”Jag bestämde mig för att rita någonting varje dag”

Anton Wilhelmsson driver tatuerarstudion After Hours i Rättvik och har kunder från Malmö till Arvidsjaur. Det som kännetecknar hans tatueringar är verklighetstrogna stora bilder på bland annat människor och djur.

Att han i dag skapar konstverk på andras hud var inget Anton trodde att han skulle göra, han var utbildad lastbilschaufför och kunde inte ens teckna. Men en sjukskrivning för utmattning ledde till nya upptäckter.

— Jag blev sjukskriven 2018 och mådde riktigt dåligt. Då var det en kompis som sa till mig att jag skulle rita varje dag bara för att få ett syfte och att ha något att göra så jag bestämde mig för att rita någonting varje dag.

Från att inte alls kunna rita och antog han utmaningen och tittade på guider via nätet hur man skapar olika objekt som ser realistiska ut.

— Tatueringar var redan då det som inspirerade mig att rita så jag sökte via en guide hur man ritar ett öga eller ett öra och så ritade jag en grej varje dag.

När Anton blev sjukskriven hade han kört lastbil sedan han tog studenten. Sjukskrivningen 2018 var den andra på kort tid och när kroppen sa stopp fick han helt enkelt lov att stanna upp och fundera på nästa steg i livet. En viktig sak som han kom fram till var att han ville ha möjlighet att styra mer över sitt liv och att jobba med något han brinner för. Där blev tecknandet en viktig pusselbit.

— Det blev så att jag byggde upp ett självförtroende när jag såg att det började se bra ut, och det gick relativt snabbt tycker jag.

Det tog ett halvår med dagligt tecknande till att Anton gjorde sin första tatuering och efter ytterligare några månader började han jobba på en tatueringsstudio i Borlänge där han då bodde. Det ena ledde till det andra och till slut öppnade han en egen studio. Mitt i allt detta kom pandemin som ett slag och oron för att behöva stänga ner allt hängde i luften. Men det visade sig att pandemin istället blev något bra.

— Ja, jag tycker det. Man fick eld i röven för att det skulle gå och fick slita ännu mer och jag tror att det kan vara bra. Det blev ju också så att många duktiga tatuerare kopplade upp sig online och lärde ut det de kunde så jag passade på att lära mig så mycket som möjligt.

Under den här tiden växte även lusten att flytta från Borlänge och när han fick tips om att Koppjärks gamla lokaler höll på att renoveras gick flyttlasset till Rättvik där han nu bor och verkar sedan ett år tillbaka.

— Jag trivs verkligen bra i Rättvik, det är lugnt och tryggt och jag mår väldigt bra av miljön här.

Sedan han startade eget för två år sedan gör han bara tatueringar i sin egen stil vilket är realistiska motiv i stor skara. Han har kunder som kommer från hela landet och det är tack vare ett aktivt marknadsförande i sociala medier som han lyckats nå ut förklarar Anton.

— Det är tack vare Instagram helt och hållet och sedan att folk som har varit hos mig har berättat för andra. Många har ju spenderat mycket tid på sociala medier under pandemin så jag har lagt mycket energi på det.

Det har nu gått fem och ett halvt år sedan han tog tog sig ur ett dåligt mående genom tecknandet och resan gjorde att han hittade lust och driv. Att rita på hud skiljer sig givetvis från att teckna på ett papper vilket Anton tycker är själva belöningen och målet är att bli bättre och bättre.

— Jag tänker att det här ska vara med någon för resten av deras liv så jag vill verkligen ge dem det absolut bästa jag kan. Jag har ju rätt många tatueringar själv och har varit med om rätt många erfarenheter när tatueraren bara smackar på tatueringen fort och sedan är det klart. Så jag blev väldigt driven av att göra det annorlunda, att verkligen vara närvarande och göra hela dagen till ett bra minne. Sedan är det inte så många som kör med det bläcket jag gör och det gör väl mig lite unik i Sverige.

Var är du om fem år? 

— Oj, då har jag tagit mig långt, samma spår som jag är på nu fast mycket mycket bättre. Jag skulle kanske vilja ha någon anställd och möjligtvis ha lärt någon tatuera också och ge någon chansen som jag hade behövt.