Tungt när Hemköp stänger butiken: ”jag vill inte härifrån”

Även om signalerna funnits sen tidigare kom beskedet om det centrala beslutet att stänga Hemköp i Ludvika som en chock för personalen.

Inte minst för butikschefen Daniel Moberg som verkligen hade hittat sin plats i tillvaron när han kom hit 2023.

— Jag kom från betongen i Stockholm till kullarna i Dalarna och blev nästan kär på en gång, säger han.

Det går nästan att se den osynliga tyngden som hänger över Daniel Mobergs axlar, när han möter upp mellan butikshyllorna. Beskedet om nedläggningen kom från högre ort inom Hemköp i dagarna. Om ett knappt halvår finns butiken inte längre. 1 juli lämnas lokalerna över till fastighetsägaren.

För Daniel Moberg är det uppenbart ett besked som väcker känslor.

— Det känns jättetrist. Dels för stan, dels för mig personligen. Jag har bott här i två år och har trivts hur bra som helst. Jag har inte haft några intentioner att flytta tillbaka till Stockholm, säger han.

Varför stänger butiken?

— Det är helt och hållet ett ekonomiskt beslut. Det är enda anledningen. Butiken har inte presterat på många år. Och även om vi på senare tid har byggt om, förbättrat sortimentet och varit extremt lyhörda för kundernas önskemål så räcker det inte.

— Vi har fått mycket beröm av kunderna men vi är inte en storhandelsbutik och det är tyvärr inte så mycket fart på stan. Det påverkar oss så klart negativt.

Finns det någonting ni hade kunnat göra annorlunda för att klara det?

— Jag tycker att vi har gjort det vi kan med de förutsättningar vi har. Jag har en fantastisk personal här. De är lojala och bryr sig verkligen om den här butiken. Vi har verkligen gjort allt i vår makt.

Det var tidigare på tal att ni kanske skulle få ta över Willys större butikslokaler i Marnäs. Tror du att ni hade klarat det om ni fått den chansen?

— Det vågar jag inte svara på faktiskt.

Vad säger personalen om det beskedet om nedläggning?

— Det klart de är ledsna och besvikna. Vi har varit väldigt transparenta. Alla har vetat om att det inte går superbra. Men just nu är de lite chockade ändå. Det här är så klart inte något man vill höra.

Vad händer med personalen nu?

— I och med att verksamheten läggs ner så blir alla uppsagda. Facket kommer att hjälpa till med stöd och vi har också stöd från Hemköp. Sen finns det en del grejer i bakgrunden för att underlätta för medarbetarna som jag inte kan gå in på.

Vad händer med dig?

— En jättebra fråga. Jag har inte landat i det riktigt än. Som sagt trivs jag jättebra i Ludvika och i Dalarna. Efter två år har man lärt sig älska både stan och naturen. Så jag vill inte härifrån.

— Men just nu är det inte mitt fokus. Just nu är jag här och ser till att det blir så bra som möjligt för min personal

Men det var inte riktigt det här du tänkte dig när du kom hit från Stockholm för två år sen?

— Nej, jag kom från betongen i Stockholm till kullarna i Dalarna och blev nästan kär på en gång. Det som verkligen slog mig då var att det inte är samma hets som i Stockholm, att man har tid för att prata med varandra.

— Det är många gånger jag stått och snackat med någon på torget på vägen hem från jobbet. I butiken känner man också av det här. Vi är inte så många och vi jobbar nära varandra. Det har blivit som en andra familj.