Annons

Berra hittade drömstället på den italienska vischan
Många drömmer om att skaffa det där drömhuset, eller drömgården i ett varmare land.
Få är de som förverkligar drömmen.
Men Bert Modin följde sin känsla och hittade sin drömgård i italienska Pisticci.
Ändå blev det lite av en slump som gjorde att Berra blev permanent boende på den italienska vischan, i en ort där 3 000 personer bor, men där hela kommunen är som Mora i befolkningsmängd, runt 20 000 människor. Pisticci ligger i regionen Basilicata
– Det är ett litet landskap där jag bor. Gården jag äger är på 7 000 kvadratmeter och om man tänker sig Italien som en sko, så bor jag mitt emellan tån och klacken, berättar Berra, tar fram sitt visitkort som visar den berömda skon och med ett kryss pekar ut var han har sitt näste.

– Där jag bor är sista outforskade stället i Europa, sägs det, men det kanske är att ta i.
Så var det ju det här med tillfälligheter, som Modin är van vid efter sin karriär på fotbollsplanen.
– Det var egentligen inte meningen att jag skulle bo här permanent, men efter att jag gjorde illa mitt ena knä, bestämde jag mig för att bli kvar.
Berra Modin är mest känd som bartender på lite olika pubar, främst i Orsa.
– När ni har stått på ena sidan och gjort av med pengar, då har jag stått bakom disken och dragit in pengar i stället, konstaterar han med ett skratt.

Men efter ett antal år med sena nätter och lite väl överförfriskade gäster, tröttnade Berra på att servera öl och drinkar.
– I början var det alltid trevlig stämning, men på senare år kändes det allt mer olustigt att jobba. En del ungdomar kunde uppträda ohyfsat, men då hotade jag med att om de inte skärper till sig, så skulle jag berätta för deras mamma och pappa hur de beter sig. Man såg ju ofta på ungdomarna vilka föräldrarna var.
Berra dubbeljobbade mycket och samtidigt med bartenderkneget var han också delägare i Mekonomen.
– Jag var delägare i 12 år, men när Biltema och Jula kom till Mora, så bestämde jag mig för att avveckla min del.
2012 slog Berra till och köpte gården i Pisticci, men det var inte alls givet att han skulle hamna i fotbollstokiga Italien, även fast Modin själv är fotbollsfantast.

– Jag hade sambo på den tiden och vi funderade först på Grekland, men då skulle det bli besvärligt att ta sig dit året runt.
Sökandet efter drömgården fortsatte till Malta, men det slog Berra också snabbt bort.
– Det är alldeles för mycket engelsmän där. De har mer tatueringar än IQ och jag har haft min del av kroglivet.
Det fick honom att bestämma sig för landet som ser ut som en sko på kartan.
– Jag har tågluffat mycket, bland annat i Italien. Jag såg en sida på Blocket där man kunde hitta gårdar i södra Italien. Vi var ner tre, fyra gånger innan vi hittade det som vi då tyckte var perfekt. Nu tycker jag att gården är lite för stor, menar Berra som sedan några år lever ensam med alla sina djur.
Men riktigt ensam är han inte. Han berättar om grannar som hjälper varandra och han blir ofta hembjuden till någon granne.

– De är väldigt gästvänliga och nyfikna, berättar han.
– Jag odlar en del, men främst oliver och grannarna hjälper mig plocka. Sedan gör jag olivolja och jag har faktiskt gjort leverans till Saluhallen. Det är svårt att frakta när man flyger, men jag tar bilen hem en gång per år och då brukar jag ta med några dunkar till Saluhallen.
– Tidigare sålde jag olivolja till restauranger i Pisticci, men inte längre. I övrigt odlar jag fikon, citroner och vindruvor, men jag tillverkar inte vin.
Den här gången har han tagit flyget, men en enkel resa hem med bil innebär 330 mil.
Låter ofattbart för en annan att åka bil så otroligt långt.
– Men jag delar upp resan på två dagar, poängterar han.
Modin berättar vidare att han är hem några gånger per år.
När Orsasajten träffar Berra i början av augusti i har precis fyllt folkpensionär.
– Jag har ju dubbeljobbat i närmare 15 år och har kunnat lägga undan lite, så jag började ta ut av pensionen för några år sedan.


Det var också i den vevan som han bestämde sig för att hitta en gård i ett varmt land.
– Men det var efter att jag gjorde illa knät som jag bestämde mig för att blir kvar och börja ta ut lite pension.
En starkt bidragande orsak att Pisticci blev hans hemort större delen av året, är också hans stora hjärta för djur.
– Ja, en av anledningarna var faktiskt att det föddes en hund här på gården. Den flyttade in hos mig och då kände jag ett ansvar för hunden.
På gården finns nu tre hundar som han föder samt hela 12 katter. För ungefär en månad sedan föddes fyra kattungar på gården.
Berra har råkat ut för ett par allvarliga, vi kan kalla det incidenter, under sina år på gården. Dels gjorde han illa ena knät, men i Italien kunde läkarna inte hitta något större fel. Men Modin hade ont, han tog bilen hem till Sverige med ett fungerande ben och väl här hemma blev det akut operation.
– Jag hade lyckats spräcka benet så att knäskålen hade flyttats ner.
Man får rysningar när han berättar den hemska historien.

Men Berra har fler på lager och undertecknad frågar om den gången han höll på att elda upp sig själv.
– Det var för tre år sedan och jag skulle testa nya grillen, som jag byggt själv. Jag skulle skvätta på mer tändvätska på glöden, men då exploderade flaskan i handen på mig. Det blev två meter höga lågor och jag började brinna och det ordentligt.
Berra fick tag i en vattenkanna och lyckades släcka sig själv till slut.
– Jag tyckte inte att det var så farligt, men jag åkte till lasarettet och där blev jag kvar tre dagar på ett litet sjukhus.
Det konstaterades tredje gradens brännskador på höften och högerhanden och det sattes in antibiotika.
– Jag är mas och tyckte inte att det gjorde så ont, förutom när de bytte bandage, säger han och skrattar åt det hemska minnet.
Efter tre dagar fördes Modin till ett större sjukhus, där det fanns specialister som lade om bandagen.
Men tro inte att Berra blev avskräckt av det här. Inte långt efter att han blivit utsläppt från lasarettet, skulle han tända sin egenhändigt gjorda grill på nytt.
– Det var lika bra att ge sig upp på hästryggen igen, men den här gången använde jag tändbriketter.
Modin berättar att det är 15 svenska familjer som har hus i Pisticci, men att han är ensam svensk som bor där permanent.

Som vi berättade här ovan, har Berra mycket bra kontakt med sina grannar. Söndagar är särskilt speciella.
– De är väldigt gästvänliga. Varje söndag är det alltid nån granne som bjuder på lunch och det är en lunch som håller på tre, fyra timmar. Rekordet är fem timmar.
Han berättar att när det gäller livsstilen hos italienarna i Pisticci, är den ”traditionell”, så till vida att frun styr och ställer hemma medan maken sitter på puben och ”löser all världens problem”.
Det finns många kyrkor bara i Pisticci, många gamla Fiater, men också en hel del lyxbilar.
– Grönsaksodlarna har det bra här, konstaterar Berra med ett skratt.
– Men det finns ingen maffia här. Det sägs att det är för fattigt, det finns inget att ta här, poängterar han.

När det gäller alkoholen är det väldigt stor skillnad jämfört med här i Sverige.
– Här kan du gå in i en livsmedelsbutik och köpa 95-procentig sprit, en liter kostar 10 euro.
Men fylleriet är nästintill obefintligt.
– Visst kan det finnas någon som fått i sig lite för mycket vin, men det är sällan man ser någon riktigt på fyllan. Att vara berusad är skämmigt, det är som att förlora ansiktet, förklarar Berra.
Det är ett helt annat förhållningssätt till alkohol, konstaterar han och berättar en rolig anekdot.
– Min brorson var här och besökte en restaurang. Då kom helt plötsligt en polis och ville att brorsonen skulle smaka på hans hemmagjorda vin. Brorsonen blev alldeles chockad och berättade för polisen att han körde bil. Men polisen såg inget problem i det och ville absolut bjuda på lite av vinet.


När det gäller priser, kostar det bara 1/4-del jämfört med turistställena i Italien.
– En pint öl (66 cl) kostar 15 kronor och en liter vin kan du få för två euro (ca 20 kr) på en pizzeria.
Berra berättar hur vackert det är, men också att Pisticci inte är något ställe som turisterna åker till.
– De som kommer hit, har anknytning till byn och det finns en fyra mil lång sandstrand, sägs det.

Där går Berra Modin ofta sina promenader med hundarna och han njuter av livet som olivodlare i Italien.
– Fyra gånger per år är jag hem till Orsa, men det är i Pisticci jag bor, poängterar han.
– Jag får ofta besök och bland annat hade Britt-Liz Jönsson sitt 60-årskalas där. Jag hyr inte ut något, men jag har ofta kompisar på besök, de får gärna komma och hälsa på, säger olivodlare Berra Modin.









Annons
Annons
Annons
Annons