”Det här är livskvalité deluxe!”
När urstockholmaren Ida Mattsson åkte på Gagnefs musikfestival ”Skankaloss” för många år sedan föll hon pladask. Hon kärade ner sig totalt i Gagnefsbygden och bestämde sig där och då. Hit ska hon flytta någon gång i framtiden.
Med hunden Lilja runt fötterna är framtiden här och i en grön somrig klänning visar hon runt i familjens hus i lilla Gagnefsbyn. Ursprungsgårdens faluröda timmervägg smyckar det stora vardagsrummet och stärker husets själ om än mer. Ida berättar lyckligt att de byggt växthus och radar upp alla grönsaker hon planterat, hon ler och konstaterar ”Det här är livskvalité deluxe!”
Tidigt i parets relation berättade Ida om sin dröm, att flytta till Dalarna. Thomas är från Gävle, men hade aldrig tidigare besökt området som nu ligger honom så varmt om hjärtat. Och nu stämmer han in i kören ”alla som älskar Gagnef klappar nu” och för var dag som går växer familjens kärlek för sina nya hembygd.
— Folk frågar oss mycket och är nyfikna på varför vi flyttat hit. Att vi inte har någon anknytning hit ter sig lite udda för byfolket. Vi känner oss oerhört välkomna och blev snabbt inbjudna till både bystugans pub och snabbt som attan ingick Ida i ”Bubbelkvällar” och genom det träffade nya vänner från närområdet.
Namn: Ida, Thomas och sonen Love och hunden Lilja.
Ålder: 43, 41 och Love åtta och ett halvt år.
Bodde: Bandhagen, Stockholm i en hyrestrea på 73 kvadratmeter.
Bor: 1600-tals gård i Gagnefsbyn med stor tomt.
Yrke: Ida är upphandlare för dalakommuner, Thomas kör lastbil/buss och Love går i andra klass.
Intresse: Ida älskar att laga mat, inredning och odling. Love hoppar studsmatta och cyklar med grannbarnen. Thomas fixar med sina höns, renoverar och njuter av lugnet och sin frus matlagning.
Berätta om ditt matlagningsintresse Ida?
— Det är verkligen min passion. Jag har mina perioder, det kan vara italienska rätter eller så lagar jag koreanskt eller kinesiskt. Nu fick jag precis Paul Svenssons fantastiska kokbok i morsdagspresent, ”Frukt och bär A-Ö” så nu ska jag inspireras till att laga mat av allt grönt som vi odlar.
Klockan närmar sig middagstid hemma hos familjen och Thomas undrar om inte Peter har ringt än. Ida tittar på telefonen, jodå ett missat samtal från Peter 18:10.
Vem är Peter?
— Det är min bästa vän och vi pratar i telefon varje dag under tiden vi lagar mat. Vi delar ett enormt matlagningsintresse, det spelar ingen roll att han bor i Enskede, det går utmärkt att prata mat i telefon, ler Ida.
Samtidigt som de köpte gården med stor tomt, gästhus och lada så köpte vänner i Stockholm en liten lägenhet i stan för mer pengar än vad deras gård kostade, det hela känns lite absurt medger paret, som pekar på flera medföljande fördelar med köpet jämfört med vännerna i Stockholm
— Hur kan alla var så himla trevliga här?! Vi känner oss så oerhört välkomna i byn och i området, jag menar här är folk till och med trevliga på IKEA, hur är det möjligt?! Skrattar de.
Fem minuters gång till badplatsen och bara en kort tur med bilen för att åka slalom på vintern. Men det bästa är ändå lugnet.
— Sonen är så himla nöjd och glad, det är nästan som att vi fått en helt nytt barn. Alltså ibland när jag kommer hem från jobbet så springer Love runt på åkern och flyger drake tillsammans med grannpojken, då känner jag nästan att han får sluta vara så härlig, skrattar hon.
Valet att gå från en nyproducerad hyreslägenhet i huvudstaden till en 1600-tals gård i Dalarna var lätt för Mattssons.
— Vi var klara med stan. Det är så skönt att slippa alla ljud och all stress. Dessutom har vi nu ett hus med själ istället för en nyproducerad lägenhet, berättar Ida och samtidigt gal tuppen ute i hönsgården, nåja helt tyst är det inte, konstateras det, men här blir man inte tunnelbanestressad eller pepprad av intryck hela tiden som man blir i storstan.
— Jag har drömt om att flytta hit sedan jag var 19 år och nu bor vi här, ler hon nöjt.
Thomas berättar att när han körde ut varor till en bondgård tidigare i veckan fick han syn på bondens söta kalvar.
— Alltså tänk att ha ett par söta kalvar som går här hos oss, så jag frågade om jag fick ta med med en kalv hem, ler Thomas.
Vad svarade bonden?
— Att det gick alldeles utmärkt, bara jag lämnade tillbaka den efter ett år, han tittar ut mor åkern och drömmer sig bort ett slag.
Nu har hon fastnat igen! Det är en ständig jakt efter robotgräsklipparen, den fastnar eller helt obegripligt puttrar runt utan att klippa. Thomas drömmer inte bara om kalvar utan även en eldriven åkgräsklippare. Så medan Cutta, familjens robotgräsklippare kämpar på den drygt tretusen kvadratmeter stor tomten är hon helt ovetandes om att hon kanske kommer bli utbytt, av skuttande kalvar eller åkdon.
Med Idas enorma loppisintresse insåg familjen rätt snabbt att här behövdes införskaffas en kombi med dragkrok.
— I Stockholm körde jag aldrig bil och här kör jag med glädje, här finns ingen stress eller köer, vilket är fantastiskt! Ler hon.
Love ville ha en studsmatta, Ida ville ha en hund och ett växthus och Thomas ville ha höns. Ett år senare är den nyinflyttade familjen i lilla Gagnefsbyn mer än nöjda och alla grundpunkterna är checkade.
— Här är det så mycket lugnare utan att vara tråkigt, jag har alltid något att göra utan att för den del vara stressad.
Thomas skulle vilja fixa en graffittivägg och skaffa fler höns och Ida vill ha ett riktigt stort odlingland. Kvällssolen och gärdesgården ramar in 1600-talets Karisgårdarna som nu har gått och blivit en modern och älskad Mattssonsgård.