Köer till Moras BUP – regionrådet ser flera orsaker

Personer står fortfarande i kö till BUP i Mora, men det är en rejäl minskning i dagsläget. Region Dalarnas regionråd Birgitta Sacrédeus (KD) är en av de som däremot menar att mer kan göras för att förebygga längre köer.

— Samhället har misslyckats med att ta hand om våra ungdomar. Det är därför köerna växer. Det måste till en samhällsförändring, säger hon.

Enligt vårdgarantin ska en person, oavsett typ av vård, få en första besökstid inom 30 dagar. Region Dalarnas divisionschef för psykiatri och behandling, Beat Axå, meddelar att köerna varit långa och det funnits perioder då det varit riktigt illa ställt inom BUP.

Så är det däremot inte längre.

”När mottagningen hade det som värst var det tre i personalgruppen kvar. Vi har jobbat hårt med att ersätta all personal som tidigare valde att sluta och har nu fått en nästan helt ny och väldigt engagerad arbetsgrupp. Det är fortfarande ett fåtal vakanta tjänster och ännu en del personal i behov av mer introduktion, men utvecklingen har verkligen vänt. Vi följer utvecklingen veckovis. Förra veckan hade vi 1 patient som väntat mer än 30 dagar till sitt första besök. Vi erbjuder alla en tid inom 30 dagar och i enstaka fall behöver en tid bokas om och det är då tiden kan överskridas”, meddelar hon.

Flera åtgärder tas för att bibehålla en positiv utveckling. BUP vill att anhöriga till de som behöver hjälp också stöttas på förhand.

”Det vi gör för att hålla i utvecklingen är att fortsätta tillsätta de sista tjänsterna, samla personalen och ta vara på deras kompetens, drivkrafter och engagemang. Och naturligtvis att följa utvecklingen så att vi kan agera om det skulle gå åt fel håll. Vi jobbar med det gemensamma målet en köfri vård. I det arbetet behöver vi både hålla i det vi åstadkommit gällande första besök och jobba med att förbättra oss. Mottagningen har ett spännande förbättringsarbete på gång med att erbjuda insats innan diagnos. På det sätter kan vi ge familjer verktyg att klara sitt vardagliga liv utan att de behöver vänta på en utredning. De har sedan vårt sämsta läge sommaren 2023 minskat kön till behandling från 128 till 84. Vi ser att vi gör rätt där men vi är inte nöjda innan vi har kommit ner till noll”, understryker Beat Axå.

Sammantaget visar siffrorna att 6 barn stod i kö i slutet av förra året. En månad senare hade den siffran tredubblats. Över hela Region Dalarna var ökningen långt ifrån lika anmärkningsvärd, men visade ändå på en ökning med två procent (från 92 till 94) av de som väntar på ett första besök, jämfört med december 2023.

Moras tidigare verksamhetschef Anna Schuber (som sade upp sig från regionen för två år sedan) en skriftlig kommentar på hur hennes nya privata mottagning JeWe BUP i Borlänge skött arbetet fram till början av mars:

”Vi kämpar hårt med dagligen balansera intressentmodellen med fokus på barnen, där vi gör allt för att barnens röst ska bli hörd och att de ska få den hjälp de behöver direkt, samtidigt som personalens behov måste bli tillgodosedda. I denna balansering står vi upp för inte ta genvägar utan bedriva professionell vård, att ’ta den tid det tar, så tar det kortare tid’ men samtidigt ”göra så lite som möjligt, men allt som behövs’. Jag vill lyfta det fina samarbetet vi har med BUP Dalarna och våra kollegor där som också krigar för barnen”, säger hon.

Regionråd Birgitta Sacrédeus (KD), som även är ordförande i Dalarnas regionala utvecklingsnämnd, menar att de långa samt till synes växande köerna i Mora kan bero på flera saker.

— Det finns flera skäl till att den har ökat, framför allt efter coronapandemin. En förklaring kan vara att många halkat efter i skolan. Samtidigt finns det alternativ till det offentliga när det gäller BUP. Vi har till exempel en privat ätstörningsklinik, men det finns också andra privata verksamheter som fungerar som komplement, säger regionrådet.

Trenden har ändå varit god sedan Birgitta började inom dåvarande Landstinget Dalarna 1992. Även på den tiden fanns det långa köer till BUP.

— Sedan jag började arbeta inom regionen har arbetet med att korta ned köerna ändå gått åt rätt håll. Jag trodde tidigare att man skulle kunna lösa det med mer pengar. Men det har inte fungerat.

Hennes politiska principer är att alltid ha familjen i fokus. Därför anser hon att vuxna har det huvudsakliga ansvaret för de ungas välmående.

Även hon ser förebyggande lösningar på problematiken. Genom att skapa en bra grund för de unga kan köerna till BUP kortas ned avsevärt, menar regionrådet.

— Tror man på familjen så förstår man nog att de vuxna har en stor betydelse för hur unga mår. De vuxna behöver ta ett ansvar. Men jag tror också på nära relationer snarare än ytliga, att skapa god kontakt i så tidig ålder som möjligt.

Delar i arbetet har med motion och idrott att göra. I detta inledde Region Dalarna ett projekt för att skapa såväl bättre psykisk som bättre fysisk hälsa.

— Det psykiska måendet har att göra med att man rör på sig. Har man ett alltför stillasittande liv så mår man heller inte bra. Rörelse i skolan är viktigt och därför har Region Dalarna satsat på ett projekt (”Rörelsesatsningen i hela Dalarna – utveckling för bättre folkhälsa”) för att framhålla betydelsen av fysisk aktivitet. Idag finns det också orsaker till att människor sitter stilla. Mest skulle jag säga att det beror på användningen av digitala verktyg.

Hon menar att dessa och andra riktlinjer borde funnits långt tidigare för att ha fått unga att må bättre.

— Samhället har misslyckats med att ta hand om våra ungdomar. Det är därför köerna växer. Det måste till en samhällsförändring, särskilt när det gäller att få unga att röra på sig mer.

Birgitta Sacrédeus (KD) tillägger att kompetensförsörjning är en faktor till en fungerande BUP-verksamhet – samt att personalen väljer att stanna kvar utan att byta mellan offentlig och privat behandling.

— Naturligtvis är det ett sätt. Men jag tror inte det är den enda lösningen. Många gånger handlar det aldrig om att de unga är psykiskt sjuka; schizofrena eller bipolära barn mår oftast bara dåligt. Då borde det finnas annan behandling innan BUP ens kommer på tals. Talar man om BUP så talar man om specialistvård. Inom primärvården, samtalsterapin, finns minst lika goda möjligheter till förtroendegivande möten med de som förstår. En sådan sak skulle också kunna råda bot på många problem, säger hon.