Kolonilottsområdet firade 30 år – därför behövs det
Nyckelpigans kolonilottsområde intill Sandängarnas förskola på Tuvan firade 30 år i onsdags. Det firades med både tårtfika och tipspromenad. Engagerade i området berättar om historien bakom kolonilottsodling, samt varför odlingsformen behövs för framtiden.
— Det börjar bli väldigt inne med beredskapsodlingar, konstaterar Katharina Sjöström, en av hyresgästerna på Tuvan.
1996 upphandlades Nyckelpigans kolonilottsområde, i närheten av tennisbanan samt den nuvarande förskolan på Tuvan. Marken arrenderas av Mora kommun och tas omhand av hyresgästerna.
Kolonilottsområdet är det ena av två som finns i Mora – det andra ligger på Tomtebo. Intresset för odlingsformen har ökat successivt sedan starten. Idag finns 13 lotter på Nyckelpigan; med plats för expansion. Tanken är att fler ska se tjusningen i att odla på detta sätt.
Mest av allt är området ett slags oas; en plats att finna ro på.
— Området som vi står på just nu, allmänningen, kan vi komma ner till för att grilla med våra familjer eller plocka äpplen och sådana saker. Det blir en väldig samvaro. Sedan har några ”bara” blommor, medan vissa har grönsaker, i sina lotter, säger Ewa Ros, engagerad odlare tillika verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan.
De som har en kolonilott på Nyckelpigan behöver ta ansvar för sin egen lott, men det är också bra om personen kan bidra med att det ser snyggt ut runt de andra lotterna på området. Så har det varit i många år.
Ewa Ros berättar om hur kolonilottsodling sett ut historiskt.
— Den här sortens odling startade redan i slutet på 1800-talet, för rekreation och återhämtning. Man ville även ha en gemenskap och göra saker tillsammans. I krigstid var det viktigt att odla tillsammans – innan många områden försvann. Nu finns inte så många kolonilotter kvar. Oftast hör kolonilotter till hus och folk har upplevt att det kostar massa pengar att köpa det som behövs till dem.
Onsdagens kalas besöktes även av Morastrands vd Mikael Hedh. Han ser en stor nytta för boende, att ha en plats att samlas kring och samtidigt göra nytta för miljön.
— Det tillför värde till hyresgästerna. Man får fler tillfällen till odling, även om man bor i en hyresrätt. Det blir också en fin plats att träffas på, säger han.
Genom bidraget från Hyresgästföreningen får ägarna gemensamt dela på några säckar jord per år.
— Eller så får vi äska pengar till något jubileum, som det vi har här idag. Annars förväntar vi oss att varje kolonilottsägare betalar 100 kronor per år.
Intresset för odlingen har legat ”ganska stabilt”, menar Katharina Sjöström, också engagerad i området på Tuvan.
— Vi har haft en jämn ström av folk som kommit hit. Häromdagen träffade jag en tjej som ville ha en lott nu, som hon kommer att få här till våren. Intresset finns alltså, men vi i arbetsgruppen har fortsatt ett ansvar att sprida det.
I första hand är området till för de som bor på Tuvan – övriga platser går till de som bor i Morastrands bestånd.
— Ska man vara ärlig så tänker inte folk ”tjoho” om kolonilotter. Jag tror många vill ha en lott, fast man vågar inte ta steget.
Många har familj och därmed brist på tid för att ta hand om en kolonilott. Däremot kan kolonilottsodling vara en väg att gå för att fylla matförråden i framtiden, i händelse av kris eller krig.
— Det börjar bli väldigt inne med beredskapsodlingar. Vi har funderat på om vi ska ha en studiecirkel eller någonting om detta. Det ligger rätt i tiden. Rätt som det är så smäller det till. Och då står vi där utan mat. Då är det här perfekt och jag tycker det är helt underbart att vi kan ha detta område.
