Meritvärdet sjunker – men gymnasiebehörigheten ökar

Meritvärdet för Ludvika kommuns niondeklassare har sjunkit det senaste läsåret, från 216 till 211 poäng.

Det visar kommunens kvalitetsrapport för 2024/2025.

Samtidigt har andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökat – något skolchef Jonas Fors lyfter som en betydligt viktigare indikator.

Att meritvärdet sjunkit innebär en försämring jämfört med föregående år, men Jonas Fors betonar att värdet i sig inte säger om arbetet i skolan varit bättre eller sämre.— Det är jättesvårt att jämföra årskullar med varandra. Vi pratar ofta om att jämföra äpplen och päron. Meritvärdet kan gå upp eller ner beroende på hur just den årskullen ser ut, inte bara på skolans arbete, säger Jonas Fors.

I stället lyfter han gymnasiebehörigheten som den viktigaste faktorn – och där har resultaten förbättrats rejält.

— Vi gjorde en av våra bästa placeringar någonsin när det gäller gymnasiebehörigheten. Där placerar vi oss bland de 25 procent bästa kommunerna.

Skillnaden mellan meritvärde och gymnasiebehörighet är stor, förklarar Jonas Fors. Meritvärdet bygger på samtliga betyg i alla ämnen. Gymnasiebehörighet handlar bara om att ha godkänt i åtta ämnen, inklusive svenska, engelska och matematik.

— Du kan ha väldigt höga meritvärden och ändå vara obehörig om du missar till exempel matte. Och du kan ha ett lägre meritvärde men ändå vara behörig. Gymnasiebehörigheten är tveklöst viktigast för elevernas framtid.

När det gäller orsaker till att meritvärdet sjunkit pekar Jonas Fors på att resultaten varierar både över tid och mellan ämnen.

— Matematik är ett av våra stora utvecklingsområden. Där jobbar grundskolan nu väldigt fokuserat. Men det finns också problematisk skolfrånvaro, som påverkar resultaten. Det viktiga är att förstå vad som behöver stärkas och sätta in insatser där, säger han.

Fors medger att kommunen ligger en bit ifrån uppsatta mål för meritvärdet som ligger på 218 för 2026 och 219 för 2027, men menar att bedömningen måste göras i ett större sammanhang.

— Vi når inte riktigt målet, det är sant. Men målen kanske också borde sättas mer utifrån varje årskulls förutsättningar. Det är inget enkelt värde att styra på.

De officiella målen för läsåret lyckades han inte hitta under intervjun, men säger att det skickas över separat.

Trots att meritvärdet sjunkit sammanfattar Fors läget som försiktigt positivt.

— Vi är absolut inte missnöjda. Tvärtom är vi väldigt nöjda med att gymnasiebehörigheten ökar. Det är det viktigaste vi kan lyckas med för elevernas framtid.