Pratglad groda i Glistjärn förbryllar forskare

När fältforskaren och smådjursexperten Anders Forsgren besökte Glistjärn för en dryg vecka sedan gjorde han en upptäckt som förmodligen hade fått självaste Carl von Linné att häpna. I denna kalktjärn lever ett stort antal grodor som vanligtvis finns i Kazakstan, Kina och Mongoliet. Nu är såklart frågan hur och när de hamnade där.

– De verkar ha ett populationsmaximum just nu, det finns ett bestånd på 200 grodor, jag var där för 5 dagar sedan och räknade. Det här verkar vara hybrider, alltså en korsning mellan svensk åkergroda och en sibirisk åkergroda, men beteendet verkar vara mest som den sibiriska grodan, de beter sig inte som en svensk åkergroda, förklarar Anders Forsgren entusiastiskt.

Hur har de hamnat där?

– Ja, nu kan vi halka in på den galna vetenskapen rejält. Men det är just det vi ska ta DNA- och RNA prov för att titta på nu för att se hur längesedan det var den här grodan hade kontakt med grodorna i Kazakstan, Mongoliet och Kina. Är det sista istiden, då stämmer hypotesen att det var istiden som raderade bort allt som fanns mitt emellan. Eller så var de i refugia, alltså att de har övervintrat under istiden, eller en mindre sannolik teori, det handlar om fågelspridning där en fågel har fått med sig ägg i dräkten och fört de med sig, förklarar Anders.

Den här grodan upptäcktes i Jämtland på -70 talet, då förstod ingen vad det var för groda och det tog ett par år innan fyndet accepterades av den akademiska världen. Just nu åker Anders runt i både Dalarna, Värmland och Gävleborg för att ta reda på om den här grodan finns på fler platser runt om i landet. Men svaret på hur den sibiriska grodan hamnade här kommer att dröja minst två år tror Anders.

– Vi är i Carl von Linnés hemland och har hittat en groda som ingen har känt till och ingen har märkt, vi har sådan bevisbörda på oss för det här så det är helt betungande för att bevisa att det stämmer, säger Anders.

Vad betyder den här upptäckten i Glistjärn?

– Det är jättetrevligt att de är där. Det har påträffats på ett ställe som är ganska typiskt för den här grodan, det är ett högt ph i vattnet och det trivs de i och det är ju trevligt att det är ett naturreservat där.

Just nu är det många grodor och paddor som vill göra sig hörda under parningstiden. Det som skiljer den här grodan ifrån den svenska åkergrodan är att den har många fler läten.

– För att vara ett sådant enkelt djur så är de väldigt pratglada, säger Anders.  Trots att hjärnan inte är större än ett knappnålshuvud så har den hela 10 olika läten, en padda har fyra. Just nu låter de som på en dansbana en lördagskväll. Att de har så många läten är för att de är väldigt territoriella.

Men att grodor blir prinsar om man pussar på de tillhör sagornas värld och är dessutom något som Anders strikt avråder ifrån.

– Man ska absolut inte pussa på grodor, de kan bära på sjukdomar som är överförbara till människor och man ska helst inte röra grodor utan handskar. Jag vill dessutom ge rådet till alla som är ute i naturen och tittar på djur att göra rent både stövlar och redskap för att inte sprida grodpesten. Utan grodor försvinner både fåglar och fiskar som äter just grodor.