LVU-förslagen gillas – nu önskar socialförvaltningen mer

Regeringens förslag att ändra LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) har skapat reaktioner över hela landet. På socialförvaltningen i Mora arbetar Ewa Byström, som är enhetschef för Barn- och ungdomsenheten. Hon menar att mycket är positivt i förslaget för deras del – men att mycket fortfarande behöver ske.

— När det finns sådana luckor i lagstiftningen så är det inte konstigt att kvinnor med skyddade personuppgifter hittas och rent av mördas, säger enhetschefen.

Nuvarande LVU-lag tillkom 1990. Med åren har den blivit alltmer svåröverskådlig samt omodern för landets socialförvaltningar. En hel del beror på de ändringar respektive kompletteringar som tillkommit de senaste 35 åren.

För sex år sedan inträffade det som tre år senare gav upphov till lex Lilla Hjärtat – lagen som bland annat gör att socialnämnden alltid måste ta ställning till om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud, i de fall då en familjehemsplacering av barn upphör.

Förra måndagen presenterade regeringen ett förslag om att ersätta den nuvarande LVU-lagen med en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga, samt en om särskilda befogenheter för statlig barn- och ungdomsvård. I förändringarna ska anknytningen till familjehem väga tungt i beslut om placeringar.

Om förändringarna klubbas så väntas ändringarna träda i kraft den 1:a januari 2027.

Ewa Byström, enhetschef på Barn- och ungdomsenheten i Mora, förklarar att förändringen underlättar mycket för socialförvaltningen.

— Vi tror att lagstiftningen kommer bli mer överskådlig. Barns och ungas rättigheter kommer samlas i ett eget kapitel i lagarna. Förslagen kommer bidra till en mer tydlig och överskådlig lagstiftning, som utgår från barnet som egen rättighetsbärare. Det svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag, säger hon.

De nya förslagen ska göra det lättare att säga nej till en vårdnadstagares vilja att ett omhändertagande ska upphöra.

— Det är positivt på att barnrättsperspektivet stärks – till exempel genom förslagen om ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till barnets familjehem – samt att det i vissa fall ska bli möjligt att avvisa en vårdnadshavares begäran om att ett omhändertagande ska upphöra.

Att större hänsyn tas till vilka förutsättningar som finns i hemmen, liksom vilka beteenden som ligger till grund för omhändertagande, uppskattas. Ewa Byström säger att det synliggör utsattheten för barn och unga – däribland de som lever i en hederskontext.

— Vi tror att förslagen kommer att leda till ökad trygghet och stabilitet för barnet.

Dock anser hon, med stöd av sina kollegor, att det finns brister som regeringen fortfarande bör se över. Ett exempel är ett glapp i lagstiftningen som medför rättsosäkerhet för föräldrar och barn med skyddade personuppgifter.

— Det kan vara så att den ena föräldern och barnet har skyddade personuppgifter med kvarskrivning i annan kommun och placeras av den andra kommunen i vår kommun p g a behov av skydd från den andra föräldern. De etablerar sig här och den andra kommunen har inte längre kvar något ansvar för familjen.

Mora kommun kan idag inte sekretessbelägga uppgifter om vilken förvaltningsrätt och underställd myndighet (kommunen) det gäller, vid omhändertagande när den andra föräldern inte gett sitt samtycke.

— Detta eftersom den andra föräldern är part (vårdnadshavare). Det betyder att den andra föräldern direkt får veta var barnen och föräldern befinner sig.

Punkten togs upp i utredningen ”Barn och unga i samhällets vård”. Dock låg det utanför direktivet att ha översikt över den delen av regelverket.

Det utsätter många kvinnor för risker, förklarar Ewa Byström.

— När det finns sådana luckor i lagstiftningen så är det inte konstigt att kvinnor med skyddade personuppgifter hittas och rent av mördas.

Slutligen finns en önskan om att förändra rollen för politiker i socialnämnden. Kompetens krävs för att hantera dessa ärenden. Enhetschefen vill understryka att det fungerar i Mora, men inte överallt.

— Det är inte alla socialtjänstverksamheter som har en så bra dialog med socialnämndspolitikerna som vi har i Mora. I Mora satsar vi på att utbilda beslutsfattare i socialnämnden och vi har en välfungerande samverkan. Det är också långt ifrån alla kommuner som har politiker med expertkunskap inom den sociala barn- och ungdomsvården. De förväntas inte ha den kunskapen, säger hon.