”Det är ju de små skolorna som får den största förändringen”

Sedan 1998 har eleverna i Rättvik startat sitt sjätte skolår på Rättviksskolan. Men från och med nästa höst vill politikerna göra Rättviksskolan till ett renodlat högstadium och låta barnen gå kvar i byskolorna upp till Åk 6. För elever som går på Sätra skola blir det här en stor förändring då planen är att göra det till en lågstadieskola från och med HT -22.

— Jag vet att det finns vårdnadshavare som tycker att de lika gärna kan ta bort hela skolan. Vi gjorde en undersökning bland eleverna och det som lös igenom var att de flesta helst vill gå kvar till åk 6, de vill ju inte byta från åk 4 och åka till Vikarbyn, säger Megh Tomt Andersen som är rektor i det västra rektorsområdet där Vikarby- Sätra – och Söderås skola ingår.

Men politikernas vision är att eleverna flyttar till Vikarby skola efter att de slutat trean och planerar att använda utrymmet till att göra en förskola där i stället. Att man vill göra så handlar helt enkelt om att man på så vis på ett naturligt sätt får in barn som sedan ska välja att gå kvar i Sätra.

— Det är jag tveksam till. Bor man i Rättvik och tvingas ha förskoleplats i Sätra så tror jag inte att man sitter och skjutsar upp de till Sätra skola sedan, men det är vad jag tror, säger Megh Tomth Andersen som annars är positiv till att man renodlar låg – mellan – och högstadieskolan igen.

Det var i början av året som politikerna gav i uppdrag till barn – och utbildningsförvaltningen att utreda hur en sådan här omorganisation skulle kunna gå till och hur den skulle kunna genomföras. I måndags fick berörda parter ta del av en digital presentation av Joanna Stridh (c) ordf. i bildningsutskottet och skolchefen Lars Kratz över förslaget som politikerna ska besluta om i oktober.

— Alla våra skolor ska vara kvar och utvecklas, säger Stridh.

Det finns idag sex mellanstadieskolor i Rättvik som är mer eller mindre elevtäta där Sätra och Ingels skolor är de minsta byskolorna i kommunen med få elever. I både Sätra och Ingels är planen att göra skolorna till lågstadium och låta eleverna byta skola från årskurs fyra.

— Det är ju de små skolorna som får den största förändringen. Sedan har vi ju elever som absolut vill gå nere på Rättviksskolan och är besvikna medan andra elever är glada att gå kvar ett år. Många föräldrar som jag pratat med tycker att det är bra att eleverna går ett till år på samma skola.

De större byskolorna i Vikarbyn och Söderås kommer att få många elever inför nästa hösttermin, och allra flest elever blir det i Söderås där man inte kommer att kunna få plats med alla om man inte gör en större skola.

— Där är det trångt redan nu, där måste de göra något. Någonstans måste de göra en utbyggnad eller ny byggnad, annars titta på upptagningsområdena för att få plats med sexorna. Vi har ju ganska många elever som bor i Lerdal och Rättvik som lika gärna skulle kunna tillhöra Nyhedsskolan, avslutar Megh Tomt Andersen.

Omorganisationen innebär också att sexorna kommer att åka ner till Rättviksskolan för att få Hemkunskapsundervisning och för att läsa språk.