Sätergläntans vårutställning: ”Varje rum är en ny värld att gå in i”
På torsdagen och fredagen under Kristi himmelsfärdshelgen visar Sätergläntans 51 läsårselever sina alster på en gemensam vårutställning. En organisationskommitté med några elever har fått vara med och utforma de olika teman som ger utställningen utanför Insjön en grön tråd.
— Varje rum är som en ny värld att gå in i, sammanfattar länshemslöjdskonsulenten Kattis K Hofvander som har inspirerat och arbetslett skapandet av utställningen.
Jannick A. Kropp från västkusten och Viola Moser från de italienska alperna kände sig träffade när skolan sökte en handfull elever som ville ta ett helhetsansvar för att komponera utställningen.
— Vi är båda kontrollfreaks och vi ville inte låta den här utställningen glida ur våra händer, säger smeden Jannick A. Kropp som har fått relativt fria händer att placera ut och ljussätta sina egna och skolkamraternas verk.
— Ja, vi tog liksom över och det har nog varit så att vi även har gjort lite av lärarnas jobb med att projektleda och utforma allt. De senaste dagarna har vi fixat väldigt många småsaker och löst problem som har uppstått längs vägen. Men det har varit väldigt roligt, instämmer sömmerskan Viola Moser.
Den gröna tråden som nämndes i inledningen kommer från blåbärsris och liljekonvaljblad som binder ihop utställningens delar. Rummen är grupperade i teman som ”hemmet”, ”fantasi och lekfullhet”, ”processen”, ”färger”, och därutöver finns några utställningsrum där avgångseleverna får lite extra utrymme för att marknadsföra sig själva och sina hantverk.
— Man märker att vissa har kommit hit till Sätergläntan för att kunna bygga en karriär, medan andra har kommit hit mer för att ha ett mysigt år där man får jobba med sina hantverk, berättar Viola Moser.
Sätergläntan erbjuder även sommarkurser, distanskurser och kortare utbildningar på plats, men här är det läsårsstudenternas hantverk som står i fokus. De fyra läsårsutbildningarna som erbjuds kretsar kring smide, sömnad, trä och väv.
— Jag sökte först in till trä, men bytte till sömnadsutbildningen. En av uppgifterna var att jag skulle skapa en livkjol och en överdel, men vi skulle jobba med återanvända material och utan moderna mått som centimeter och millimeter, berättar Viola Moser.
Hur gjorde du det?
Jag tog ett snöre som jag sträckte runt midjan och längs mina armar, och sedan gjorde jag markeringar baserade på det snöret. Det var nyttigt att få släppa detaljerna och testa hur man kan skapa ett fullt användbart plagg utan millimeterprecision. Här är det istället formerna som står i fokus.
Jannick A. Kropp har under sin smidesutbildning bland annat gjort saxar, replikor av tuppstakar i metall och ett detaljrikt verk som ska spegla hans hembygd.
— Det är en kompass formad som ett öga, där kompassnålen är i ständig rörelse. När man håller den mot kartan över min hemstad Göteborg så finns det en magnet som färgar ögat blått. Det är hämtat från en tysk sång om blå ögon och hur man vänder tillbaka till det som var förut, förklarar Jannick.
Jannick ska också vara med och hålla i en av de många workshops som anordnas under torsdagen och fredagen, där besökarna själva får prova på att slöjda med olika material.
Delar av utställningen får sedan ett förlängt liv i sommar när vissa hantverksföremål ställs ut på Folkmusikens Hus i Rättvik. De har vernissage den 1 juni.
— Det är ett fantastiskt fint arbete som de har gjort tillsammans med lekfullhet, kraft och gemenskap. Man ser verkligen olika personligheter och olika rum med varierande karaktär, berömmer Maria Jufvas som är vävlärare på Sätergläntans institut för slöjd och hantverk.
