”Får nypa mig i armen för att förstå”

För lite drygt ett år sedan pratade Siljan News med leksingar vars vardag ägde rum på andra platser runtom i världen än hemkommunen för att få deras bild av hur coronapandemin påverkat just den egna vardagen men också omgivningen. En av dessa personer var Kristian Matsson, artisten som är mer känd under namnet The Tallest Man On Earth. Med en lång turné framför sig tvingade Matsson efter en spelning i Chicago att ställa in allt som var inplanerat och då för ett år sedan gick Kristian precis som oss andra runt i stor ovisshet.

Förutom gården i Gagnef har Matsson även ett boende i New York. Där har han dock inte varit på över ett år.

— Om jag saknar det? Både ja och nej. Jag har en romantisk nostalgisaknad efter New York men jag kommer inte flytta tillbaka så fort situationen tillåter. Eventuellt kommer jag få anledning att besöka USA till hösten vilket ger mig chansen att promenera av mig litegrann men nej, jag har ingen brådska att bo där just nu. Även om det varit ensamt så är det väldigt lyxigt och bekvämt att bo här hemma på gården. Det är på många sätt väldigt safe med det trygghetsnät man har runtom sig, säger Kristian Matsson.

När vi pratades vid där för drygt ett år sedan berättade du om ditt sug efter att få åka ut och spela för människor igen och att du till och med skulle kunna tänka dig rigga upp en spelning på en pizzeria. Har det blivit någon sådan spelning?

— Nej det har det inte. Det har inte tillåtits ens det…, suckar Matsson innan han fortsätter.

— Har det gått ett år verkligen? Ja november, december och januari, då var det tungt, mörkt och ensamt. Jag har kört på och övat med mina instrument, spelat musik och spelat in musik men det har gått trögt med inspirationen när du inte har någon mänsklig kontakt att just få inspiration ifrån.

Hur länge klarar man av att sitta själv utan att få det här utbytet du nämner?

— För mig behövs ett sammanhang, någonting att dagdrömma om. När inspirationen varit låg för att skriva låtar har jag gått in för att öva rent tekniskt på saker, som instrument som jag inte varit så haj på tidigare. Nu har det ju funnits timtals över för att öva vilket så klart har varit nyttigt. När våren kom blev saker och ting lite lättare, jag kunde börja jobba ute i trädgården och så där men nej, det har inte varit svinkul. Nu får man istället se de här sakerna som sakta börjar växa fram, saker som man insett att man kanske tagit för givet förut som vad vackra de här små mötena är med människor.

Några egna spelningar har det alltså inte blivit sedan pandemin slog till mot världen men som en belöning för allt tålamod och kämpande blev Matsson inbjuden till Amanda Bergman och Petter Winnberg i Amason som arrangerade en spelning för 50 personer stor publik.

— Det var helt fantastiskt. Den känslan ligger fortfarande kvar, en tacksamhet över att få spela igen.

Efter detta monsunregn som pågått i ett och ett halvår har äntligen solen börjat skina igen och vi är många som börjat se ljusningen efter denna socialt, fysiskt och psykiskt påfrestande tid. Gitarrvirtuosen Matsson upplevde den positiva utvecklingen som allra starkast när han satt med uppkavlad tröjärm och togs omhand av den fantastiska svenska sjukvården.

— Ja, den första vaccindosen blev väldigt symbolisk på något sätt. Jag har följt mina vänner i USA och märkt hur ett helt nytt driv framkallats när de fått sina vaccindoser. Samtidigt gick vi här hemma i Sverige och visste egentligen inte när det skulle hända men när jag väl satt där med vaccinsprutan i armen blev det nästan emotionellt.

Ett ytterligare bevis om ljusare och bättre tider var när regeringen meddelade om de planerade faserna för lättnaden av alla restriktioner. För kultur- och underhållningsbranschen har det öppnat upp för att återigen utföra sin profession under någorlunda normala förhållanden. I Kristian Matssons fall innebär det att han äntligen kan ge sig ut och framföra sina låtar live igen. Tidigare i veckan presenterade Dalhalla att 38-åringen är en del av sommarens program i den majestätiska arenan, en konsert som blir Matssons första av flera. I nästa vecka kommer artisten nämligen presentera sitt eget turnéschema för sommaren.

Alla Tallest Man On Earth-fans har säkert redan sett det filmklipp Matsson publicerat från kalkbrottet utanför Rättvik där han vandrandes runt i katakomberna tydligt förklarar att ”äntligen händer det” innan han sätter sig på ett gitarrfodral och spelar ”The Wild Hunt”.

— Det syns att jag är dumglad och riktigt töntig men helt ärligt, det var exakt så det kändes. Jag ska faktiskt få spela igen! Pulsen gick upp samtidigt som självförtroendet stärktes även det och jag fick nyligen frågan om jag upplever prestationsångest. Jag kunde svara direkt att nej, inte det minsta. Om det är osvenskt vet jag inte men det är det här jag är bra på. Äntligen får jag öva i vetskap att det är ämnat för riktiga spelningar och faktiskt, jag spelar nog bättre än någonsin just nu. Det glöder i mig så nu är det bara ut och köra!

Och det faktum att du får inleda hemma i Dalarna på Dalhallas scen, dina tankar kring det?

— Det är fantastiskt. Och att vi har en sådan arena här hos oss, det är helt otroligt. Jag har varit där många gånger, mest som publik men också spelat där en gång. Då var det två plusgrader så jag hoppas det är varmare nu, skrattar Matsson innan han fortsätter. Egentligen är det helt knäppt och surrealistiskt att få börja där. Jag sitter och ler när jag tänker på det och får nypa mig i armen för att förstå det är sant.

Mitt i alla glädje och eufori finns också en medvetenhet om ansvaret som följer med i att arrangera spelningar igen. Bland annat har crewet slimmats ner rejält och består enbart av Kristian själv tillsammans med två tekniker och en turnémanager.

— Alla som jag jobbar med som inte fått göra något på ett år är så fruktansvärt peppade! Stämningen i arbetslagen är av förklarliga skäl väldigt god just nu och det är till och med roligt att ringa till min ljudtekniker Dan Park och prata massa nördprylar eftersom det är saker vi faktiskt kommer använda.

Senaste gången Kristian Matsson inte reste världen runt med sin musik under sommaren var längesen. Han själv tror senaste gången var 2007, hela 14 år sedan, och kanske var det rentav dags för en längre period på sina riktiga hemmaplan.

— Ja precis. Det är otroligt mycket man fått lära sig. Jag har det jättebra jämfört med många andra men i det lilla så har det senaste året varit en utmaning där jag nu inser hur otroligt nyttigt det varit att se över mitt liv och där jag insett vad som är viktigt, vad man ska vårda och ta hand om. Att vara en glad och god medmänniska mot både vänner, främlingar, nära och kära, det får man alltid tillbaka på något sätt. Jag har alltid försökt ta hand om människorna som jobbar vid de ställen jag spelar på vilket jag kommer tänka några extra gånger på nu i fortsättningen. Vakter, de som riggar, roddare, crewmedlemmar, det är de som hållit igång min karriär och som kämpar hårdast. Utan dem hade jag fått stå där längst fram och glänsa så jag ska försöka klappa om dem lite bättre nu.

I och med de nya restriktionerna som trädde i kraft 1 juli tillåts numera upp till 3000 sittande publik i evenemang utomhus. Exakt hur många som kommer kunna besöka Dalhalla för sommarens konserter är dock oklart då det finns flera parametrar som spelar in som exempelvis storleken för varje enskilt sällskap. Den tidigare gränsen på 500 personer kan dock komma att utökas vilket kan visa sig nödvändigt då bokningssajten kraschade i samband med att biljetterna till The Tallest Man On Earths spelning den 4 augusti släpptes.

— Jag får ju panik när det blir så och tycker det är jobbig. Det förvirrar människor och jag själv är inget jättestort fan av teknik, framförallt när det kraschar och donar. Någonstans får man väl ändå se det som ett positivt tecken att det är fler än jag som ser fram emot att få träffas live igen. Oavsett hur många som sitter där i stolarna om en månad så kommer det bli fantastiskt!

Så att återgå till livespelandet på majestätiska Dalhalla där trycket efter biljetter var så pass stort att sajten kraschade, inte ens det ger dig prestationsångest?

— Nej, det ger mig bara glädje. Jag kommer säkert spela första låten dubbelt så fort mot vad jag ska göra, det är nog det jag har förbereda mig på, att inte vara överladdad. Där har jag dock några knep att ta till. Jag kommer nog inte börja med en låt som går galopptakt. Då blir det Jägersro av hela grejen.

Matsson tar en kort paus innan han avslutar.

— Efter det som vi alla gått igenom det här året, då kan jag inte vara nervös eller rädd. Det är bara en ren kärlek till det jag gör och en tacksamhet att jag får göra det. Jag märker vad som händer med mig när jag inte får göra det och vad mycket fattigare mitt liv blir. Det är i att få spela för människor jag känner mig som starkast, snällast och gladast. Nu vill jag låta folk få se och känna vad vi har saknat, avslutar Kristian Matsson.