickat och noga genomgånget var jag klart för att ta del av ALLT. Ganska omgående stoppads det noggrant planerade agendan undan, för här var det omöjligt att hinna vara med på alla programpunkter.

Istället vaggades jag snart in i ett behagligt lugn och kunde hälsa go´dag eller göra en lätt nickning till främlingar jag mötte. Timmarna bara rann iväg och när det var dags för teater på Lindbomska gården var det bara att lugnt placera sig på tunet och njuta av ”Historiskt drama – Senaste nytt från 1922”.

Medryckande och roligt, samt informativt. Även en gnutta motion fick besökarna, men hur tänker jag inte avslöja.