Gesundabergets nye ägare presenterar planen: ”Ser en möjlighet”

Magnus Birkeholm heter den operativa nya ledaren inom Nya Gesundaberget AB. Det är han som – tillsammans med familjen Nyberg – ska se till att såväl återinföra skidverksamheten på det klassiska skidberget, som att utveckla friluftsverksamheten.

— Vi vill gå till botten med vad som behöver göras, skapa en plattform framåt. Vi måste göra sakerna i rätt ordning och vi ska genomföra det vi sagt att vi ska göra, säger den nye ägaren.

Den nye huvudägaren till Gesundaberget är Magnus Birkeholm. Han har nära till berget och har arbetat med samhällsutveckling tidigare.

Alltså är han inte helt obekant med denna typ av uppgifter.

— Jag bor i Gesunda och har arbetat som byggentreprenör vid fjället nära Grövelsjön och på Idre Himmelfjäll. Där har jag utvecklat markområden, med ägar- och detaljplanen. Jag har även varit gatu- och parkchef på Mora kommun; inom samhällsplanering och utveckling av Mora. Allt det som hände från 2006 till 2016 var jag inblandad i – allt från cirkulationsplatser till ”Auklandbron”.

Genast när chansen uppstod funderade han på om han skulle ta den.

— Man såg en möjlighet redan när den förre ägaren lämnade.

Uppgiften Magnus nu kommer att ha, är att i huvudsak länka samman de krafter som finns i byarna; förmågor som har en vilja att göra något gott av berget.

— Jag driver och synkar inom det lokala nätverket. Alltså sköts det på min hemmaplan. Jag ser till att det finns driftspersonal och hantverkare som arbetar på området. När allt ser bra ut så kommer vi komma i gång med skidåkning och cykling.

Drivande i arbetet med berget är även en viss familj, som blivit en del av bolagsstyrelsen.

— Familjen Nyberg, framför allt Lina Nyberg, är involverad i arbetet tillsammans med mig.

Viktiga samarbetspartners har annars varit de som finns i eller i närheten av Gesunda, såsom Tomteland.

Än så länge vet inte Magnus eller de andra när verksamheten med skidåkning kan starta på Gesundaberget. Besiktningen inleddes direkt när allt var klart med de nya ägarna.

I första hand måste strömmen och vattenförsörjningen fungera. Renoveringsbehovet har varit stort på den punkten.

Därefter går det att tänka på idrotts- och friluftsverksamhet.

— Nu håller vi på att besikta berget och ser vilken status allt har. Vi vill gå till botten med vad som behöver göras, skapa en plattform framåt. Vi måste göra sakerna i rätt ordning och vi ska genomföra det vi sagt att vi ska göra. Summa summarum vill vi att anläggningens alla delar ska fungera. Vilken tidsaspekt det gäller – när vi har aktivitet på berget – styrs av vilket besked vi får från besiktningen. Men det vore guld värt om vi kunde ha skidaktivitet här i vinter.

Stämmer allt kan arbetet rulla på i ett högre tempo.

— Kommer snöläggningen och liften i gång så har vi alla förutsättningar att kunna göra något. Fast vi har ingen riktig status på hur liften går; den har inte varit i gång på tre år.

Pistmaskinerna som finns på platsen utlovar däremot något stort. Trots att de varit ur bruk i flera års tid, fungerade en av dem direkt när den testkördes.

— Pistmaskinerna ingick i köpet av verksamheten. Utan starthjälp startade den, efter tre år. Det var en lite häftig upplevelse. Det skulle inte kunna hända – men det var verkligen positivt.

Detta var alltså till synes en bra början. Nu vill han trycka på hur viktigt det är att de lokala krafterna samverkar, så att allt så småningom fungerar.

— Vi hade en slogan: ”Backa hemmabacken”. Den används även av SLAO (Svenska Skidanläggningar). Vi vill att man främst rensar och röjer på området. En hel del skadegörelse har det varit här genom åren; sönderslagna rutor och stölder. Vi hoppas att detta upphör, nu när det finns en aktör som vill starta upp berget. Helst vill vi att folk hjälper till. Till det kan vi exempelvis grilla korv.

Redan har många hjälpt till att röja upp på berget. Detta ser Magnus som en otroligt bra insats, som underlättar i det framtida arbetet.

— Det är helt fantastiskt, underbart. Hade man inte gjort det, hade stigarna aldrig synts. Engagemanget ska ha all heder. Precis det initiativet hoppades man på.

Magnus säger att det alltid har varit så. Viljan att ta hand om berget har funnits sedan backen öppnade på 1950-talet.

— Både viljan och kunskapen i bygden, i det som kallades ”Gesundabacken”, var stor. Man ville skapa något.

Stig Wass är den som inledningsvis sållade bland ett tiotal intressenter som kunde tänka sig att investera i Gesundaberget.

— Priset gick upp hela tiden. Några i byn ville lägga fem miljoner. Det var svårt att få ett högre pris än mellan fem och tio miljoner. Vi gjorde så gott vi kunde. Men så hittade vi någon som var väldigt duktig på hotell och en som var duktig på bygg. När man såg hur Magnus ville satsa på berget så kändes det som helt rätt person för uppdraget. Det här är en glädjens tid för Gesunda, säger Stig.

Han vet hur viktig historian är. Redan på 1400-talet gick det att använda solen på berget för att se hur mycket ”klockan” var. Dessutom användes vårdkasar på berget för att skapa en kommunikation mellan byarna.

När Stig var ung var det andra saker som gällde, men mycket av det gammalmodiga fanns kvar.

— Man körde häst och släde där. Jag var med i en sådan när jag var tio år gammal. Med livet som insats så röjde man upp där uppe.

Stig har vurmat för Gesundaberget sedan han var barn och säger att han mer eller mindre är ”född på berget”. Alltså blev det Stigs uppgift att kontakta konkursförvaltare Johan Sölveland på Ackordcentralen i Göteborg; när den tidigare ägaren avslutade sitt uppdrag.

— Jag trodde först inte på det när jag läste att berget gått i konkurs. Så jag ringde Johan. Sedan satt vi i bystugan en hel eftermiddag och pratade. Jag förklarade förutsättningarna samt ordnade med visningar.

Lite problematiskt har det varit att knyta ihop den ekonomiska säcken, menar Magnus.

— Dels var det konkursförvaltaren, dels var det några fastigheter som behövde säljas. Sedan krånglade det med pantbrev och leveransförbindelser. När fordringsägarna blev klara hos konkursförvaltaren, löste det sig ganska smärtfritt här, säger Magnus.

Marken kring Gesundaberget ägs till viss del av Nya Gesundaberget AB och Magnus Birkeholm. En del arrenderas av Mora kommun.

— Det finns så många andra backar runtomkring – Grönklitt i Orsa eller Bjursåsbacken – men i Mora är det bara Gopshus. Den ska man visserligen inte ta bort, men här behövs något nytt. Var man än ser man Gesundaberget; var man än kommer ifrån.

I dagsläget ska det inte finnas någon konkurrens mellan Gesundaberget och exempelvis Gopshus.

— Nej, vi ser hellre att man samarbetar. Där har man en föreningsdel och ett kommunalt bidrag till den biten. Kan man komplettera varandra och hjälpas åt, kan man få fler att åka skidor i Mora. Det gynnar alla.

Varje dag går ett hundratal på området kring berget, såväl sommartid som vintertid.

— Basen finns här. Det är bara att putsa på allt. Vi tänker att vi börjar med skidåkningen. Därefter ska man kunna cykla på berget redan nästa sommar.

För den som vill ska det eventuellt gå att köra upp på berget i framtiden.

— Ja, vi ser om det finns en möjlighet att bygga vägar upp också.

Stolliften är i ett skick som kanske gör att den behöver bytas ut. I det fallet finns alternativ.

— På Idre Himmelfjäll finns det en lift som vi har övervägt att ta över, men det kommer kosta lite att få hit den.

Magnus Birkeholm sammanfattar uppgiften med att han har en god vilja; som han gärna ser sprider sig.

— Man vill att det här ska bli bra, att det ska involvera både idrotts- och näringslivet. Tillsammans kan vi skapa något – precis som det var på 1950-talet. Det finns möjligheter, säger Gesundabergets nye ägare.