Siljan News logo
Annons
Skolmaten i Mora kommun får högt betyg. Arkivfoto.

Skolornas elever ger högt betyg till skolmaten

Skolmaten i Mora kommun uppskattas så pass mycket att kommunen har ett högre snitt nöjda elever på högstadiet och gymnasiet än i övriga länet. Det visar resultatet av den senaste Lupp-undersökningen.

— Tillsammans har vi diskuterat den offentliga måltiden; hur vi kan arbeta med den, säger kostchef Andreas Hermansson.

En näringsrik kost, i kombination med att eleverna får den mat de gillar, är framgångsreceptet för Mora kommun. Runt 1400 ungdomar från 13 till 19 år deltog i förra årets Lupp-undersökning – som visar vad eleverna tycker om skolan i allmänhet.

Undersökningen, som gjorts sedan 2021, visar att nöjdheten kring skolmaten samt matsalsmiljön är större i Mora än andra orter i Dalarna och stora delar av riket.

I Mora är 65 procent av högstadieeleverna nöjda med skolmaten, jämfört med snittet i Dalarna som ligger på 41 procent. Nöjdheten har ökat med 18 procent sedan 2021.
På gymnasiet är 73 procent av eleverna nöjda med maten i Mora, jämfört med snittet i Dalarna som ligger på 57 procent. Där ligger nöjdheten på liknande nivå som tidigare.
— Den frågan vi har arbetat med – på olika sätt under resans gång – handlar om att skapa delaktighet, att involvera och skapa förståelse, säger kommunens kostchef Andreas Hermansson.
Annons
Så här kan maten se ut som eleverna serveras i Mora. Foto: Mora kommun.

Också skolmatsalen har en hög nöjdhetsgrad, närmare 80 procent av killarna respektive tjejerna på högstadiet och gymnasiet gillar matsalsmiljön.

Kommunens kostenhet är ofta ute och besöker dessa berörda skolor (Morkarlbyhöjdens skola, Noretskolan och gymnasiet) genom elev- och kostråd. Det har blivit alltmer prioriterat att elevernas åsikter tar plats i frågor om den offentliga måltiden.

— Genom besöken kan man göra skillnad. Tillsammans har vi diskuterat hur vi kan arbeta med den offentliga måltiden.

Markus Darth, enhetschef på kostenheten, bestämmer vad som ska finnas på skolornas matsedlar. Dock kan varje skola påverka sin egen matsedel.

Det är alltså sällan helt enkelt att göra alla helt nöjda, trots att det är målet.

— Vi har att förhålla oss till vissa saker, såsom rekommendationer från Livsmedelsverket. Vi ska också tänka på klimatavtrycket. Det blir en balansgång att bibehålla en hög nöjdhetsgrad och samtidigt jobba mot målen, säger Markus Darth.

Annons
Andreas Hermansson och Markus Darth, på Moras kostenhet. Foto: Christoffer Landgren.

Utav de mest populära rätterna på skolorna sticker en viss sorts mat ut: Den som äts med händerna.

— Några exempel på maträtter som är populära är tacos, Chicken fajitas, Pulled pork, kebabrulle, pannkaka. Men också ostsoppa är populärt.

Kostchefen tillägger att de gärna hittar rätter som är ”syskon” med varandra – påminner om varandra till smak och utformning.

— Då kommer det fram fler rätter med hög nivå av nöjdhet.

Därtill vill kommunen även satsa på lokala råvaror.

Rätt kundfokus och uppföljning av vad eleverna gillar, skapar framgång, ska göra skillnad, menar de.

Att Moras elever gillar skolmaten är ett gott betyg, även om kostenheten fortsätter sträva efter att involvera dem ännu mer.

— Vårt ”tillsammansprojekt” har bara börjat. Givetvis kommer vi fortsätta med kontinuerliga kostråd, liksom ”lunchdejterna” (elever och lärare kan bjuda in oss för att äta tillsammans). En tanke finns även att starta ett måltidsråd: Att en mindre grupp av elever från respektive högstadie- och gymnasiet är med och formar matsedlarna tillsammans med oss på kostenheten, säger Andreas Hermansson.

Annons
Elisabeth Tomth (Morkarlbyhöjdens skola), Jonas Blomberg (Noretskolan) och Ann-Christin Helén (Mora gymnasium) jobbar som skolkockar i Mora. Foto: Mora kommun.