Antalet anmälda brott minskar i Rättvik och Leksand

Den anmälda brottsligheten i Leksand och Rättvik minskar, det berättar kommunpolisen Anders Modén. I Rättvik har det minskat med 30 procent och i Leksand med 29 procent. Förklaringarna är många men där det senaste årets pandemi spelat in en hel del enligt Modén.

— Det är positiva siffror men det går inte att stirra sig blind på dessa och vara nöjd. Man måste förstå orsakerna till att statistiken ser ut som den gör.

I en sammanställning som polisen tagit fram lyfts ett par brottskategorier fram där polisen märkt av de kanske tydligaste minskningarna. En av dessa är inbrott i bostads- och fritidshus, garage och källare.

— En förklaring är att pandemin gjort att utländska stöldligor inte varit här i samma utsträckning. I Leksand har många startat Grannsamverkan vilket också har en effekt på brottsligheten. På en mindre ort har enstaka så kallade ” brottsaktiva” stor påverkan på brottsstatistiken. Det kan var personer med ett missbruk i botten som begår inbrott och/eller stölder för att finansiera sitt missbruk. Sitter de på anstalt, flyttar eller får vård för sitt missbruk minskar den brottsligheten.

En annan brottskategori som minskat är våld i offentlig miljö. Även här tror Anders Modén att det senaste årets situation i samhället påverkat.

— Krogarna har haft färre gäster och begränsningar gällande servering under pandemin. Dessutom jobbar kommunerna med att utbilda krogarna och dess personal i ansvarsfull alkoholservering. I Rättvik var det färre människor vecka 31 (Classic Car Week) och i Leksand var midsommarfirandet inställt. Det påverkar också statistiken.

Även skadegörelsebrotten har minskat, brott som ofta begås av ungdomar som sedan tidigare är kända hos såväl polisen som socialtjänsten och skolan. Där har polisen tillsammans med kommunerna snabbt gått ut med information både till vårdnadshavare men också allmänheten via media vilket medför en dämpande effekt. Dessutom har synlig polisnärvaro vid platser som drabbats av skadegörelse också gjort nytta.

Just den polisiära närvaron är dock ett måste för ett par brottskategorier ett ens komma upp till ytan. Trafikbrott och narkotikabrott är två av dessa.

— Antalet anmälda trafikbrott/förseelser beror förstås på polisnärvaron. Utan poliser i våra kommuner skulle ingen ”åka fast” i trafiken. Dit hör förstås rattfylleristerna. Även för narkotikabrott beror det helt på hur närvarande polisen varit. Har vi inga poliser har vi ingen anmäld narkotikabrottslighet. När det gäller narkotika är polisen beroende av tips från allmänheten. Ett sådant tips ledde nyligen till ett tillslag i ett hus i centrala Leksand där flera personer omhändertogs för att de var narkotikapåverkade, berättar Anders Modén.

Polisen handskas dock konstant med mörkertalet av alla brott som aldrig anmäls. Allt för många människor tycker inte att det är någon idé, några är rädda samt att en del människor inte vet om att de ens blivit utsatta för ett brott, exempelvis skolbarn som utsätts för mobbing.

— Där måste vi från rättsväsendet bli bättre på att förklara vikten av att brott anmäls. Varje anmälan bidrar till statistiken och påverkar vilka resurser polisen och kommunerna sätter in. En anmälan kan också tas upp av media viket kan ha en avskräckande effekt för brottslingen samt vara polisen till hjälp om en tidningsläsare sett eller hört något. Målsättningen är förstås att alla anmälda brott ska klaras upp, att en gärningsman kan dömas och att ett brottsoffer får upprättelse.

Modén lyfter fram den senaste tidens samverkansarbete mellan kommunerna och polisen som en framgångsrik metod i att motverka och förebygga brottsligheten i Leksand och Rättvik.

— Det arbetet fungerar väldigt bra. Det är två väldigt engagerade kommuner och två bra uppbyggda brottsförebyggande grupper.

Grupperna består av bland annat polis och nyckelpersoner inom kommunen som tillsammans i ett tidigt stadium försöker fånga upp problem i samhället och som genom regelbundna träffar tar fram en lägesbild för kommunerna, en lägesbild som kartläggs och analyseras. Metoden kallas ”kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete”.

— Arbetet bygger på kunskap om brottsproblemets omfattning, struktur och utveckling. Det utgår från analys av möjliga bakomliggande orsaker till brottsproblemet och det består av insatser som är, så långt det går, beprövade eller utvärderade. Vi ska helt enkelt inte gissa oss fram.

Områden där samverkansarbetet gett resultat är bland annat de bränder som inträffade i Rättvik somras där gärningsmännen med hjälp av sprayflaskor tände eld på olika föremål, snatteriet i Leksand som blev en trend på sociala medier samt buslivet vid Siljansvallen.

I samband med bränderna i Rättvik gick polis och räddningstjänst snabbt ut med information i skolorna där man bland annat belyste konsekvenserna detta beteende medför. Man använde sig även av media som lyfte fram problemen vilket gjorde att gärningsmännen fick ögonen på sig samt att föräldrar och barn pratade om händelserna.

Problemet med snatteriet i Leksand kom till kommunens kännedom och ledde sedermera till att representanter från kommunen tillsammans med polisen satte sig ner och diskuterade det som pågick. Man konstaterade att det var högstadieelever som begått brotten, händelser som alltså fanns på film. Tillsammans bestämdes det att polisen skulle vara mer synliga på Noret samt att polisen tillsammans med socialtjänsten visade en informationsvideo för eleverna där man även i det här fallet fokuserade på konsekvenserna till snatteri. Föräldrarna fick även de information, butikerna i Leksand ändrade vissa rutiner och blev mer vaksamma samt att polisen även i det här fallet använde sig av media för att samtalen mellan föräldrar och deras barn skulle öka.

Redan förra våren rapporterades det frekvent om ”busliv” vid Siljansvallen. När samverkansgruppen satte sig ned för att kartlägga problemet pekades Siljansvallen ut som ett av flera ”hängställen” för ungdomar vilket i sig inte är enbart negativt. Dock kan många ungdomar på ett och samma ställe rendera i en del problem som bland annat buskörning och förtäring av alkohol. Media rapporterade om problemen, begränsningar för fordonstrafiken infördes, polisen syntes mer frekvent på området samt att vuxenvandringarna även de blev fler. Leksands kommun anställde dessutom två fältassistenter som rörde sig bland ungdomarna samt att konstgräsplanen hägnades in för att förhindra motorfordon att ta sig in på planen.

Buskörningen har dock fortsatt även nu under hösten och vintern där två gräsplaner skadats men både vad gäller de anlagda bränderna i Rättvik samt snatteriet i Leksand märkte polisen av en omedelbar effekt i att beteendet upphörde.

— Det här sättet att samverka är mycket bra men kan självklart utvecklas och bli ännu bättre. Vi skulle exempelvis kunna göra bättre kartläggningar när ett problem uppstår. Vi skulle också kunna utveckla våra utvärderingar där vi ställer oss frågan om vi gör rätt saker och som åtgärderna får någon effekt på brottsligheten och människors upplevda trygghet.

Mycket fungerar alltså bra men varken polisen eller kommunerna slår sig till ro. Det brottsförebyggande arbetet måste hela tiden fortgå.

— Det gör vi genom att synas, lyssna på våra ungdomar, utbilda dem och ibland även lagföra dem. Vi måste skapa trygga utemiljöer, både vad gäller de trafikmässiga men också saker som att placera gatlampor där människor känner sig otrygga. Vi måste fortsätta att prata värderingar samt ge stöd och hjälp till de som behöver det. Framförallt behöver vi skapa förtroende mellan ungdomar, vuxna och polisen, säger Anders Modén innan han avslutar.

—Vi har brottslighet som är typisk för små orter vilket är något vi dagligen måste jobba med för att förebygga.