”Vi måste göra någonting”

En vanlig syn längs vägkanterna den här tiden på året är de ståtliga och färgglada lupinerna. Men skenet bedrar. Leksands kommun säger nu ”Varning för lupiner”.

— Under många år har jag sett att lupinerna sprider sig som en farsot, framförallt längs vägrenarna. Det var ett år jag såg att nej, nu är de ju fler än någonsin. Vi måste göra någonting, säger Leksands kommuns kommunekolog Åsa Rydell.

Åsa är intresserad av både växter och djur, men framförallt just växter. Hon kände att många av de platser där det fanns kvar ängsväxter var hotade av dessa lupiner. Något man tydligt kunde se på spridningen från år till år. Startskottet till Åsas kamp mot lupinerna kom när hon startade en blogg i ämnet.

— Vi på kommunen sökte pengar genom LONA, Lokala Naturvårdssatsningen, en statlig satsning på lokal och kommunal naturvård. Ansökan gick i första hand ut på att vi ville informera och faktiskt ta reda på hur det såg ut här i Leksand.

Skapar eget gödsel

Detta är tredje året som kommunen satsar på att sprida budskapet om lupinernas framfart och hotet de avger mot andra växter och arter.

— Första året tog vi fram varningslappar och satte ut på platser där det rör sig mycket folk. Det blev då mycket fokus på frågan i media då det självklart skapade debatt, något som pågår fortfarande, berättar Rydell.

Men vad är det då som är faran med lupinerna?

— Lupinerna konkurrerar ut de andra växterna. Dels är de stora och kraftiga och står de då intill andra växter som är mycket mindre kommer till slut lupinerna få allt solljus på grund av sin storlek, säger Åsa och fortsätter.

— Lupinerna gödslar också marken då de har kvävefixerande rotknölar som tar upp luftens kväve och bildar egen näring. Lupinerna gödslar således marken vilket inte heller är bra för ängsväxterna som finns där på grund av att det är lite näringsfattigt. Sammanfattat tar lupinerna över. De konkurrerar ut de andra växterna och tar platsen helt enkelt.

Ett tydligt exempel på vilken inverkan lupinen har på andra arter och växter fick Åsa när hon gjorde en inventering i Böle. Hon tog då en yta på en kvadratmeter utan lupiner och där fanns över 50 olika arter. När hon istället tog en yta där det växte lupiner fanns endast 3-4 arter.

Gör lupinerna ingen nytta alls?

— Det är en bra fråga. Jag känner faktiskt inte till någon. Det pratas ibland om att de ska gå att äta, men den nytta de gör är väl kanske just att de gödslar upp marken och om skulle kunna använda det på ett bättre sätt. Jag hoppas att jag någon dag ska kunna läsa någonstans att de faktiskt gör någon nytta.

De som tror att kommunens syfte med kampanjen är att utrota lupinen lär dock tänka om.

— Nej, det är fullständigt orimligt! Huvudsyftet är att berätta om att de inte bara är fina. I de här känsliga områdena, där det växer så mycket annat, ska vi verkligen försöka hålla undan dem. Att minska spridningen och öka medvetandet är vad vi är ute efter.

Åsa tycker sig se resultat redan nu.

— I vissa byar har man börjat prata om det och försökt gå ihop och ta tag i problemet. Jag möter folk som kommer fram och berättar om vad de har gjort i lupinfrågan. Många har fått upp ögonen för problemet med lupinerna.

”Mångfald istället för enfald”

I naturen är det svårare att se något resultat tycker Åsa, som tror att ett tydligare regelverk från högre instans lär till innan man kommer kunna se någon skillnad på spridningen av växten. Men gemene man kan ändå dra sitt strå till stacken.

— För det första ska man inte underskatta folks medvetenhet om ett problem och vad det kan innebära. Där man har makten kan man göra en insats och se till att fröerna inte sprids, samt att sprida budskapet vidare.

Rydells bästa tips om man vill ta bort lupiner själv är att göra det innan det blir frön som sprider sig vidare. Avslutningsvis skickar Åsa med ett budskap.

— Mångfald istället för enfald. Det här är en väldigt kraftfull växt som tar för sig över alla breddar, avslutar Åsa Rydell.