Så ska Skålmogården förbättra ryktet: ”Ingen quick fix”

Skålmogården i Lima tar till flera åtgärder för att förbättra verksamheten, för såväl vård- och omsorgstagare som vårdpersonal. Efter tidigare brister i verksamheten hoppas personalen att de nya rutinerna bidrar till en mer välkomnande arbetsmiljö.

— Jag tror att man måste göra det ordentligt om det ska bli bra, säger socialchef Maria Ståhl.

Tidigare i år kom rapporter om att vårdkvalitén på äldreboendet Skålmogården var bristfällig. Personalen hade enligt vissa vård- och omsorgstagare för dåliga kunskaper om arbetsuppgifterna och det skapade frustration.

Att sjukfrånvaron dessutom varit hög och rutinerna inte följts är ytterligare några saker som gjort att många visat sitt missnöje.

Ryktet är vida spritt att arbetsmiljön är dålig på Skålmogården.

— Tyvärr har det blivit så. Men med den nya handlingsplanen förbättras samarbetet med sjuksköterskorna. Det är bara vi som kan vända det här, säger Malung-Sälens socialchef Maria Ståhl.

Arbetsmiljöverket har tidigare kopplats in och en analys av arbetsmiljön gjordes. Nu när situationen setts över har en ny handlingsplan tagits fram.

— Man tog fram en handlingsplan i socialnämnden, utifrån det Arbetsmiljöverket ville att vi skulle åtgärda. Även företagshälsovården har varit inne i grupperna. Men vi såg att resultatet inte blev bra.

Ordinarie enhetschef är Erika Laitinen, men sedan den 1:a september finns även en vikarierande enhetschef i tidigare ambulanschef Hans Sandgren.

Erika Laitinen trycker på vissa trivselfaktorer som äldreboendet ska arbeta med framöver. Syftet är att kunna säkerställa att processen med arbetsmiljön går åt rätt håll.

— Vi jobbar med förstadagsintyg för de som har hög sjukfrånvaro. Sedan har vi påbörjat en kartläggning som utreder vad som gör att man är sjuk mycket. Vi vill därigenom identifiera hur vi minskar sjukfrånvaron.

Socialchefen fyller i:

— Gör man ett förändringsarbete gäller det att man får med sig alla och det tar lite tid. Men sedan Erika fick stöd i Lima så har det hänt en hel del.

I dagsläget finns 48 anställda på Skålmogården, respektive 32 boendeplatser uppdelat på fyra avdelningar.

— Det är rätt så många anställda och det gäller att få med sig de också. Man menar kanske att det tar för lång tid att få till en förändring, men detta är en ganska stor process. Jag tror att man måste göra det ordentligt om det ska bli bra.

Språkkunskaperna har varit ett aber när det gäller att anställa ny personal till Skålmogården; då många som söker jobb på äldreboendet har haft svårt med det svenska språket.

Programmet Lingio är ett språksystem som ser till att personer som är nya till det svenska språket klarar yrket bättre. Flera modersmål är inlagda i systemet.

— Genom programmet gör man olika delkurser – bland annat inom dokumentation och svenska inom äldreomsorgen. Där kan personal även öva på uttal. Den ger också stöd för att kunna ta delegering, säger Erika Laitinen.

Hon tillägger att de pågående arbetar med att göra introduktionsmaterialet tillgängligt för alla.

— Vi behöver ha det förenklat, så att alla kan förstå. Det ska vara på en nivå som är lättläst.

Arbetet med att öka vårdkvalitén sker både med personalen och de boende i åtanke.

— Bland annat har vi haft träning i förflyttningsteknik. Med trygg och säker förflyttning blir det bättre för omsorgstagarna, men vi slipper också sjukskrivningar; om de skulle göra sig illa. Sedan har vi det som kallas ”Senior Alert”; där man ser över om någon faller eller är undernärd.

Strukturen formas av att all personal är skyldig att ha en genomförandeplan.

— I den står det till exempel att anhöriga ska hållas uppdaterade om det som sker.

Insatserna är många och ett samarbete finns såväl internt, inom den egna verksamheten, som externt med andra äldreboenden. På så vis stärker de rutinerna.

— Vi enhetschefer pratar med varandra för att ge tips på hur vi kan gå till väga.

Det kan dröja innan Skålmogården bygger upp ett förtroende hos allmänheten – när så många kritiserat äldreboendet under en lång tid.

— Långsiktigt förstår vi att vi haft ett dåligt rykte i många år. Det är ingen quick fix att få det bättre. Men när man ser ett resultat, att de boende trivs mer, får vi ett annat rykte, säger Erika Laitinen.