Leksand fortsätter växa — en av få dalakommuner med fler invånare

30 fler leksingar. Det är ingen stor förändring mellan december 2024 och december 2025, men ändå lovande med tanke på att 11 av 15 dalakommuner har fått färre invånare under det senaste året. Leksand hade fler invandrade än nyfödda under året, en skarp kontrast mot Rättvik och Gagnef som båda tillhör skaran krympande kommuner.

Leksand (och nästan alla andra kommuner) har ett uttalat mål om att växa de närmaste åren, bland annat eftersom det behövs mer arbetskraft för att försörja den växande skaran pensionärer som behöver omsorg. 

— En positiv sak är att vi har högre inflyttning av personer i arbetsför ålder över 30, än vad utflyttningen är i samma åldersgrupp, säger Leksands kommundirektör Caroline Smitmanis Smids till Siljan News.

— Vi har vuxit nästan oavbrutet i tio år nu, tillägger kommunalrådet Sebastian Larsson (M).

Vid årsskiftet hade Leksand 16 167 invånare, en bra bit under det tidigare målet 18 000 invånare som skulle vara uppnått 2025. Det har tagit tolv år att växa med 1000 invånare, så i det nya målet har kommunen tagit en längre tidsram men också satt ett ännu ambitiösare mål. Nu är den uttalade förhoppningen som översiktsplanen bygger på att Leksand ska husera 20 000 invånare år 2050. 

— Det är glädjande att vi fortsätter att växa. Hade vi följt prognoserna som fanns bakåt i tiden hade vi inte varit så många som vi är idag. Genom åren har vi överträffat prognoserna, till exempel växte vi under pandemin på ett sätt som vi inte hade räknat med. Å andra sidan har det minskade barnafödandet inte heller funnits med i prognoserna tidigare, så det slår åt båda hållen. Men vi tar höjd när vi planerar byggbar mark för att vi ska kunna bli så många som 20 000 invånare, förtydligar Caroline Smitmanis Smids.

Stabil framtid enligt prognoserna

Men i den här takten (+30 invånare per år) skulle Leksands kommun missa målet med drygt 100 år, och spräcka 20 000-vallen först år 2153.

Det är förstås inte rättvist att göra en så långsiktig jämförelse baserat på ett enda års förändring, men SCB (Statistiska centralbyrån) som levererar underlaget gör egna prognoser eller framskrivningar baserade på betydligt längre tidsspann. SCB beräknar att Leksand kommer att ha 16 440 invånare år 2050, en ökning med cirka 250 personer.

Rättvik som tappade 20 invånare det senaste året (från 10 998 till 10 978) beräknas på sikt ändå ha en positiv befolkningsutveckling med cirka 200 fler invånare till 2050.

Gagnef var den dalakommun som procentuellt krympte näst mest under föregående år, med 77 färre invånare (från 10 384 till 10 307). SCB:s prognos för Gagnef är att kommunen först kommer att förlora cirka 100 invånare under åren 2025-2040, för att sedan ta igen tappet under 2040-2050.

I SCB:s framskrivningar tas dock ingen hänsyn till planerat bostadsbyggande, företagsetableringar eller andra framtida mål och förutsättningar i kommunerna.

Här har Leksand konkreta ambitioner som ska locka fler, bland annat genom det nya bostadsområdet Lummerhöjden som nu tar form öster om campingen vid Siljan.

“Where did you come from, where did you go?”

Siljan News har gått igenom de olika kategorierna av befolkningsförändringar för att se vad som skiljer kommunerna åt.

I Gagnef kan befolkningstappet ringas in genom låga siffror i kategorierna “Inflyttningsöverskott” och “Invandringsöverskott”, där Gagnef är näst lägst i Dalarna i båda kategorierna.

Bara 133 personer kom till Gagnef från kommuner utanför Dalarna, det är allra minst i länet både i procent och faktiska tal. Gagnef har samtidigt näst lägst procentandel nyinvandrade till kommunen.

Gagnef har däremot relativt bra resultat när antalet födslar ställs mot antalet dödsfall, och när det gäller att rekrytera invånare från andra dalakommuner.

Rättvik återfinns i mitten av de flesta tabellerna, men kommunen har relativt många dödsfall per invånare (kända sedan tidigare för sin gamla befolkning), vilket dock vägs upp av att ett bra flyttnetto. De som redan bor i Rättvik och Gagnef verkar inte vara så benägna att flytta till någon annan del av landet.

I Leksand är det som tidigare nämnt invandringen som sticker ut. 118 personer invandrade till Leksand från andra länder, 102 personer föddes och 751 personer kom hit från andra delar av Dalarna och Sverige.

Leksand är en av blott fyra dalakommuner som fick färre nyfödda än nyinvandrade invånare. Gagnef hade Dalarnas största skillnad åt det andra hållet, med mer än dubbelt så många nyfödda (85) som invandrade (35) personer.

Lågt barnafödande i Älvdalen

I övriga länet sticker Orsa (+51 invånare) och Ludvika (+178 invånare) ut genom att vara de kommuner som procentuellt ökar allra mest. Hedemora tappar 1,7 procent av sin befolkning och ligger klart sist i Dalarnas förändringstabell.

Älvdalens politiker har ju nyligen debatterat om friskvårdstimmen kan användas för att skynda på barnproduktionen, men har de stöd i statistiken för det behovet?

Jodå, Malung-Sälen, Smedjebacken och Älvdalen är de tre dalakommuner som har lägst andel nyfödda jämfört med befolkningens storlek!

Faktaruta

Dalarnas kommuners folkmängd i december 2025 (förändring mot december 2024):

1. Falun: 59 974 invånare (+29)
2. Borlänge: 51 354 (-71)
3. Ludvika: 26 812 (+178)
4. Avesta: 22 366 (-51)
5. Mora: 20 419 (-121)
6. Leksand: 16 167 (+30)
7. Hedemora: 15 025 (-256)
8. Säter: 11 222 (-1)
9. Rättvik: 10 978 (-20)
10. Smedjebacken: 10 758 (-65)
11. Gagnef: 10 307 (-77)
12. Malung-Sälen: 10 192 (-62)
13. Orsa: 6 902 (+51)
14. Älvdalen: 6 831 (-51)
15. Vansbro: 6 741 (-11)

Här kan du hitta hela underlaget som en klickbar karta eller med alla kategorier i Statistiska Centralbyråns statistikdatabas. Fotnot: För att inte röja enskilda individers flyttmönster har SCB slumpmässigt lagt in vissa avvikelser, men avvikelserna motsvarar högst tre personer per delvärde.