”Vi i Bäsna går på knäna”

Prioriteringsordningen på renoveringen av skollokalerna i Gagnefs kommun får kraftig kritik av såväl skolpersonal som Bäsnas invånare.

Med 252 namnunderskrifter från föräldrar och invånare i Bäsna vill man uppmärksamma politikerna på att prioritera bygget av byns nya skola. I skrivelsen till kommunen hänvisar man till den översyn som visade att det finns omfattande renoveringsbehov av samtliga av de utvalda skolorna, men skicket bedömdes då vara sämst på Bäsna skola.

”Vi i Bäsna anser att vi behöver en ny skola och förskola så snabbt som möjligt. Vi kan inte vänta några år till. Skolans byggnad är undermålig och för liten för alla barn som snart ska in på skolan. Dessutom är förskolan fördelad på fyra olika lokaler vilket skapar en ohållbar arbetssituation för personalen och en kostnadsineffektivt lösning.”

Hur fungerar prioriteringsordningen?

– Djuråsskolan ligger i första ledet, problemet där är äldre än Bäsna-problematiken, informerar Barn- och utbildningsförvaltningens chef Håkan Elving. Han berättar om de arbetsmiljörelaterade problem på Djuråsskolans låg- och mellanstadie. Om att man göt in impregnerade syllar i betong när man byggde på 70-talet och att dessa nu avger en doft som påminner om mögel. Det är inte mögel, men det gör att personalen mår psykosocialt dåligt och inte längre vill jobba i lokalerna vilket är ett stort problem för kommunen.

– Det andra skälet till en snabb lösning av Djuråsskolan är att vi får ett ökat elevantal dit under de närmsta åren. Redan nästa år kommer vi sakna två klassrum där. Djuråsskolan ligger i första ledet hur vi än vänder och vrider på det. 

 Hur ser du på problemen med Bäsna skola?

– Bäsna skola som byggdes på 50-talet är otidsenlig som lokal, det är ingen bra pedagogisk miljö. Samt att det idag finns ett ackumulerat renoveringsbehov på lokalen på tio miljoner kronor för byte av tak och ventilationssystem. Då har vi sagt att det inte är värt att lägga pengar på att renovera en lokal som inte är funktionell för det pedagogiska behovet. En skiss på hur en ny skola i Bäsna skulle kunna se ut finns redan och kostnadsmässigt är Bäsna skola och förskola väldigt dyr i drift. Enligt kalkyler som vi gjorde för ett par år sedan, skulle vi kunna bygga för 50 miljoner kronor och ändå sänka driftskostnaderna, säger Barn- och utbildningsförvaltningens chef Håkan Elving.

Lina Hesselrud är Bäsnabo och initiativtagare till skrivelsen och namninsamlingen som skickats in till kommunen. Hon berättar sin syn på läget.

– Konsekvenserna av att åtgärder dröjer blir att barnen och personalen på skolan fortsätter att ha en undermålig arbetsmiljö. Om åtgärder dröjer ser vi också en risk att personal slutar, både i skolan och på förskolan. En sådan utveckling har vi inte råd med. Bäsna är en by dit det idag sker inflyttning, främst av barnfamiljer, för vilka skolan och förskolan förstås är mycket viktig. Platsbrist är också en återkommande aktuell fråga och utan en permanent hållbar lösning riskerar vi fortsatta dyra och bristfälliga lösningar istället.

Kan ni renovera/bygga båda skolorna samtidigt?

– Om man skulle kunna ta hand om båda skolorna parallellt så vore det bra, men det kan inte jag bestämma, det är upp till politiken att besluta vad de kan lägga in för pengar i det här. Nu måste politikerna komma till skott och ge oss beslut i frågan, berättar Håkan Elving.

På Bäsna skolas lilla personalrum är det upprörda och besvikna röster. För ett par år sedan fick man tillsammans med eleverna titta på skisser av en ny skola, men nu frågar de sig varför ingenting händer? Alla i lärarkollegiet är rörande överens om att bara sätta spaden i marken och börja bygga nytt vore billigare än kallhyran för modulerna som idag finns på skolan. Det här kan inte vara ekonomiskt försvarbart, förtydligar personalen på Bäsna skola.

– Jan Wiklund (M) har ju sagt att det är avsatt 50 miljoner kronor till ett nybygge, varför händer det då inget? Undrar förskoleläraren Carin Björklund.

Vad tänker ni lärare göra?

– Visar det sig efter ventilationsmätningen att luften fortfarande är undermålig, så tar jag hit min fackliga representant, undermålig arbetsmiljön kan ligga till grund för att stänga lokalerna, säger läraren Ulla Thuresson Karlsdotter.

Hur känns det som Bäsnabo?

– Det känns tråkigt och frustrerande. Skicket på skolan har i stora delar bedömts som undermåligt av kommunens egna tjänstemän. Även förskolan i Bäsna är i stort behov av nya lokaler. Just nu löser man förskolans behov med dyra hyrda baracker. Pengar har tidigare avsatts för ny skola och förskola i Bäsna. Att man nu prioriterar ner Bäsna väcker förstås besvikelse eftersom situationen då inte blir löst, berättar Lina Hesselrud initiativtagare till skrivelsen och namninsamlingen och tillägger

– Våra barns arbetsmiljö har idag allvarliga brister och vet att många barn klagat på huvudvärk. Arbetsmiljön i skolan och förskolan handlar om våra barns hälsa och säkerhet. Det är barnen som får betala för att åtgärderna nu skjuts på framtiden. Om åtgärder dröjer ser vi också en risk att personal slutar, både i skolan och på förskolan. En sådan utveckling har vi inte råd med.

Fritidspedagogen Birgitta Isaksson sitter i personalrummet med sina kollegor. Hon har jobbat på Bäsna skola i snart tjugofem år och hon berättar om alla tillfälliga lösningar med bland annat baracker som skett under åren lopp för att få ihop lokaler till alla elever och barn. Om matsalen som samtidigt är bibliotek och att de inte har någon gymnastiksal eller duschmöjligheter. I dagens läge kan inte alla fritidsbarn vara inomhus samtidigt, det finns helt enkelt inte plats. 

– Vi trollar med knäna för att fixa allt här på skolan, men nu går det inte längre!