Organisationen byggs – utan att skolan är på plats: ”Så det går till”

På kort tid har tre saker hänt i organisationen kring Strandenprojektet – trots att det ännu inte beslutats att skolan kommer ligga på Stranden. Dels har en rektor anställts, dels har Morastrand ordnat med en ny entreprenör och dels har Statens kulturråd nu blandats in i gestaltningen av skolmiljön. Men allt är i sin ordning, menar kommunstyrelsens ordförande Anna Hed (C), som knappt två dygn efter måndagens debatt reflekterar över det som sas på kommunfullmäktiges sammanträde.

Enligt färska uppgifter (från den 6:e februari) har kultur- och fritidsförvaltningen skickat in en förfrågan om avtal mellan kommunen och Statens kulturråd. Detta har i sin tur beviljats av myndigheten, som gärna samarbetar i Strandenprojektet.

För inte så länge sedan anställdes även Josephine Seveborg som rektor till den planerade skolan, under den tid projektet ännu pågår. Utöver detta beslutade Morastrand att entreprenörskapet för den planerade skolan ska gå till företaget ByggDialog.

Att dessa tre beslut så nyligen tagits i projektet är inget konstigt, trots att de sker mitt i den heta debatten inför folkomröstningen kring skolans placering. Det menar kommunstyrelsens ordförande Anna Hed (C).

— Det är så det går till i en kommun. När fullmäktige, det högst beslutande organet, beslutar något så är det detta som gäller tills något annat beslutas. Det vore mot alla demokratiska principer om man inte fortsatte med det fullmäktige beslutat om. Så kommer det vara i det här fallet också. Det finns mycket arbetstid upparbetad; personer som ägnat sig åt det här projektet. Att sätta stopp på det, med risk att förlänga projektet ytterligare, är inte ansvarsfullt.

Hon fortsätter:

— Snarare är det den pågående detaljplaneprocessen som kommer att avgöra huruvida det kommer gå att bygga eller ej.

I detta fall hänvisar Anna till det som sagts i debatterna, framför allt den stora ordväxling som skedde i kommunfullmäktige i måndags.

— Det är intressant med Vänsterpartiets inspel att ”ja, men om detaljplanen säger att det går att bygga på den här platsen – då ska man bygga på den här platsen”. Men det är samma parti som ändå vill ha en folkomröstning i frågan. Trots allt är det den demokratiska detaljplaneprocessen som avgör.

Fastän ett möte för samråd mellan politiker och medborgare har skett, märker hon att oklarhet ännu råder hos många.

— Beslut har fattats för flera år sedan och då är det konstigt att det inte finns en förståelse hos andra Morabor om hur det fungerar, konstaterar hon.

Anna menar att det i själva verket bara finns ett alternativ som håller i detta fall – då de som avser rösta ”nej” saknar idéer på vad som ska hända om skolan inte ligger på Stranden.

Detta avspeglades tydligt i måndagens möte; vilket inte kom som en överraskning.

— Mötet var som väntat. Det finns ju två sidor i det här, en ”ja”-sida med ett tydligt alternativ och en ”nej”-sida som egentligen inte har något alternativ alls. ”Nej”-sidan har däremot flera olika uppfattningar om vad som bör göras i stället. Det framkom klart i debatten; även om debatten i själva verket skulle handlat om hur frågan skulle formuleras. Mest diskuterades frågans innehåll. Men så ska det nog vara i det läge vi är i.

Ofta ställer Anna frågan under kommunfullmäktiges sammanträde: ”Vilket är A-alternativet hos ’nej’-sidan?”.

— Där finns en väldig spretighet. Några vill renovera befintliga skolor. Saken är att de problem som finns där inte går att rätta till. Nu finns dessutom en för- och grundskoleplan kopplad till projektet – hur lokalerna ska användas. Stoppar vi det här så måste vi verkligen veta vad det andra alternativet är. Att bygga en ny skola på en annan plats fungerar inte heller, eller att ha tre skolor. För att ha ytterligare en skola – med tanke på den kompetensförsörjning vi har idag – är omöjlig.

Problemen fanns för över tio år sedan, under tiden när hon satt i grundskolenämnden.

— Redan när jag var ordförande för grundskolenämnden mandatperioden 2010 till 2014 identifierades en problematisk situation på högstadiesidan. Det var där allt började, det var då vi behövde en ordentlig översyn över hur framtidens högstadieskola ska se ut i Mora. Det är anledningen till att det tagit tid.

Skulle projektet läggas ned så får det konsekvenser. Den saken är uppenbar.

Men enligt henne skulle ett sådant bakslag knappast drabba politikerna hårdast.

— Att det får politiska konsekvenser är inte det allvarligaste. Det här handlar inte om ett prestigeprojekt för politiken. Det värsta scenariot är att våra elever och lärare drabbas så hårt.

Med det sagt tror hon ändå att många politiker kommer avgå oavsett vilket resultatet blir i folkomröstningen. Det kommer särskilt märkas på ”ja”-sidan om det blir ett ”nej”.

— Ja, det tror jag. Det finns många som hållit på med det här så länge. Vi har tagit fram en hållbarhetsstrategi i Mora, som vi får mycket uppmärksamhet och beröm för. Hela Strandenprojektet handlar om hur vi gör det bästa av de resurser vi har – så att fler kan dra nytta av varje krona vi investerar. Eftersom det här har pågått så länge för att det ska bli så bra som möjligt, är det många som känner att ”blir det inte av, då orkar jag inte längre”. Och det är ju tragiskt, säger Anna Hed (C).